DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

L: Inför obligatoriskt extra år i grundskolan

Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni vill ge rektorer möjlighet att införa ett obligatoriskt extra år på grundskolan. Arkivbild. Bild: Henrik Montgomery/TT

Politik (TT)

Liberalerna vill införa ett obligatoriskt extra år i grundskolan för elever som inte når kraven för behörighet till gymnasieskolan.

Enligt förslaget blir det upp till ansvarig rektor att bestämma vilka som ska gå det extra året.

I våras var det cirka 16 000 elever som inte klarade kraven för behörighet.

Liberalerna vill också att rektorer ska få möjlighet att öka antalet skoldagar, sätta in extralektioner och föreskriva obligatorisk lovskola för elever som bedöms behöva det.

Förslagen finns med i partiets skolpolitiska program som ska behandlas på landsmötet den 19–21 november.

Särskilda skolakuter

I programmet finns även förslag om att införa skolakuter i alla delar av landet, där "utåtagerande elever" kan få hjälp av specialistkompetens i en annan skolmiljö under begränsad tid.

Ytterligare förslag är att rektorer ska kunna omplacera elever som allvarligt stör skolverksamheten. Sådana elever ska också kunna fråntas sitt studiebidrag tillfälligt.

På friskoleområdet vill Liberalerna bland annat ersätta nuvarande kommunal skolpeng med en statlig, nationell skolpeng. Man vill också ersätta dagens system där friskolor får ha egna köer med ett samordnat skolval som samlar alla skolor oavsett huvudmän.

SD het fråga

Det ska inte heller vara möjligt som i dag att kunna sätta barn i en skolkö när de föds. Exakt hur många år före skolstart det ska vara möjligt har partiet inte bestämt, men det ska handla om högst ett eller några år.

Totalt ska 712 motioner och åtta politiska program behandlas på landsmötet. Det handlar bland annat om integration, sjukvård, klimat och landsbygd.

En central fråga på landsmötet blir diskussionen om partiledningens nya linje att verka för en borgerlig regering även med stöd av Sverigedemokraterna.

Flera motioner kräver allt från att det beslutet ska rivas upp till att partiet måste dra tydliga röda linjer gentemot Sverigedemokraterna.

Partistyrelsen bifaller inte kraven utan hänvisar till partirådets beslut i mars där det bland annat slogs fast att partiet inte kommer att medverka till en regering där SD ingår eller ett budgetsamarbete med något ytterkantsparti.

– De röda linjerna är tydliga redan i partirådets beslut, säger partisekreteraren Juno Blom (L).

Liberala värden

Någon kravlista med frågor där L inte får vika ned sig vill partistyrelsen inte se. Man hänvisar till att partirådets beslut slagit fast att man inte kommer att överge några liberala värden.

I en fråga är partistyrelsen oenig och det handlar om att SD ska kunna få tjänstemän i regeringskansliet. En minoritet reserverar sig för att L inte ska gå med på det.

– Jag har aldrig träffat en liberal som önskar att SD ska ha tjänstemän i regeringskansliet. Vi anser att det är en formfråga som får behandlas om den kommer på bordet, säger Juno Blom (L).

Owe Nilsson/TT