DEBATTEN OM MINIMILÖNER

Nordiskt bakslag om minimilöner – ”Svenska modellen kommer att förstöras”

EU-parlamentets arbetsmarknadsutskott har beslutat att skärpa förslagen för minimilöner. Ett bakslag för Sverige och Danmark. ”EU skulle få bestämmanderätt”, säger Karolina Löf på Svenskt Näringsliv.

Sverige och Danmark kämpar fortsatt i motvind i kampen mot EU-kommissionens planer på minimilöner.

EU-parlamentets arbetsmarknadsutskott valde på torsdagen att snarare skärpa än lätta på det förslag som i Norden väckt oro för de nordiska lönesättningsmodellernas framtid hos såväl politiker som fack och näringsliv.

Den skärpning som arbetats fram av tyske kristdemokraten Dennis Radtke och nederländska socialdemokraten Agnes Jongerius röstades igenom med 37 röster mot 10 och 7 nedlagda.

Ett förslag i utskottet som skulle gett länder som Sverige och Danmark möjlighet till undantag röstades ned med siffrorna 10 mot 39, trots en sista vädjan vid mötet från svenska ledamoten Heléne Fritzon (S).

Nästa steg blir nu att invänta medlemsländernas behandling i ministerrådet.

Besvikelse bland parterna

Bland svenska fackförbund, arbetsgivare och politiker är besvikelsen stor idag. Enigheten är stor kring att minimilönerna är ett hot mot den svenska modellen, som i årtionden har inneburit att svenska reallöner har stigit.

– Det är beklagligt. Det innebär att det ytterst är EU-domstolen som kommer att tolka svenska kollektivavtals innehåll, säger Karolina Löf, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv, till TN.

I praktiken betyder det att makten nu går från den svenska arbetsmarknadens parter till politikerna i Bryssel.

– EU skulle få bestämmanderätt över det som parterna på svensk arbetsmarknad helt har reglerat tidigare, säger Karolina Löf.

”Hör inte hemma på EU-nivå”

LO:s ordförande Susanna Gideonsson har tidigare varit tydlig med vad hon tycker om ett sådant förfarande.

– För oss är det så självklart att man ska skapa överenskommelser så nära människor som möjligt. Nu ska Bryssel stifta lagar som svenska regeringen ska förhålla sig till och som sedan ska drabba oss. Det var inte det som var avsikten, sa hon till TN i augusti.

Hon får medhåll från arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).

– Vi vill inte ha det här. Det hör inte hemma på EU-nivå, sa hon till TN i somras.

Och efter EU-parlamentets besked på torsdagen är LO:s vice ordförande Therese Guovelin ”väldigt, väldigt besviken”.

– Återigen är det andra som gör sig till uttolkare om vad som kan skydda vår modell, konstaterar hon till TN och fortsätter:

– I sin förlängning kan det här innebära att alldeles för många arbetsgivare inte ser någon anledning att bli medlemmar i en arbetsgivarorganisation och att löntagare inte ser tillräcklig anledning att bli medlemmar i facket. Det gagnar vare sig löneutveckling, produktivitet eller omställning.

”Fördragsbrott”

Sedan 1997 har det så kallade industriavtalet varit lönenormerande på svensk arbetsmarknad och utgjort basen för den svenska modellen. Det har resulterat i en reallöneökning på runt 60 procent för svenska löntagare under de dryga 20 år som har passerat sedan industriavtalet kom till.

– Långsiktigt innebär direktivet om minimilönerna att den svenska modellen kommer att förstöras, säger Karolina Löf.

Therese Guovelin har inte helt gett upp hoppet. Förhandlingarna i ministerrådet är en väg att gå, men flera svenska Europaparlamentariker håller också på att samla in de 71 namnunderskrifter som krävs för att ta upp frågan i parlamentet.

– Men om det i slutändan når vägs ände, så är det fortfarande högst troligt ett fördragsbrott och då får vi försöka hitta vägar som gör att vi inte kommer att behöva implementera ett sådant direktiv, säger hon.

TN har sökt arbetsmarknadsminister Eva Nordmark som inte är tillgänglig för kommentar, enligt hennes pressekreterare.