KLIMATOMSTÄLLNINGEN
Därför kan EU:s miljöklassningar slå hårt mot svenska företag
Trots att EU:s taxonomi får hård kritik använder svenska myndigheter metoden. Nu drabbas de företag som behöver statliga kreditgarantier för att ställa om. "Det här skapar en stor oro hos det svenska näringslivet", säger Malin Jonsson Fredriksson på Svenskt Näringsliv till TN.
Taxonomin är EU:s lista över vilka ekonomiska verksamheter som är miljömässigt hållbara. Tanken är att taxonomin ska bidra till att möjliggöra att EU når sina mål för Parisavtalet och den gröna given, The European Green Deal, en strategi för att den europeiska industrin ska bli grön, digital och konkurrenskraftig.
Näringslivsorganisationen Svenskt Näringsliv har från början varit positiv till klassificeringssystemet. Men när detaljerna i de tekniska granskningskriterierna nu börjar klarna ökar tveksamheten. Det är uttalat att taxonomin ska vara teknikneutral, vilket betyder att när investeringsprojekten väljs ut ska det inte finnas krav på att en viss teknik ska användas. Men av de så kallade delegerade akterna som innehåller definitionerna av vad som klassas som hållbart, framgår det att olika energislag ändå bedöms olika.
— Till exempel har den svenska vattenkraften behandlats hårdare än andra förnybara produktionssätt som sol- och vindkraft, säger Malin Jonsson Fredriksson, projektkoordinator för hållbarhet och infrastruktur vid Svenskt Näringsliv, till TN.
Dessutom har kärnkraften lyfts ut från gruppen fossilfria produktionsslag och behandlas istället tillsammans med naturgas och jordbruk i en separat process. Svenskt Näringsliv hänvisar till en rapport från EU:s gemensamma forskningscenter, JRC, som bekräftar att det inte finns några forskningsbaserade bevis för att kärnkraftsenergi gör mer skada för mänsklig hälsa eller miljö än andra fossilfria produktionsslag.
— Kärnkraften borde ha inkluderats i de gemensamma akterna. Vi vill att kärnkraften ska hanteras fullt ut på ett tekniskt neutralt sätt. Kärnkraften är oerhört viktig för svensk energiförsörjning både idag och i framtiden, så det är väldigt olyckligt att kärnkraften inte tagits med. Här har teknikneutraliteten frångåtts, säger Malin Jonsson Fredriksson.
Den svenska regeringen föreslår i sin budgetproposition att de gröna kreditgarantierna utökas. Detta innebär att företag som behöver investera för att ställa om kan få hjälp med finansieringen genom att staten tar en del av risken för lånet gentemot kreditinstitut. Förslaget innebär att garantiramen höjs stegvis från 15 miljarder kronor till 80 miljarder år 2024.
Svenskt Näringsliv ställer sig bakom kreditgarantierna som kan underlätta att genomföra investeringar som är viktiga både för hållbarheten och den svenska industrins konkurrenskraft. Men organisationen varnar samtidigt för att taxonomin kan försvåra omställningen. Riksgälden har nämligen beslutat att bedöma vilka företag som ska få kreditgarantier enligt taxonomins regelverk.
— Tyvärr är taxonomin både ofullständig och oprövad. Det här riskerar att gå emot den svenska modellen för att uppnå ett fossilfritt samhälle eftersom viktiga delar av den svenska energiförsörjningen som vattenkraften klassas hårdare eller ännu inte är klassificerade som kärnkraften, säger Malin Jonsson Fredriksson.
Svenskt Näringsliv oroar sig också för att det bristfälliga regelverket riskerar att sprida sig. Ett konkret exempel på detta är att Exportkreditnämnden, som ska hantera mindre ansökningar av kreditgarantier från exportföretag, meddelar att den också ska använda sig av taxonomin i sina bedömningar.
— Det här skapar en stor oro och osäkerhet hos det svenska näringslivet. Processen att ta fram regelverket har heller inte varit tillräckligt transparent. Näringslivet har haft en ytterst begränsad möjlighet att delge sin expertkunskap, detta har försämrats ytterligare i den pågående processen att ta fram granskningskriterier för de fyra sista miljömålen. Detta riskerar taxonomins legitimitet och verkliga hållbarhetsnytta, säger Malin Jonsson Fredriksson till TN.
Svenskt Näringsliv: Synpunkter på taxonomin
