DEN SVENSKA BESÖKSNÄRINGEN
”Nu är rätt tid att utveckla Matlandet Sverige”
Sverige har under de senaste åren utvecklats mycket när det gäller upplevelser men det återstår mycket kvar att göra. Det är dags att frigöra potentialen som finns i den svenska besöksnäringen, menar Maria Eriksson som menar att nu är rätt läge att växla upp.
Maten blev mitt fönster ut i världen när pandemi och restriktioner hindrade oss från att resa. Bänkade framför den gigantiska projektorduk som min sambo införskaffat åt vi take away från den lokala indiern och kollade på TV-serier om streetfood i Calcutta. När alla sociala aktiviteter blev inställda tog jag mig tid att prova nya recept. Alltifrån Håkan Juholts sillinläggning till olika varianter av daal.
Det finns stor potential att utveckla matlandet Sverige.
Jag, som är uppväxt under 80-talet, kan fortfarande bli lite exalterad över hur otroligt mycket spännande mat som nu går att få tag på i en välsorterad ICA-affär. För att inte tala om alla butiker som specialiserat sig på mat från Thailand, Mellanöstern, Indien eller Latinamerika.
Ändå finns det stor potential att utveckla Sverige som matland. Själv drömmer jag om:
- En halvdags matlagningskurs där man först får handla råvarorna för att sedan tillaga dem. Åtminstone för mig är utbudet i vissa ”etniska” butiker överväldigande. Vad köper man och hur används det?
- Matupplevelser som är mer av ett helhetskoncept än en vanlig restaurang. Där musik, inredning, mat – ja, allt! – bidrar till känslan av att vara någon annanstans. Som att resa, fast på hemmaplan.
- Fler ställen där man kan få god svensk mat till rimliga priser. Inget ont om världens mest sålda köttbullar på IKEA eller de allestädes närvarande kanelbullarna, men visst skulle vi kunna bli bättre på att visa att svensk mat kan vara mer än så? Eller kanske en kedja med små enkla ställen där man kan få en rejäl frukost? I Danmark finns ett tiotal restauranger som heter Grød och som serverar… just det, gröt! Skulle det kunna funka här? Kanske kan man få välja mellan olika sorters gröt och ett stort urval av spännande tillbehör?
- Att hemmarestauranger verkligen blir en grej. Kanske kan det hända nu när vi kan börja umgås igen? Tanken är alltså att privatpersoner öppnar sitt hem för några middagsgäster. Det är ett fantastiskt sätt att få utlopp för sitt matlagningsintresse och att träffa nya vänner.
- Jag vill se mer, och bättre, gatumat! Tänk så många tråkiga parkeringar som skulle behöva en trevlig foodtruck. Och tänk om maten längs vägen kunde vara en av höjdpunkterna när man gör en längre bilresa.
- Ännu mer mat från olika delar av världen. Att var femte svensk nu är född i ett annat land än Sverige borde synas mer i restaurangutbudet.
Det finns en stor potential för innovationer inom mat- och besöksnäring. Men det kräver också regelförenklingar. Sverige är ett av världens mest genomreglerade länder och livsmedel tillhör de mer reglerade branscherna. Särskilt kännbar blir kostnaden för mindre företag.
Regelverken rimmar mycket illa med visioner om närodlat och småskalighet.
Häromdagen besökte jag en liten gård som främst producerar grönsaker. I den enkla gårdsbutik intill vägkanten där jag köpte mangold, squash och grönkål satt ett anslag som berättade att gården också hade en ko. Och att man förra året kunnat köpa mjölk från denna enda ko, men att de avgifter som en regelbunden försäljning var förknippade med var alltför höga för att det skulle vara lönsamt. Slut således på mjölkförsäljningen. Vad händer med den mjölken nu? Här får regelverket konsekvenser som rimmar mycket illa med visioner om närodlat och småskalig produktion. Trots detta föreslår Livsmedelsverket ett nytt regelverk som innebär kraftiga avgiftshöjningar för exempelvis slakterier och mejerier – 50 procent över tre år!
Den segdragna frågan om att möjliggöra gårdsförsäljning av alkohol berör också mindre producenter. Nu utreds den för tredje gången. Blir det äntligen en förändring av reglerna? Sedan kan man undra om hantverksmässig produktion och försäljning måste vara knuten till en gård? Allt fler mikrobryggerier bidrar till ett mer spännande utbud av öl. Bara under 2020 ökade antalet aktörer med 5 procent. Borde inte de också kunna sälja direkt till kunden? Även om de råkar vara belägna i ett industriområde, snarare än på landsbygden.
Om man får bjuda vänner på middag borde det väl vara okej att laga mat också till någon man inte känner?
Tillstånd kring alkoholförsäljning kan vara en av klurigheterna för den som vill ordna en hemmarestaurang. Men också andra regler sätter upp hinder. Framför allt skapar regelverket en osäkerhet som gör att många drar sig för att ens testa. Det är förstås omöjligt att i ett hemmakök leva upp till den standard som krävs av en restaurang. Men om man får bjuda vänner på middag borde det väl vara okej att laga mat också till någon man inte känner? Samtidigt som man kan förstå hur konventionella restauranger kan se det som snedvriden konkurrens om bara några måste följa regler och betala för kontroller. Men lösningen kan inte vara att kräva att en privatperson ska ha fettavskiljare, serveringstillstånd och musiklicens för att få ordna middagar. För att inte tala om det absurda danstillståndet, en reglering som tycks ha nio liv.
Besöksnäring och restaurangbransch har drabbats hårt av pandemin. Men även när pandemin släpper sitt grepp, återstår en mängd dyrbara regler som snarast är att betrakta som en kronisk sjuka. Nu är ett bra tillfälle att göra något åt det!
Om krönikören
Maria Eriksson är skribent, föreläsare och författare till boken Delad: min berättelse om tillit, teknik och att hyra ut sin toalett.
