EU:S FRAMTID

Investor varnar för krångelvåg – ”Blir svårt för företagen”

EU tar kliv för att öka den sociala hållbarheten men resultatet kan bli precis tvärtom, varnar flera experter. Investors hållbarhetschef Viveka Hirdman-Ryrberg menar att en byråkrativåg väntar företagen. ”Det öppnar för mycket tyckande”, säger hon till TN.

EU-plattformen för hållbar finansiering har fått i uppdrag att utreda om en taxonomi för social hållbarhet borde upprättas och i så fall på vilket sätt. En av dess arbetsgrupper har presenterat ett förslag som har remissbehandlats under sommaren.

– Arbetsgruppen har kommit fram till att det är en bra idé med en social taxonomi med samma upplägg som den gröna taxonomin. Förenklat så handlar det om att dela upp verksamheter i det som anses bidra markant till respektive skadar social hållbarhet. Detta i sin tur är tänkt att påverka att fondförvaltare och andra privata aktörer investerar i mer socialt hållbara verksamheter, säger Jonas Berggren.

”Riskerar att skrämma iväg investerare från initiativ som egentligen är hållbara”

I rapporten föreslås ett system uppbyggt i två dimensioner: En vertikal dimension klassificerar vissa produkter eller tjänster som positiva, eller negativa, för den sociala utvecklingen. Den horisontella dimensionen av taxonomin anger kriterier för om ett företags agerande ska anses socialt hållbart eller inte oberoende av verksamhetsområde. I detta ingår förutom exempelvis arbetsvillkor och konsumentskydd också hur bolaget styrs och hanterar skattebetalningar.

– Det här är mycket långtgående och skulle förutom att skapa en omfattande byråkrati knappast ge en rättvis bild av ett företags samhällsnytta. För det skulle krävas en avvägning i varje enskilt fall mellan olika sociala mål och utifrån nationella eller lokala förutsättningar. Det går inte genom att fylla i en standardiserad ”one-size-fits-all” kriterielista på EU-nivå. Detta skulle tvärtom riskera att skrämma iväg investerare från initiativ som egentligen är hållbara, samtidigt som det kan få stora konsekvenser för det enskilda bolaget.

Jonas Berggren anser att förslaget missar en väldigt viktig faktor.

– Det här förslaget bortser från företagens största bidrag till en god social utveckling: Jobb, skatteintäkter och ekonomisk utveckling. Utan att se till den samlade samhällsnyttan, riskerar en taxonomi att, tvärtemot sina intentioner, slussa iväg investeringar från företag som bidrar till just den välfärd och det välstånd som ett socialt hållbart samhälle kräver.

Konsumenterna är viktigast

Istället för fler initiativ av den här typen tror Jonas Berggren att det i slutändan är konsumenterna som är viktigast för att driva på utvecklingen.

– Det finns få områden som redan är så genomreglerade som det sociala. Samtidigt ligger många företag, inte minst svenska, i framkant för att utöver lagkrav bidra till social hållbarhet. Så länge konsumenterna efterfrågar mer ansvarsfulla företag kommer den utvecklingen att fortsätta. Det blir dessutom oftast mer effektivt när företag kan utgå från sina egna förutsättningar än från stelbenta regelverk. Marknaden är det kraftfullaste instrumentet för en mer hållbar utveckling.

Fredrik Erixon grundare och vd vid tankesmedjan Ecipe i Bryssel, tror att en social taxonomi i någon form kommer att bli verklighet.

– Det har kommit tydliga signaler från Kommissionen att man är intresserad av att gå vidare med förslaget.

Den sociala taxonomin bygger vidare på den gröna taxonomin, men Fredrik Erixon menar att den sociala aspekten är mer komplicerad.

– Det fanns en efterfrågan från den finansiella sektorn och från investerare om att få ett förtydligande kring vad som är och kan marknadsföras som grönt och hållbart. Då fanns det redan en lång erfarenhet inom branschen som kunde användas för att skapa en taxonomi som fungerade för aktörerna på marknaden. Men den sociala taxonomin är ett politiskt försök att koppla på den sociala dimensionen på den gröna, det är betydligt svårare.

Påverkar investeringar utanför EU

Den sociala taxonomin kommer framförallt att påverka investeringar utanför EU tror Fredrik Erixon.

– Om man ska följa taxonomin så kanske det inte går att investera i Kina till exempel. Andan i förslaget är att det inte bara ska bli ett klassificeringsverktyg, man verkar vilja stoppa investeringar som inte är i linje med taxonomin utan att införa hårda lagar. Istället går man via taxonomin.

Fredrik Erixon ser en risk i att den sociala hållbarheten försämras på flera håll.

– Låt oss säga att det finns ett företag som tillverkar kläder i Indonesien med inhemska investerare. Om svenska investerare skulle vilja köpa upp företaget skulle en normal analys vara att de nya investerarna kommer in med kunskap, erfarenhet och normer som skapar en bättre arbetsmiljö, bättre arbetsvillkor och bättre förutsättningar för verksamheten att utvecklas.

Men enligt taxonomin ska man då först titta på vad företaget gör, och kläder är inget som rankas högt i taxonomin, enligt Fredrik Erixon.

– Sedan tittar man på hur internationella principer följs, om det är så att Indonesien inte undertecknat vissa av OECD:s eller FN:s avtal så görs det avdrag för det. Den här investeringen kommer att rankas som socialt ohållbar, trots att den i praktiken med högsta sannolikhet skulle medföra positiva sociala förändringar för de som arbetar i fabriken, säger Fredrik Erixon och fortsätter:

– Att inte investera kan innebära att jobben försvinner, det är väldigt dåligt ur ett socialt perspektiv. Risken är att taxonomin kommer att minska incitament för att göra den typen investeringar.

Viveka Hirdman-Ryrberg, chef för hållbarhet på Investor, har svårt att se hur en social taxonomi ska kunna utformas på samma sätt som den gröna.

– Det är en sak att skapa ett grönt klassificeringsverktyg, det bygger på vetenskap. En social taxonomi vet vi inte riktigt vad den ska baseras på, det blir svårare och öppnar för mycket olika tolkningar och tyckande, varnar Viveka Hirdman-Ryrberg.

Principerna följs redan

Den sociala taxonomin har många likheter med EU-kommissionens initiativ Hållbar bolagsstyrning menar Hirdman-Ryrberg.

– Det finns många EU-initiativ inom ramen för EU Corporate Governance som handlar om företagens ansvar i leverantörsleden. Det finns mycket som hänger ihop och liknar varandra inom detta i EU, det kan lätt bli väldigt mycket byråkrati som blir svår för företagen att förhålla sig till.

Många företag följer redan de principer som väntas ingå i taxonomin.

– Företag gör redan väldigt mycket på egen hand, de jobbar med sina egna uppförandekoder och har skrivit på initiativ som UN Global Compact som bygger på mänskliga rättigheter. Självklart är det jätteviktigt att respektera mänskliga rättigheter genom bra arbetsvillkor och så vidare, men det ingår redan i företagens egna uppförandekoder. En social taxonomi blir ett ytterligare lager som man måste fråga sig vad det för med sig i längden. Man bör fråga sig om man verkligen kan sätta ett regelverk för den sociala dimensionen och vad man då baserar det på, säger Viveka Hirdman-Ryrberg och lägger till:

– Det måste finnas ett aktieägarperspektiv där vi värnar äganderätten.