Tysklands ogenomtänkta beslut att lägga ned kärnkraften är ett varnande exempel för Sverige, skriver Adam Cwejman på GP:s ledarsida.

För 13 år sedan bestämde hans partikollega Angela Merkel att de tyska kärnkraftverken skulle fasas ut. Idag skriker tyska industrin efter billig el – och oppositionsledaren Friedrich Merz blickar mot Sveriges planer på att bygga ut kärnkraften.

Friedrich Merz, partiledare för CDU, vill öppna de kärnkraftsreaktorer som Angela Merkel tidigare stängde ner, uppger han i en intervju med Di.

EU kan både utvidgas och utvecklas, varslar Ursula von der Leyen i sitt årliga tal om läget i unionen.

Bort med vetorätten i utrikespolitik och skattefrågor, manar Tysklands förbundskansler Olaf Scholz i ett linjetal i EU-parlamentet.

Chefen och betjänten, reformatorn, diktatorn och den hummande ekonomen. Här är EU-kvintetten att hålla koll på under Sveriges halvår i rampljuset.

Läget för den tyska energiförsörjningen är mer akut än vad som tidigare har befarats när kärnkraften stängs. ”Jag tror att Tyskland står inför den värsta industrikrisen sedan andra världskriget”, säger den tyska energianalytikern Staffan Reveman.

EU är Emmanuel Macron – åtminstone under våren 2022 då Frankrike tar över som ordförandeland i EU.

När Tyskland får ett nytt ledarskap är det behovet av förnyelse som står i centrum. Det innebär också att man sneglar mer på Sverige. ”Vi ser en enorm skjuts vad gäller digitaliseringen liksom för nya energislag”, säger Tysklands ambassadör i Sverige Joachim Bertele.

Efter sexton år lämnar Angela Merkel över stafettpinnen.