Myten stämmer – råg slår vete vid bantning

Bröd, gryn och flingor av råg som ingick i kosten för den ena gruppen i studien. Brödet bakades utan surdeg, för att undvika att den eventuellt kunde påverka resultatet. Bild: Kia Nøhr Iversen/Chalmers

Hälsa (TT)

Kostråden stämmer. Det är bättre att äta råg än vete om man vill gå ner i vikt. Det visar en svensk studie där två grupper jämfördes med varandra.

Men rågätarna kände sig inte mättare än veteätarna – något som forskarna hade väntat sig.

"När du äter bröd och flingor, välj då fullkornsprodukter som är näringsrika och mättar bra." Så står det i Livsmedelsverkets kostråd om viktminskning.

Innebär det också att rågbröd, som naturligt innehåller mera fibrer, är bättre än vetebröd för bantare?

Den frågan har forskare vid Chalmers och Uppsala universitet sökt svar på.

– Det finns inga kontrollerade kliniska studier som visat det här tidigare, säger Rikard Landberg, professor vid institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers tekniska högskola.

Åt enligt uppdrag

242 överviktiga personer mellan 30 och 70 år delades slumpmässigt in i två grupper.

Den ena gruppen fick i uppdrag att äta en viss mängd veteprodukter varje dag. Den andra gruppen fick äta råg på motsvarande sätt – mjukt och hårt bröd samt flingor.

Ingen av grupperna fick äta något spannmål förutom det föreskrivna. Det blev till exempel ingen pasta.

Alla instruerades också att dra ner på intaget av godis och annat som man vet är mindre nyttigt. Däremot skulle de inte ändra sina livsvanor i övrigt medan studien pågick.

Ett kilos skillnad

Studien pågick i tolv veckor. Resultatet blev att rågätarna i genomsnitt gick ner 2,9 kilo i vikt, medan veteätarna gick ner 1,8 kilo. De individuella variationerna var stora. Men helhetsbilden är tydlig.

Deltagarna i studien fick föra dagbok över vad de åt, men kontrollerades också rent biotekniskt.

– Vi har hittat en molekyl som specifikt indikerar hur mycket råg man ätit, och mätt den i blodet på deltagarna. När studien startade var det ingen skillnad mellan grupperna. Men efter sex veckor var det en jättestor skillnad, som fanns kvar efter tolv veckor, säger Rikard Landberg.

På en punkt fick forskarna dock inte det väntade svaret av studien.

– Vi har sett tidigare att man blir mycket mättare av att äta råg, säger Landberg.

Men någon sådan effekt syns inte här.

– Vi tror att det kan bero på att vi mätte mättnad på ett lite annorlunda, mindre precist sätt, säger Rikard Landberg.

Svårt mäta mättnad

Att vetenskapligt mäta hur mätt någon känner sig är inte helt enkelt. Det finns inget annat sätt än att låta personerna själva uppskatta hur mätta de är.

I tidigare studier har detta gjorts vid besök på klinik, där varje deltagare fått sitt stilla i ett tyst rum efter måltiden och sedan rapportera sin mättnadskänsla.

– Men i den här studien bad vi dem göra en uppskattning hemma, säger Landberg.

Nu görs en uppföljning i ämnet. Missade den nya studien hur mätta deltagarna egentligen blev, eller är det i stället så att man faktiskt inte blir mättare av rågbröd än av vetebröd?

Ingen surdeg

En omständighet värd att uppmärksamma är att inget av bröden deltagarna i studien fick äta innehöll surdeg, eftersom man inte ville att den eventuellt skulle påverka resultatet.

– Rågbröd utan surdeg smakar inte riktigt lika bra och kan vara svårare att äta, normalt sett. Men våra deltagare lyckades ändå, säger Rikard Landberg.

Studien har presenterats i den vetenskapliga tidskriften Clinical Nutrition. Huvudförfattare till artikeln är Kia Nøhr Iversen, forskare vid Chalmers.

Micke Larsson/TT

Fakta

Studien gjordes i Uppsala 2017–2019.

242 personer med övervikt delades slumpmässigt in i två grupper med regler om vad de fick äta.

Den ena gruppen fick i uppdrag att äta en viss mängd veteprodukter varje dag: bröd, flingor och gryn. Den andra gruppen fick äta rågprodukter på motsvarande sätt.

Ingen fick äta något spannmål (till exempel pasta) utöver det föreskrivna.

Samtidigt uppmanades deltagarna att dra ner på godis och annat onyttigt. Målet för alla var att gå ner i vikt.

Rågätarna gick i genomsnitt ner 2,9 kilo på tolv veckor. Av detta var 2,7 kilo fettmassa.

Veteätarna gick i genomsnitt ner 1,8 kilo på tolv veckor. Allt var minskad fettmassa.

Före studien gjordes en kortare förstudie, med viktminskning som mål. De som inte klarade att gå ner i vikt under denna togs bort från huvudstudien. Man ville endast ha med personer som var motiverade att gå ner i vikt.

Källa: Chalmers tekniska högskola