Kraftigt minskat torskfiske väntar i Östersjön

Fisk lossas från en fiskebåt i hamnen i Skillinge. Arkivbild. Bild: Johan Nilsson/TT

EU (TT:s korrespondent)

Nästa års fångstkvoter för fisket i Östersjön och Öresund är nu klara, efter långa och kärvande förhandlingar.

Ökade kvoter för rödspätta, skarpsill och lax i Finska viken får kompensera för kraftiga nedskärningar i övrigt.

Fångstkvoterna för nästa år innebär kraftiga minskningar för framför allt torsk- och sillfisket i ett försök att mildra trycket på hårt pressade fiskbestånd.

Det tog dock lång tid för EU-länderna att komma överens. Först vid 11.30-tiden på tisdagen kunde ministerrådets ordförandeland Slovenien twittra om en färdig uppgörelse, efter förhandlingar under hela kvällen och natten.

"Politisk överenskommelse klar för fångst- och landkvoter för 2022 för de tio ekonomiskt viktigaste fiskebestånden i Östersjön. Mer information kommer", skriver det slovenska ordförandeskapet.

En presskonferens är utlyst till tisdag eftermiddag.

Mer rödspätta

I morse uppgav källor för TT att det bland annat kärvat från finskt håll över antalet laxar som landet får sig tilldelat nästa år. Och Tyskland har inte velat gå med på förslaget om sänkta sillkvoter i västra Östersjön.

– Vi kan inte godta att våra fiskare i Östersjön måste acceptera massiva nedskärningar samtidigt som fisket fortsätter i de norra områdena i Kattegatt och Skagerrak, sade tyska jordbruksministern Julia Klöckner inför ministerrådets kameror i Luxemburg.

Slutresultatet blev bland annat att torskkvoten i västra Östersjön blir en aning högre än vad EU-kommissionen hade föreslagit. Det innebär ändå en 88-procentig minskning jämfört med i år och endast tillåtelse att ta upp torsken som bifångst vid annat fiske.

Jämfört med EU-kommissionens ursprungsförslag ökas dessutom kvoterna för rödspätta och skarpsill, samtidigt som aningen fler laxar får plockas upp i Finska viken, jämfört med ursprungsplanerna.

"Balanserar"

"Dagens uppgörelse balanserar de socio-ekonomiska behoven av Östersjöns fiskesamhällen med den långsiktiga hållbarheten för fiskebestånden i området", skriver Sloveniens jordbruksminister Joze Podgorsek i ett uttalande.

Den svenska regeringen uppgav inför förhandlingarna att den i stort ställer sig bakom kommissionens förslag men ville se justeringar för att mildra de negativa effekter som fiskestopp, sänkta kvoter och andra begränsningar i fisket efter framför allt lax, sill och torsk kan få. Det handlar om möjligheterna för fiskfabriker i Skåne och Blekinge att få råvara och det småskaliga yrkesfiskets möjligheter, liksom fritidsfisket.

Lars Larsson/TT

Wiktor Nummelin/TT

Fakta

Här är EU-ländernas beslut om fångstkvoter i Östersjön under 2022 (jämfört med fjolåret inom parentes):

Sill i Bottenhavet och Bottenviken: 111 345 ton (+71 procent)

Sill i västra Östersjön: 788 ton (-50 procent), endast som bifångst.

Sill i centrala Östersjön: 53 653 ton (-45 procent)

Sill i Rigabukten: 47 697 ton (+21 procent)

Torsk i östra Östersjön: 595 ton (+-0), endast som bifångst.

Torsk i västra Östersjön: 489 ton (-88 procent), endast som bifångst.

Rödspätta: 9 050 ton (+25 procent)

Skarpsill: 251 943 ton (+13 procent)

Lax i egentliga Östersjön: 63 811 stycken (-32 procent), endast som bifångst.

Lax i Finska viken: 9 455 stycken (+6 procent).

Observera att ministerrådet och EU-kommissionen tidigare haft olika uppgifter kring hur mycket sillfisket i Bottenhavet och Bottenviken förändras jämfört med fjolåret.

Källa: EU:s ministerråd.