DET NYA ARBETSLIVET

Stillasittande arbete stor arbetsmiljöbov

Arbetsliv (TT)

Näst efter hög arbetsbelastning är långvarigt stillasittande orsak till flest arbetsrelaterade besvär. Nu genomför Arbetsmiljöverket inspektioner på 1 800 arbetsplatser.

Förutom bestående belastningsskador kan stillasittande arbete på längre sikt leda till hjärt-kärlsjukdom eller diabetes typ 2. Det är arbetsgivarens arbete med att förebygga de här riskerna som nu ska granskas i en EU-gemensam insats.

Kontor, trafik och hantverk är några av branscherna som kan räkna med besök – dock inte ett personligt sådant. Det sätter pandemin fortfarande stopp för.

– Vi kommer att kontakta arbetsgivare per telefon för att höra hur de jobbar med det förebyggande arbetet och hur mycket kunskaper de har om hälsoriskerna med långvarigt stillasittande arbete, säger Erna Zelmin, generaldirektör på Arbetsmiljöverket.

Tre år lång kampanj

EU-kampanjen ”Friska arbetsplatser belastar rätt” genomförs under åren 2020–2022, och 2021 ligger fokus alltså på stillasittande arbete. Arbetsgivaren har ansvaret för att arbetet och arbetsplatsen är utformad så att hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar undviks.

– Frekvent stillasittande och ergonomiska problem är en av våra farligare hälsorisker på arbetsplatserna efter hög arbetsbelastning. Kroppsliga besvär som ont i rygg, nacke och armar riskerar att bli bestående och på lång sikt kan leda det leda till hjärt- och kärlsjukdom och diabetes typ 2, säger Erna Zelmin.

Kan bli förelägganden

I Sverige har 15 000 arbetsgivare inom branscher där stillasittande arbete är vanligt nyligen fått brev från Arbetsmiljöverket med information om hur de kan förebygga belastningsskador på ett systematiskt sätt.

– Uppdraget är att se till att kunskapen om de här frågorna ökar, men ser vi att det är allvarliga brister kan vi förelägga arbetsgivaren att man måste vidta åtgärder, säger Erna Zelmin.

Mer stillasittande

Hur pandemin påverkat de arbetsrelaterade besvären återstår att se, men undersökningar indikerar att både kvinnor och män som arbetat på distans blivit mer stillasittande och mindre fysiskt aktiva.

– Vi anar ju att det har haft en påverkan. Många har suttit och jobbat på en köksstol och tar inte de där pauserna som är naturliga på en arbetsplats där man går i korridorer, till kaffeautomaten och till kopiatorn, säger Erna Zelmin.

Kristina Erkenborn/TT