DEBATTEN OM LAS

Därför svänger splittrat LO om nya LAS

”Den svenska modellen 2.0”. Så säger Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl efter LO:s besked om att de vill ansluta sig till LAS-uppgörelsen. Men inom LO är det splittrat vilket kan skapa problem framöver. ”Jag hade varit lyckligare om vi hade varit helt eniga”, säger Susanna Gideonsson till TN.

– Vi har för avsikt att ingå huvudavtal om och när politiken levererar de nödvändiga lagstiftningsförändringar som behövs, sa Mattias Dahl på en gemensam presskonferens med LO på onsdagen.

Det var för ett år sedan som Svenskt Näringsliv och PTK kom överens om förändringar i arbetsrätten och omställning, det vill säga förändringarna i LAS. LO valde då att ställa sig utanför, men sedan dess har de två LO-förbunden IF Metall och Kommunal anslutit till huvudavtalet. Och nu finns det alltså en majoritet i LO-styrelsen för att LO ska ingå som en huvudpart i överenskommelsen.

Förhandlingarna mellan Svenskt Näringsliv och LO har den här gången pågått sedan 2017. Och det var på LO:s initiativ som de inleddes.

– Många LO-förbund upplevde att dåvarande LAS var som en stor schweizerost. Den fungerade inte. Den omställning som vi hade i det gamla omställningsavtalet omfattade inte alla på svensk arbetsmarknad. De jobb som finns förändras i en rasande takt och vi måste säkerställa att våra medlemmar får den kompetensutveckling de behöver, säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson.

Men med januariavtalet kom en press på parterna som såväl fack som arbetsgivare helst hade sluppit. Den gemensamma inställningen är att det är parterna som ska komma överens så långt det är möjligt. Det är också en av anledningarna till att en majoritet i LO-styrelsen valde att ställa sig bakom avsiktsförklaringen.

– Lagprocessen har rullat på. Vi är medvetna om att det här lagändringarna kommer och vi tycker att det är bättre att medverka och påverka, säger Torbjörn Johansson.

”Solitt”

Mattias Dahl kallar uppgörelsen ”Den svenska modellen 2.0”.

Vad är du mest nöjd med idag?

– Att vi kan säga ”Den svenska modellen 2.0” och att vi har ett grunddokument som nu inte bara vi, PTK, Kommunal, IF Metall, Vision och ST har ställt sig bakom, utan även LO, som den tredje centralparten, kommer in. Då blir det solitt, säger han.

Vad har varit det svåraste för LO att gå med på i det här avtalet?

– Det är ju de försämringar som blir i Lagen om anställningsskydd, samtidigt som vi är glada över de förbättringar som blir och som var tvungna att komma till, säger Susanna Gideonsson till TN.

Det hon pekar på är att det nu blir mindre svårt för arbetsgivare att säga upp medarbetare som inte fungerar. Samtidigt påtalar hon att de förändringar som gjordes i avtalet kring visstidsanställningar och så kallad hyvling när IF Metall och Kommunal anslöt har påverkat LO:s beslut åt det positiva hållet.

– Då blev det ett annat läge.

Fyra förbund säger nej

Fyra av LO:s 14 förbund, Byggnads, Transport, Seko och Fastighets, har valt att inte ingå i avsiktsförklaringen. Och att LO är splittrat är ingen nyhet. Det har under lång tid varit interna konflikter om just arbetsrätten.

– Det har varit en stökig resa inom LO, bekräftar LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson.

Det här är konflikter som emellanåt har skapat spekulationer om att LO är på väg att splittras. Susanna Gideonsson menar dock att oenigheten inte skapar någon oro för LO:s framtid.

– Internt har vi varit oense många, många gånger. Jag vill fokusera på de 90–95 procent där vi faktiskt är helt eniga. Vi måste tillåta att utvecklingen går olika snabbt i olika branscher, säger hon till TN.

Lugnare förhandlingar

Varken Susanna Gideonsson eller Torbjörn Johansson vill kommentera förbunden som inte ställer sig bakom eller gå in i detalj på varför, men Torbjörn Johansson menar att förhandlingarna har varit lugnare nu än tidigare.

– Vi har ju jobbat med den här frågan. Vi startade upp omförhandlingarna i maj. Då var vi inte helt eniga, men det fanns en ganska stor enighet om att vi skulle ge oss in i de här förhandlingarna och vi skulle lösa två problem och det har vi gjort, säger han till TN.

– Men det är klart när vi nu kommer till frågan om LO ska anta eller inte, så blir det lite jobbigt igen.

Ett av förbunden är alltså Byggnads. Och på Byggnads motpart, Byggföretagen, finns idag en besvikelse.

– Vi noterar att Byggnads var ett av förbunden som valde att reservera sig mot LO:s beslut. Vi hoppas att de till sist ändå väljer att ansluta sig till avtalet. Även byggbranschen har utmaningar som löses bättre innanför överenskommelsen än utanför, säger Mats Åkerlind, förhandlingschef på Byggföretagen, i ett pressmeddelande.

Representantskapet beslutar

I nästa vecka ska LO:s representantskap ta ett formellt beslut om avsiktsförklaringen. Och även om det kanske kan ses som en formalitet så kan allt fortfarande hända. Det är först när klubban är slagen, som vi med säkerhet vet att LO som paraplyorganisation står bakom avsiktsförklaringen.

– Det är en demokratisk process, säger Torbjörn Johansson.

Hur orolig är du att det inte ska gå igenom?

– Som det ser ut i nuläget så tror jag att det kommer att gå igenom. Men jag tycker också att det känns bra att vi har repskapet, så att vi får diskutera ordentligt, säger Susanna Gideonsson.

Torbjörn Johansson menar att en rekommendation från styrelsen dock väger tungt.

– Lagstiftningen får vi ju oavsett vad vi gör. Jag hade varit lyckligare om vi hade varit helt eniga, men det hade varit naivt att tro det, säger Susanna Gideonsson.

Vad är du mest nöjd med idag?

– Att vi återtar frågan från politiken, säger Susanna Gideonsson.

Och även Mattias Dahl är nöjd.

– Det är en stor politisk framgång för oss, för arbetsmarknaden och för de anställda. Det finns ingen förlorare, bara vinnare, med att LO säger ja, säger han.

Men att inte alla LO-förbund ingår i överenskommelsen ser han som mycket problematiskt.

– Det är olyckligt och dåligt.

Vad innebär det för Svenskt Näringsliv att LO är splittrat?

– Det blir svårare att göra upp med LO. Så det är jätteviktig att LO får ihop sig och är enat.

Men de har ju aldrig varit eniga. Vad har det inneburit?

– Det är klart att det är djupt problematiskt att vi har en svensk modell som alla vill ha, men vi har ett grunddokument som inte alla har skrivit på. Och nu verkar det som att flera inte vill skriva på det nya grunddokumentet. Det är problematiskt, men det blir ännu mer problematiskt när de inte heller vill att lagstiftaren ska lösa det. Då undrar man ju vem som ska lösa det.

Bra på kollektiva system

Han betonar att företagen inte vill ha en situation där de måste fundera på vilka regler som gäller olika anställda, baserat på vilket fackförbund de tillhör.

– Vi har i Sverige varit bra på att ha kollektiva system som har minskat inlåsningseffekterna, underlättat för människor att röra och som har gjort att det har varit lättare för näringslivet att möta nya utmaningar.

– Men vi har föreningsfrihet. Det står vi bakom, men det är ett problem att alla inte står bakom huvudavtalet, säger han.

För Svenskt Näringsliv har frågorna om bland annat visstid och hyvling varit de svåraste att enas om. Mattias Dahl berättar att organisationen har haft långa sittningar med såväl branschorganisationer som medlemsföretag.

– Det är saker som vi bedömer som olyckliga och försvårande, för företagen och Sveriges utveckling, men som vi då i en sammantagen bedömning sa att vi kan leva med, givet att vi får de andra sakerna på plats.

Vad är den viktigaste vinsten?

– Att vi äger frågorna och att vi kan påverka direkt. Vem vet vad som gäller 2031? Det är ju de stora fördelarna med kollektivavtal: att vi äger dem själva. Politiken är mer svårförutsägbar och det tar längre tid, säger Mattias Dahl.