Facklig kritik mot Arbetsmiljöverket: "Lyssnar inte”
Missnöjet med Arbetsmiljöverket är stort hos både företagen och facken. De saknar den samverkan som fanns fram tills för några år sedan. ”Myndigheten lyssnar inte på aktörerna”, säger Magnus Skagerfält på Sveriges Ingenjörer.
En ny rapport från Svenskt Näringsliv beskriver att företagen bland annat upplever att de inte får svar från Arbetsmiljöverket på sina frågor om hur regler ska tillämpas. Rapporten visar också att många inspektörer saknar den branschkunskap som lägger grunden för en bra dialog om en bättre arbetsmiljö på arbetsplatsen.
Magnus Skagerfält, sakkunnig arbetsmiljö på Sveriges Ingenjörer, berättar att hans förbund i stort delar kritiken som framförs i rapporten.
– Vi ser även positivt på förslagen som framförs, framför allt när det gäller att skapa en bättre dialog med parterna på arbetsmarknaden. Vi behöver hitta tillbaka till den samverkan som fanns tidigare och som är nödvändig i förändringsarbetet som Arbetsmiljöverket har initierat, säger han.
En av bristerna som drabbar arbetsplatser är att information kommer sent från Arbetsmiljöverket och att den bitvis också är otydlig – något som har blivit extra tydligt under pandemin och vid återgången till arbetsplatserna, påpekar han.
– Ett tydligt exempel är när Folkhälsomyndigheten drog tillbaka restriktionerna. Då borde Arbetsmiljöverket vara snabbt ute och ge information om sådant som tillbudsrapportering, men det kom väldigt sent.
”Verkar inte som att budskapet når fram”
Även när ganska stora lokalföreningar vänder sig till myndigheten för att få svar på sina frågor ”duckar Arbetsmiljöverket ganska rejält”, enligt Magnus Skagerfält.
– Ur våra medlemmars perspektiv handlar det om skyddsnivåer när det gäller exempelvis nåbarhet, datasäkerhet, distansarbete, arbetsutrustning och lokal samverkan på arbetsplatsen. Där ser vi fortfarande ett regelvakuum och att Arbetsmiljöverket backar in i framtiden.
Magnus Skagerfält konstaterar att myndigheten tills för tio år sedan hade en god samverkan med parterna på arbetsmarknaden, betydligt bättre än de flesta andra myndigheter, men att läget idag är ett helt annat. Servicenivån har sjunkit och reglerna blir allt svårare att förstå och tolka.
– Myndigheten lyssnar inte på aktörerna. De vill ta ansvar för att förebygga olyckor och uppnå en god arbetsmiljö men reglerna skrivs inte så att de är lätta att tillämpa. Ambitionen måste vara att det ska vara lätt för alla – arbetsgivare, arbetstagare och entreprenörer – att göra rätt.
Arbetslivets snabba omställning gör det extra viktigt att ha ett handfast regelverk men Arbetsmiljöverket verkar vilja vara mer av en kontrollverksamhet och skriva reglerna utifrån det, tycker Magnus Skagerfält.
– Det har alla parter försökt att framföra men det verkar inte som att budskapet når fram, säger han.
Carola Löfstrand, arbetsmiljöutredare på LO, konstaterar att även LO känner igen sig i många delar av rapporten. I mångt och mycket liknar det signalerna som kommer från LO-förbundens skyddsombud. Tillsammans med det som företagen beskriver visar det på att Arbetsmiljöverket behöver göra en hel del förbättringar, konstaterar hon.
”Parterna proffs på samverkan”
LO efterfrågar liksom Svenskt Näringsliv att Arbetsmiljöverket samarbetar närmare med arbetsmarknadens parter. Det har tidigare fungerat bra men de senaste åren märks en klar försämring, enligt Carola Löfstrand.
Verket behöver ta mer hänsyn till arbetsplatsernas behov för att öka sin ändamålsenlighet för lokala parter i stället för att utgå från vad de själva behöver för att underlätta sina inspektioner, konstaterar hon.
– Vi parter är ju de som dagligen omsätter och tillämpar arbetsmiljölagen, arbetstidslagen och kollektivavtal. Vi är proffs på att samverka och vet hur det hänger ihop!
Ett problem som förbunden lyfter fram är att allt färre inspektörer har branschkompetens. Bakgrunden är Arbetsmiljöverkets nya strategi att rekrytera inspektörer som är generalister för att de ska kunna inspektera var som helst. Tanken är fin men det blir inte bra, anser Carola Löfstrand.
– Det blir inte den lärande dialogen på arbetsplatsen om hur regler kan omsättas i den rådande situationen. Erfarna inspektörer med branschkompetens förstår riskernas orsakssamband men också de lokala parternas roller bättre.
Branschkompetens nyckeln till bra tillsyn
Dessutom går inriktningen mot generalistkompetens i praktiken inte ihop med att reglerna utformas mer generellt, anser Carola Löfstrand. Generellt skrivna regler gör att inspektörerna behöver ännu mer branschkompetens för att tillämpa dem på rätt sätt på arbetsplatsen de kommer till.
Det behövs för att förstå vad skyddsombud och chefer pratar om, för att ställa krav för rätt skyddsnivå och för att kunna vara hjälpsamma kring lämpliga åtgärder, konstaterar hon.
– En person med branschkompetens har förmodligen sett samma sak på andra ställen i samma bransch och vet hur en viss arbetsmiljöbrist brukar lösas. Därför är branschkompetens en väldigt viktig nyckel till en bra tillsyn.
Det är inte ovanligt att skyddsombud och arbetsgivare i diskussioner hamnar i lägen där ingen part vet exakt vad som behövs för att uppnå skyddsnivån som krävs. Kan de då inte få adekvat tolkningsstöd från Arbetsmiljöverket är risken stor att det svärtar ner och försvårar den lokala dialogen, och det går ut över det systematiska arbetsmiljöarbetet, påpekar Carola Löfstrand.
– Undermineras tilliten till Arbetsmiljöverket är det väldigt problematiskt. I värsta fall kan det leda till att regelefterlevnaden av skyddslagstiftningen minskar och det är riktigt illa – då sätts människors säkerhet och hälsa på spel. Vilket är motsatsen till myndighetens uppdrag, säger Carola Löfstrand.
Tillsynschef Pia Zätterström på Arbetsmiljöverket svarar på fackens kritik mot att samverkan mellan Arbetsmiljöverket och parterna har försämrats.
– För oss är det viktigt att lyssna på, och samverka med parterna, så vi tar förstås till oss av kritiken. Vi har gärna en dialog med parterna om hur vi kan förbättra vår kommunikation till arbetsgivarna, säger hon.
När det gäller att facken efterfrågar branschkompetensen förklarar Pia Zätterström att en arbetsmiljöinspektör är specialist på att inspektera utifrån risker i arbetsmiljön, och dessutom är inspektörerna få och behöver kunna inspektera brett.
– Våra inspektörer har tillräcklig branschkunskap för att kunna föra en bra dialog med arbetsgivare och skyddsombud på arbetsplatser kring arbetsmiljörelaterade problem och risker. Arbetsmiljöinspektörer är tränade i att ställa frågor för att skapa sig en bild av verksamheten och dess eventuella problem och arbetsmiljörisker.