DEBATTEN OM MINIMILÖNER
"Nattsvart" om minimilöner – ilska bland EU-parlamentariker
EU (TT:s korrespondent)
Sverige och Danmark kämpar fortsatt i motvind i kampen mot EU-kommissionens planer på minimilöner.
EU-parlamentet skärper nu förslaget ännu mer – trots svensk ilska.
När grundförslaget från EU-kommissionen kom i fjol höstas var irritationen stor i framför allt Sverige och Danmark. Såväl politiker som fack och näringsliv oroas för att förslaget ska hota de nordiska lönesättningsmodellernas framtid.
Den irritationen minskar nu inte direkt av att EU-parlamentets arbetsmarknadsutskott vill gå ännu längre och ställa ännu hårdare krav för när lagstadgade minimilöner måste till.
Med 37 röster mot 10 och 7 nedlagda sade utskottet på torsdagen ja till den skärpning som arbetats fram av tyske kristdemokraten Dennis Radtke och nederländska socialdemokraten Agnes Jongerius.
"Väldigt arg"
De svenska ledamöterna är inte glada.
– Man blir väldigt arg och besviken på det här parlamentet som har varit helt tondövt för våra krav. En nattsvart dag för den svenska arbetsmarknaden, säger Abir Al-Sahlani (C).
Kollegan Johan Danielsson (S) håller ända hoppet uppe om att kunna tvinga fram en avgörande omröstning om utskottets förslag i hela EU-parlamentet.
– Det är klart att utfallet här är en besvikelse, men vår förhoppning och det som blir nästa steg är att testa om det här verkligen återspeglas i hela parlamentet, säger Danielsson.
Andersson får strida?
För att få till en sådan omröstning krävs emellertid stöd från minst 71 av de 701 ledamöterna. Och även om det skulle gå lär det bli svårt att i nästa läge få stöd av en majoritet för det som Sverige och Danmark vill ha.
I arbetsmarknadsutskottet blev exempelvis ett ändringsförslag som skulle kunna öppna för ett nordiskt undantag rejält nedröstat på torsdagen, med 10 röster mot 39 och 3 nedlagda.
Abir Al-Sahlani (C) manar nu regeringen att ta i ordentligt när minimilönsförslaget parallellt diskuteras i EU:s ministerråd.
– Det är dags nu för Magdalena Andersson att inse att det här kommer att bli hennes första och största europeiska strid. Hon måste sätta klackarna i backen. Nu måste man ta i med hårdhandskarna, säger hon.
Oro för osäkerhet
Johan Danielsson varnar för att förslaget riskerar att skapa en "fundamental osäkerhet" på arbetsmarknaden.
– Jag tror inte att vi kommer att få ett direktiv på plats som är så uselt att man dagen efter måste anta fundamentala reformer av svensk arbetsmarknad i riksdagen. Men vi bjuder in en osäkerhet och vi bjuder framför allt in EU-domstolen att göra tolkningar av saker som i Sverige ska bestämmas självständigt av parterna, utan vare sig politiker eller EU:s domstol, säger Danielsson.
Wiktor Nummelin/TT
Fakta
EU-kommissionen lade i oktober 2020 fram ett förslag kring minimilöner i EU, med två huvudpunkter.
Det ena är själva minimilönerna. Länder som har system där löner sätts genom lag manas att ha tydliga kriterier för hur lönerna räknas fram och uppdateras. Någon siffra eller nivå föreslås dock inte centralt från EU-kommissionen.
Det andra handlar om ökat stöd för systemet med lönesättning via kollektivförhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. EU-kommissionen vill sätta ett icke-bindande mål att 70 procent av arbetskraften framöver ska täckas av kollektivförhandlingar.
Redan i förslagets första paragraf betonas att det inte handlar om att tvinga på länder ett system med lagstiftade minimilöner. Sverige och en rad andra länder befarar dock att EU:s domstol i slutändan kommer att fastslå att reglerna måste följas av alla.
Förslaget behandlas nu parallellt av EU-parlamentet och medlemsländerna i ministerrådet. EU-parlamentets arbetsmarknadsutskott har enat sig om sin linje och anser sig vara redo för slutförhandlingar. Ministerrådet ligger dock betydligt längre bort. En slutlig uppgörelse väntas inte förrän tidigast våren 2022.
