DEN SVENSKA BESÖKSNÄRINGEN

Företagen som nästan utplånades av pandemin – nu reser de sig igen

Nu öppnar Sverige efter restriktioner i nästan 1,5 år. Besöksnäringen fick betala priset när Sverige stängde. ”Ett brutalt skifte”, säger företagaren Lotta G-Boman som nu ser ljuset i tunneln. Hur kommer det att gå framöver? TN tar pulsen på branschen som nästan raderades ut.

För Sigtunahöjdens konferensanläggning norr om Stockholm hade 2019 varit ett bra år, inte ett rekordår, men trots allt ett bra år. 2020 såg också ut att utveckla sig väl för det 44 personer starka företaget, men när väl rapporterna kom in om att en ny smitta nådde Sveriges gränser spred sig oron snabbt.

Det talades om en ”vd-sjuka” som hemsökte konferensbranschen. Vd-arna hade varit på sportlovsresa som vanligt vintern 2020. Och nu tog de, tillsammans med många andra återvändande svenskar, hem den nya sjukdomen.

När vd:n blev sjuk blev det ingen konferens för personalen.

Men var det verkligen så allvarligt? Kunde verkligen allt bara stanna?

Väldigt snabbt stod det klart för Sigtunahöjdens ägare Lotta Giesenfeld Boman att så allvarligt var det. För när väl restriktionerna kickade in i mitten av mars, och rädslan fick svenskarna att stanna hemma, rasade allt.

Marknaden för konferenser störtdök. Nästan över en natt.

– Jag undrar om vi någonsin får vara med om något liknande igen. Det var ett brutalt skifte som skedde, säger Lotta G-Boman så här ett och ett halvt år senare.

Då kunde ingen ana att pandemin skulle hålla på i över 1,5 år (och längre än så). Nog skulle man få åka på konferens igen, tänkte många, åtminstone till sommaren.

Lotta G-Boman försökte ändå ta det med fattning, men så gick månad efter månad och ingen ljusning var i sikte. Hon ville i möjligaste mån undvika att säga upp personal, men var det verkligen rätt beslut? Tankarna malde.

Regeringen införde korttidspermittering tämligen snabbt för att hjälpa företagen. Och Lotta G-Boman kunde ändå andas ut lite. Hon upplevde då, i april 2020, att regeringen trots allt var beredd att ”bära företagen” genom krisen, som hon uttrycker det.

”Under perioden januari-juni i år var det inte hälsosamt att driva företag i vår bransch.”

Med en kraftigt nedbantad personalstyrka kämpade hon vidare under sommar och höst. Då kom nästa smäll. I oktober 2020. Den andra vågen i pandemin var ett faktum och restriktionerna riktade mot besöksnäringen skärptes ytterligare. Lotta G-Boman ansökte återigen om permitteringsstöd som denna gång inte utbetalades förrän i maj 2021. Verksamheten krympte snabbt till 14 personer.

– Under perioden januari-juni i år var det inte hälsosamt att driva företag i vår bransch. Allt det som man som företagare var tvungen att gå igenom, alla de kontroller som man var tvungen att genomgå och denna olidliga väntan på stödpengar. Att jag skulle tvingas invänta ersättning för att få möjlighet att behålla mina 14 anställda i åtta månader, det var omänskligt, säger hon.

Hur länge skulle hon orka?

***

Det mänskliga minnet är kort. Till och med en pandemi och dess effekter på människor och ekonomi glöms snabbt bort. Och ändå är det i själva verket inte mer än tre-fyra månader sedan som besöksnäringen hade det som tuffast.

Men hur det gått sedan dess?

Vi återkommer till det.

För att förstå det Lotta G-Boman, och tusentals andra företagare i besöksnäringen, fick genomlida måste man betänka att besöksnäringen före pandemin haft en i det närmaste obruten tillväxt i 15 år. Nya restauranger, mattrender, och ett ökat resande, har skapat ett eldorado för kreativa entreprenörer under många år.

– Den generation som nu driver företag i besöksnäringen har i de flesta fall aldrig upplevt något annat än en växande marknad. Man är extremt ovan vid att dra ned på sina kostnader, säger Thomas Jakobsson, chefsekonom på Visita.

Jobbkris i kolossalformat

Siffrorna talar sitt tydliga språk; det som hände var en jobbkris i kolossalformat. I juni 2021 var det 50 000 färre som arbetade i besöksnäringen. Först i kön, när företagen bantade, stod de visstidsanställda, men ganska snabbt fick många med fast anställning gå. Totalt varslades 22 000 personer, mestadels i början av krisen.

64 000 personer korttidspermitterades år 2020 och hittills i år är siffran 36 000 personer.

Men även i denna vittförgrenade näring är förstås skillnaderna stora. Inom restaurang var fallet stort i hela landet, men värst var det i storstäderna. Hotellrestauranger, som är beroende av internationella gäster och affärsresande, hade det tuffast medan segmentet fast food klarade sig något bättre eftersom de företagen har kommit längre i digitaliseringen och redan hade en stor andel take away-mat. Näst hårdast drabbades nöjeslivets pubar och barer.

Inom hotell var det i synnerhet hotellen i storstäder som fick genomlida ett stålbad medan till exempel camping klarade sig bättre.

– Det var mycket värre inom hotell än för restaurangbranschen. Omsättningen sjönk totalt sett med 60 procent under krisen, säger Thomas Jakobsson.

Men hur gick det för konferensmarknaden som Lotta G-Boman är så beroende av? Det räcker kort att konstatera att den utplånades i mars 2020 och efter en minimal återhämtning maj-oktober förra året har omsättningen i branschen fortsatt legat på extremt låga nivåer.

***

Men så kom sommaren 2021. Plötsligt lättades en del av restriktionerna, och flera restauratörer och hotellägare andades morgonluft trots oroande rapporter om det smittsamma deltaviruset.

”Ja, man kan kalla det för ”en proppen ur”-effekt i somras.”

Den rikskände restauratören Tareq Taylor, som under pandemin blivit känd för sin kamp mot Tillväxtverkets krångelmaskineri, och det faktum att många företagare inte fick krisstöd i tid, vittnar om att det verkligen handlade om en vändning dessa sommardagar.

– Ja, man kan kalla det för ”en proppen ur”-effekt i somras. Det märktes på folk som kände sig tryggare. Så upplevdes det åtminstone på de allra flesta på de sommarpopulära orterna, säger han.

Men utvecklingen var inte entydig. Faktum är att om man tittar på omsättningen dag för dag så låg besöksnäringen en bra bit efter sommarmånaderna 2019, visar statistik från Benchmarking Alliance.

Den bästa noteringen inom restaurang i somras låg till exempel cirka nio procent lägre jämfört samma dag sommaren 2019. Och därefter vidtog ett nytt ras. För hotellnäringen som helhet var det en dag 2021 som slog motsvarande dag 2019. Sedan föll det tillbaka igen.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att flera klassiska sommardestinationer, som Halmstad och Gotland, fick en rejäl skjuts under sommaren medan storstadsregionerna, främst Stockholm, hade det fortsatt tufft.

”Det kommer att ta tid”

Den närmaste tiden är utvecklingen fortsatt osäker trots att de flesta restriktionerna ska lyftas den 29 september. Restaurangnäringen är mycket beroende av en snabb tillbakagång till kontoren, vilket sannolikt även kommer ge bränsle till en återhämtning i affärsresandet, konstaterar Thomas Jakobsson.

– Det kommer att ta tid innan företagen har tagit tillbaka alla sin anställda till sina kontor, och det är oklart om de ens kommer att göra det helt även om jag tror att det blir så, säger han.

– Det finns också en chans att restaurangkonsumtionen skuttar upp i början av oktober, men att det blir en kortvarig effekt som beror på att man går ut och firar, lägger han till.

Positivt är att det finns ett uppdämt konsumtionsbehov som kommer sig av att hushållen har lyckats spara 100 miljarder kronor 2020 och ytterligare 48 miljarder kronor 2021 (KI). Nu kommer inte alla pengar att gå till besöksnäringen. Och det finns naturliga begränsningar som dämpar utvecklingen; till exempel äter vi inte mer än en lunch per dag hur mycket pengar vi än har.

”Man vill gå på restaurang”

Samtidigt verkar svenskarna sugna på att åter gå på krogen. När Sifo Kantar i januari frågade konsumenterna om hur deras beteende kommer att förändras efter pandemin svarade 74 procent att de ska besöka kaféer och restauranger i samma utsträckning som före pandemin. 13 procent svarade oftare och 12 procent mer sällan.

– Man vill gå på restaurang, man vill vara ute, man vill ha hela upplevelsen, summerar Thomas Jakobsson.

Inom hotellnäringen ser det på kort sikt värre ut. Bokningsläget i september är bättre än förra året, visar siffror från Benchmarking Alliance, men det är fortfarande 45 procent sämre än 2019. I Stockholm är läget 54 procent sämre än 2019.

– En bokning är heller inte lika mycket värd som förut. Man väntar med att boka, bokar samma dag och har lättare att avboka, säger Thomas Jakobsson.

Många företag vittnar om att affärsresandet kommer att få minskad betydelse även efter pandemin, vilket i så fall fortsatt kommer att påverka besöksnäringen negativt.

– Vi ser att privatresandet över tid tagit en större andel – det har varit ännu mer så under krisen. De som riktar sitt erbjudande till fritidsresenärer utan att tappa för mycket intäkter kan bli vinnare, säger Thomas Jakobsson.

Just lönsamheten blir en utmaning framöver inom hotell, påpekar han. Det är de affärsresande och utländska gästerna som betalar mest.

Men totalt sett kan ändå hotellnäringen räkna med att komma tillbaka till 2019 års nivåer på lite längre sikt. Förutom att många återgår till liknande beteendemönster som före pandemin kommer den totala ekonomin i samhället att växa; det drivs av teknisk utveckling, handel och tillväxtländer som Kina och Indien. När den totala kakan växer spiller det även över på besöksnäringen (till exempel fler gäster till hotellen).

– Jag bedömer att omsättningen totalt sett kommer att vara tillbaka på samma nivå som 2019 kring 2023, säger Thomas Jakobsson.

”Det betyder att många har lämnat oss, vi är vingklippta.”

Men om lönsamheten blir ett fortsatt problem kommer det också att bli svårare att betala tillbaka de omfattande skatteanstånd som branschen har tvingats begära. I besöksnäringen finns idag 2 500 företag som är skyldiga cirka fyra miljarder kronor, och det mesta ska börja betalas senast i mars-april nästa år efter enligt en avbetalningsplan på 15 månader, enligt regeringens senaste förslag. Förslagets remisstid går ut den 29 september.

– Jag tror inte att den uppdämda konsumtionen kommer att generera så hög lönsamhet att man kan betala tillbaka på dessa månader. Det blir en ödesfråga, säger Thomas Jakobsson.

Ytterligare en utmaning som har seglat upp sedan i somras är kompetensbristen. Även om det fortfarande är en lägre andel företag som anser att det är personalbrist än precis före pandemin så har andelen skjutit i höjden sedan i våras, visar siffror från KI.

Många företagare i branschen vittnar om hur svårt det har blivit att rekrytera.

– Många anställda i vår bransch hamnade i arbetslöshet eller i olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det betyder att många har lämnat oss. Vi är vingklippta. Trots att vi kämpar för att komma tillbaka kan vi inte öppna i full kapacitet för att vi saknar personal, säger Tareq Taylor.

Hur har det gått för din restaurang Kockeriet i Malmö?

– Jag är trots allt privilegierad. Jag har en liten verksamhet med inte så många anställda. Vi lyckades behålla dem under krisen. Vi permitterade och nu jobbar vi för fullt igen, vi har till och med lyckats anställa en person. Vi har kämpat på, säger han.

***

Vi återvänder till Sigtunahöjden och Lotta G-Boman, som verkar i den del av besöksnäringen som kanske fick se det mest dramatiska fallet 2020.

När Thomas Jakobsson ger en övergripande bild av läget inom konferenssegmentet så menar han att de slopade restriktionerna 29 september kommer att få en positiv effekt. Nu ser det ut som att bokningarna, som sedan en tid tillbaka har legat i datorsystemen, för första gången realiseras i större omfattning, menar han.

Lotta G-Boman kan inte annat än att hålla med.

Nu står det klart att hon klarade krisen. Hon härdade ut.

Lotta G-Boman såg visserligen ingen ”proppen ur”-effekt under sommaren, men det var för att hon för det första valde bort privatgäster och istället satsade på den lönsammare konferensverksamheten. En konferensgäst ger tre gånger mer pengar än en privatgäst. För det andra ville hon att den bantade personalstyrkan skulle få vila efter det kämpiga 1,5 året.

– För mig var det bättre att stänga i fyra veckor. Vi vilade, så att vi var redo i augusti när efterfrågan boomade. Då blev det direkt tryck i våra bokningskanaler, säger hon.

Det är i synnerhet näringslivet som har öppnat plånboken medan offentlig sektor fortfarande är lite försiktigare.

– Det finns ett uppdämt behov att träffas för alla som har jobbat hemma länge, att snacka och ta en öl ihop. Man vill tillbaka och ha kul ihop i mindre grupper. Då har vi ett starkt erbjudande, säger hon.

”Men idag känner jag istället en oerhörd stolthet att jag klarade det.

Men kommer hon att våga att anställa lika många som före krisen? Lotta Boman bedömer att det blir svårt. Dels lär verksamheten även fortsatt vara mer fokuserad på mindre personalintensiva konferenser, dels återstår många osäkerheter framöver. Likviditeten måste upp, och det får inte bli fler bakslag i pandemin.

– Vi vågar kanske inte anställa 44 personer som före corona. Vi har inga externa ägare som skjuter till kapital och vi kan inte rekrytera upp det vi hade. Vi måste vara försiktiga, och det finns inte heller personal, säger hon.

– Vi har blivit mer restriktiva – vi tar inte alla förfrågningar. Vi måste tacka nej ibland, det är en förändring. Förut sa vi ja till alla förfrågningar. Men den upparbetade likviditeten är nere – den måste jobbas upp igen. Man måste förstå att det här är en produkt som kostar pengar, lägger hon till.

Under krisen tog Lotta G-Boman och hennes ledningsgruppskollegor Maria Steiner och Lena Andersson det strategiska beslutet att behålla kökspersonalen och själva sköta administration och försäljning. De slet hårt alla timmar på dygnet för att dels hålla igång den bantade verksamheten, dels hantera allt byråkratiskt krångel, inte bara det som var relaterat till krisstöden.

– Om jag tittar lite i kristallkulan – och vi inte drabbas av en ny virusvariant – så tror jag att fler och fler i branschen gör som vi och gör det man är duktig på. Jag tror att man diversifierar sig – vissa växlar till exempel upp privatgäster, andra inte. Vi som är mer vassa på konferenser kommer att jobba mer med det, även ny teknik och hybridmöten. Då kanske vi är lite restriktiva vid bemanning och anställning. Vi måste tänka till kring att rekrytera rätt person, säger hon.

Men gjorde hon rätt i som inte varslade hela personalstyrkan om uppsägning 2020? Nu fick hon använda egna pengar när staten svek för att rädda verksamheten.

– Om du frågade mig då, så skulle jag ha sagt upp alla i mars 2020 och låtit staten försörja dem. Men idag känner jag istället en oerhörd stolthet att jag klarade det. Vi var ändå 44 när det slog till och i maj 2021 var vi nere på 14. Nu är vi på väg att bli drygt 20 igen, säger hon.

– Jag vill jobba hållbart, det är det. Då måste man jobba långsiktigt även i kris. Om det händer något så kan jag inte bara säga upp alla.