DEN SVENSKA UTBILDNINGEN
Rapport: Elever på landsbygden har sämre studieresultat
Elever på landsbygden och mindre orter underpresterar, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv. Skillnaden mellan storstad och landsbygd är så stor att den motsvarar 1–2 skolårs inlärning i ämnena matematik och naturkunskap.
Rapporten utgår från resultaten i så kallade TIMSS-undersökningar, en slags nationella prov för elever som går i åttonde klass. Slutsatsen i rapporten är att det finns ett stort glapp mellan landsbygd och större städer.
Enligt rapporten får elever i storstads- och förortsskolor 11 poäng högre på TIMSS-proven än elever i skolor i övriga städer. För elever i skolor på landsbygden och i mindre orter är prestationen ännu svagare – 22 poäng sämre jämfört med elever i storstads- och förortsskolor.
– Det största problemet är att kunskapsnivån på landsbygden och mindre orter är så låg. Vi bör fokusera mer på det i debatten om skolan. Nu fokuserar vi för mycket på system och friskolor, sade skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren under ett seminarium då rapporten diskuterades.
För Svenskt Näringsliv är det angeläget att lyfta hur viktig skolan är på mindre orter runt omkring i landet.
– Det finns många stora företag i små kommuner. Möjligheten att rekrytera kompetens är den största utmaningen för de företagen. Då måste den lokala skolan vara bra. Om skolan är dålig så är det inte bara dåligt för eleverna, utan det sänker direkt möjligheten för företagen att få fler medarbetare att flytta till orten. Om det är en sak som spelar stor roll för var man ska bosätta sig så är det hur bra skolan är, sade Magnus Wallerå, chef för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.
