DEBATTEN OM MINIMILÖNER

Wennemo: Sociala pelaren var en förgiftad gåva

Stefan Löfven tog en risk när han bjöd in till toppmöte om sociala pelaren år 2017. Det menar Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo. Hotet om minimilöner rycker allt närmare, men det kan finnas vägar för Sverige att klara sig ifrån det.

– Att det fanns väldigt starka önskemål från en del tunga EU-länder om att införa minimilöner var tydligt från början. Men vill de få en accept från Sverige, så kan de också försöka hitta eftergifter som fungerar för Sverige, säger Irene Wennemo hoppfullt.

Vad skulle det vara för eftergifter?

– Det är svårt att säga. Men Frankrike verkar väldigt angelägna om att prata med Sverige och det är en god signal. Då verkar de ju vilja hitta något som gör att Sverige skulle kunna säga ja.

Hon konstaterar att EU har förstått att Sverige har ett annat system och att vi har en stor kollektivavtalstäckning på runt 90 procent.

– Och det är ju inte så att de där tio procenten har dåliga löner, utan det är ju en väldigt liten grupp som ligger med låga löner i Sverige, säger hon och fortsätter:

– Vi har varit duktiga på att förklara att vår modell levererar det som många andra vill uppnå.

Måste vinna över motståndare

Av EU:s 27 medlemsländer är det ungefär tio som är emot. Irene Wennemo menar att EU, för att få igenom förslaget, därför måste vinna över några av motståndarna. Sverige, med vår fungerande svenska modell och relativt höga löner, skulle då kunna ha lättare vägar till kompromiss än länder som är emot för att de har låga löner.

Det finns en risk att inställningen till EU påverkas negativt i medlemsländerna.

Irene Wennemo tror att EU vill hitta ett undantag som fungerar för Sverige, men som inte fungerar för andra länder. Och samtidigt som många tror att Sverige kommer att få ett undantag, så finns det också många i Sverige som tror att det absolut inte kommer att ske. Irene Wennemo är dock säker på sin sak.

– Något undantag kommer det att bli, men frågan är hur hållbart det blir. Det handlar mycket om detaljerna i skrivningarna i direktivet.

– Alla skrivningar som kan tolkas som att det skapas rättigheter för individer är väldigt problematiska, för vår modell ger ju inte till individer utan det handlar om rättigheter till kollektiv.

Finns inget facit

Irene Wennemo förstår att det finns en rädsla för vad som kommer att hända.

– Det finns ju inget facit på om det här duger eller inte förrän om tio år. Det är omöjligt att med säkerhet veta vad som kommer att hända förrän det finns på plats och har implementerats i svensk lag.

Du är väldigt diplomatisk. Hur orolig är du egentligen?

– Det hade varit värre om de hade velat köra över Sverige. Då hade vi haft stora problem på kort sikt. Nu vill de ha Sverige med på vagnen och det är ändå en stor fördel. Men vi vill ju inte vara här över huvud taget.

”Tog en risk”

2017 bjöd Stefan Löfven till ett toppmöte som handlade om sociala pelaren. Det var många då som varnade för vad den skulle innebära. Samtidigt var många från socialdemokratin och facken mycket mer positiva då än de är nu.

Gjorde Stefan Löfven fel när han bjöd in till toppmötet?

– Han tog en risk, det måste man erkänna. Men jag förstår att det är svårt att säga nej när man får ett sånt erbjudande som han fick. Det här är frågor som han har brunnit för och han har verkligen jobbat med det här. Men det var en förgiftad gåva.

Skyndade Sverige på utvecklingen med den sociala pelaren genom toppmötet?

– Det var svårare att säga nej.

– Sociala pelaren var inte utformad på något bra sätt för svenskt vidkommande, konstaterar Irene Wennemo.

Inte enda hotet

Men minimilönerna är inte det enda hotet från EU just nu. Nästa stora strid för svenskt vidkommande är att hindra det så kallade lönetransparensdirektivet – ett direktiv som tvingar arbetsgivare i samtliga medlemsländer att följa en lönemall byggd på förutbestämda kriterier och klassificeringar. Lönetransparensdirektivets övergripande mål är att minska lönegapet mellan män och kvinnor, men för Sveriges del kommer effekten att bli kontraproduktiv, menar svenska kritiker.

Vad tycker du om det förslaget?

– Vi har inte varit lika involverade i den processen som vi har varit med minimilönerna. Vårt uppdrag är att se till att den här typen av direktiv inte påverkar den svenska arbetsmarknadsmodellen negativt.

– Det finns mycket synpunkter på det också. Men vi har inte satt ner foten, utan försöker lämna synpunkter till departementet.

”Riskfylld strategi”

Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl menar att EU:s förslag om minilöner är en murbräcka in det svenska systemet och att Bryssel i och med detta kommer att lära sig att Sverige anpassar sig. Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) anser att den sociala pelaren är bra, men att den är en kompass, ingen lagstiftning. LO:s ordförande Susanna Gideonsson tycker att EU roffar åt sig. Och Kommunals ordförande Tobias Baudin menar att det här handlar om vad Sverige ska vara för land i framtiden och är rädd för att vi ska bli mer protektionistiska och börja stänga gränser.

Rent generellt, hur ser du på att EU mer tycks vilja lagstifta om sånt som enligt fördragen borde ligga på de enskilda länderna?

– Jag tycker att det är bekymmersamt. Det finns en risk att inställningen till EU påverkas negativt i medlemsländerna för att man upplever att de tar för sig för mycket på andra länders bekostnad.

– Det är en riskfylld strategi från EU:s sida, säger Irene Wennemo.