FRAMTIDENS PENSIONER

Generaldirektören: Vi har lägst andel fattiga pensionärer i hela EU

Trots att Sverige har få fattiga pensionärer är det en annan bild som målas upp, menar Pensionsmyndighetens generaldirektör Daniel Barr. Nu ger han sin bild av den svenska pensionären. ”Många är mer oroliga än vad de behöver vara”, säger han i en TN-intervju.

Pensionsmyndighetens generaldirektör Daniel Barr har tröttnat på eländesbeskrivningar av de svenska pensionärernas plånböcker. Faktum är att Sverige har den lägsta andelen fattiga pensionärer i hela EU och att den genomsnittliga pensionären lever ganska gott, förklarar han i en längre intervju med Tidningen Näringslivet. Pensionssystemet kan leverera vad det lovar, menar han.

– Många är mer oroliga än vad de behöver vara, säger han.

När det gäller det som på pensionsspråk kallas kompensationsgrad, det vill säga hur stor del av inkomsten du faktiskt får efter pensionen, så ligger den relativt högt, menar Daniel Barr.

– Om man tittar på vad man verkligen får ut jämfört med snittet på de fem sista jobbåren, så ligger kompensationsgraden någonstans mellan 70 och 80 procent om man räknar in både allmän pension och tjänstepension. Det tycker jag ligger i nivå med vad man kan förvänta sig av ett pensionssystem, säger han.

”Över en av fem får en högre inkomst efter pensioneringen, vilket stämmer dåligt överens med den bild som har lyfts fram de senaste åren.”

Sen finns det en ganska stor spridning mellan individer, där grundskyddet kickar in för de som har betalat in väldigt lite till pensionssystemet. Det kan handla om människor som har kommit till Sverige mitt i livet, egenföretagare som inte tagit ut lön eller människor som inte jobbat så mycket.

– Men över en av fem får en högre inkomst efter pensioneringen, vilket stämmer dåligt överens med den bild som har lyfts fram de senaste åren. Det är alltså inte pensioneringen i sig som gör dig fattig i Sverige, säger han. Andelen fattiga är faktiskt lika hög före 65 års ålder som efter pensionering.

Pensionsförslag får kritik

Ändå ropas det från olika håll om höjda pensioner. Häromdagen slog Magdalena Andersson (S) och Nooshi Dadgostar (V) på den stora trumman och meddelade att de efter långa förhandlingar hade enats om en lösning som ska ge 700 000 pensionärer mer i plånboken. Löftet kostar omkring åtta miljarder kronor och går ut på att införa ett garantitillägg till bostadstillägget på upp till 1 000 kronor i månaden.

Men förslaget möter hård kritik från olika håll, inte minst av Daniel Barrs kollega Ole Settergren som är analyschef på Pensionsmyndigheten. För det första förstår han inte hur de räknar.

– De har skrivit saker jag inte begriper. Det står att det här tillägget ska vara en komponent i bostadstillägget men det finns bara 300 000 pensionärer som får bostadstillägg och det här omfattar 700 000 personer, säger han till Svd.

Han menar att det nya tillägget snarare är en komponent i garantipensionen.

– I praktiken innebär det att det blir mindre lönsamt att arbeta i ett pensionsperspektiv, nåt annat kan jag inte se, fortsätter han.

Vill inte spekulera

Löftet har väckt en rad frågor i olika medier. Hur ska det egentligen finansieras? Behövs ens tillskottet? Handlar det om valfläsk? Rubbar det grundbultarna i det svenska pensionssystemet?

Daniel Barr vill inte spekulera för mycket då myndigheten ännu inte fått information om vad det nya tillägget innebär.

En av de saker som har gjort det svenska pensionssystemet till en förebild i världen är just att utställda löften kan infrias oavsett vad som händer i ekonomin eller vem eller vilka som sitter vid makten. Systemet är konstruerat med automatiska balanseringar så att om inkomsterna minskar så minskar också pensionerna, och tvärtom, förklarar Daniel Barr. Det bygger alltså på att människor jobbar för att det ska kunna betalas ut pengar. En form av ”politiskt bestämt tvångssparande”.

– Många länder i Europa brottas med pensionssystem där man har ställt ut löften som man inte kan infria av ekonomiska skäl. Men vi har isolerat pensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för att inte bli känsliga för politik, konjunkturer och så vidare. Det är en grundbult i vårt pensionssystem, säger han.

Ändå har det kommit pensionsutspel ”var och varannan vecka” den senaste tiden från politiska partier, fackförbund och intresseorganisationer om att pensionärerna måste ha mer. Även om det parlamentariska läget är högst oklart just nu märks det att det riktiga valet närmar sig, konstaterar han.

Sverige bäst i hela EU

Daniel Barr återkommer till att Sverige har få fattiga pensionärer. På EU-nivå finns det två mått som mäter det här. Det ena handlar om absolut fattigdom.

– Då ligger Sverige bäst till i hela EU. Pensionärer i Sverige har i regel råd med basala varor och tjänster, som hyra, mat och värme, och de kan klara oväntade utgifter, säger han.

Omkring 24 000 av 2,3 miljoner pensionärer i Sverige lever i absolut fattigdom, enligt regeringens siffror från 2018. Det är en mycket låg andel jämfört med andra EU-länder, påpekar Daniel Barr.

Det andra måttet, relativ fattigdom, handlar om att nå upp till 60 procent av medianinkomsten i riket för att inte räknas som fattig. Där ligger Sverige mer mediokert till, förklarar Daniel Barr.

– Där ligger vi någonstans i mitten, men det är ju ett mått som relaterar till inkomstnivån i landet. De som har störst andel fattiga pensionärer med det måttet är Schweiz, vilket visar att det snarare är ett mått på inkomstspridningen i landet än något annat, säger han.

”Men det är klart, kommer du till Sverige mitt i livet och inte har hunnit jobba blir pensionen låg.”

1,3 miljoner människor i arbetsför ålder försörjer sig inte genom eget arbete idag, enligt siffror från Svenskt Näringsliv. En tickande bomb menar vissa. Pensionsmyndigheten har en informationsroll och försöker att få människor att förstå betydelsen av livsinkomstprincipen, det vill säga att har du ingen lön så betalar du inte in några sociala avgifter till pensionssystemet och tjänar därför inte in till din pension.

– Då kan du få en låg pension, i alla fall från de inkomstgrundade delarna. Sen finns det ju ett grundskydd. Har du inte jobbat alls, men bott hela livet i Sverige så får du garantipension och oftast bostadstillägg. Då klarar du dig hyggligt ändå, säger han. Har du kommit till landet mitt i livet finns det äldreförsörjningsstöd som ger en låg ersättning, men högre än gränsen för ekonomiskt bistånd.

Måste finnas incitament att jobba

Här kommer frågan om respektavståndet in. Hur mycket ska det skilja i pension mellan en som har jobbat hela livet och en som inte har jobbat alls? Daniel Barr överlämnar den frågan åt andra men skickar med att pensionssystemet bygger på att det måste finnas incitament att jobba inbyggt i systemet.

– Men det är klart, kommer du till Sverige mitt i livet och inte har hunnit jobba blir pensionen låg. Pensionen brukar sägas vara uppskjuten lön och har man inte betalat in så mycket till systemet blir det ganska låga pensioner därefter också, säger han.

– Det är dock inte säkert att inkomsten blir lägre efter pensioneringen, än den var innan. Det finns många som har levt på socialförsäkringsinkomster innan pensionen som faktiskt får en bättre ekonomisk situation efter pensionering.

Så är det svenska pensionssystemet en förebild eller är det på fallrepet?

– För 25 år sedan betraktades det av politiker, experter och grundare som världens bästa och nu ser det ibland ut i debatten som att vi har världens sämsta. Egentligen är väl ingen av de utsagorna sanna, men det finns inslag i vårt pensionssystem som andra länder borde vara avundsjuka på, säger han och fortsätter:

– Man kan fråga sig vad denna kantring i opinionen beror på. Vi har i princip haft samma pensionssystem i 25 år. Det som har hänt är att verkligheten har förändrats på ett sätt som inte förutsågs. Människor blir äldre än man tidigare trodde och de som beslutade då trodde att de ekonomiska incitamenten skulle göra att folk pensionerade sig senare, men pensionsåldern har inte rört sig sedan 90-talet trots att livslängden blivit 2,5 år längre. Det gör att pensionerna blir lägre, då de måste räcka till fler år.

Vad är de största utmaningarna för er nu?

– Vi har ett uppdrag att informera om pensionssystemet och hur det fungerar. Människor ska kunna förstå hur beslut under livet påverkar pensionen. Det vi har lyckats mindre bra med är att förmedla pensionsålderns betydelse. Jobbar man ett år extra så behöver pensionspengen inte räcka lika länge. Och det kan vara en ganska stor utväxling för en person att jobba ett år extra, det kan röra sig om ett par tusen kronor extra varje månad livet ut, säger han.

Globalt ”problem”

Att människor lever längre är ett globalt ”problem” som ju i grunden är något positivt, resonerar Daniel Barr. Men det är klart att det sätter press på pensionssystemen, inte bara i Sverige. Det finns ett uppdämt behov att justera upp åldrarna i pensionssystemet, menar han. Här har många länder gått före och Sverige släpar om något lite efter.

– Det har tagits vissa beslut, man flyttade upp minimiåldern för att ta ut allmän pension från 61 till 62 år 2020 och tanken är att göra ytterligare uppflyttningar. Men framför allt ska man flytta upp minimiåldern då man kan få grundskyddet. I dag kan man ju få garantipension och bostadstillägg vid 65 år, men den åldern flyttas till 66 år, och så justerar man upp LAS-åldern ett år är tanken.

– Sen ska man göra ytterligare delar 2026, bland annat knyta en rad åldrar i socialförsäkringssystemen till en ”riktålder”. Riktåldern ska i sin tur knytas till den förväntade livslängden, så att man slipper ta politiska beslut för att justera upp de här åldrarna när den förväntade livslängden förändras. Det ska ske automatiskt i takt med att riktåldern ökar. Men det är en del politiska beslut som återstår där, berättar han.

Stoppar äldre att jobba

Samtidigt ser han en trend att allt fler blir jobbonärer, det vill säga att människor frivilligt kombinerar jobb med pension upp i åldrarna.

– Man går inte i pension över natten utan trappar långsamt av. Det är snarare regel än undantag att man gör på det viset, säger han.

Men det finns behov av modernisering av tjänstepensionen, bland annat kan du inte pausa din tjänstepension om du vill återgå till arbetslivet när du har blivit pensionär utan att åka på en skattesmäll. Det går på tvärs mot incitamenten att få äldre att jobba, menar han.

– Att möjliggöra ett pausande av tjänstepensionen är emellertid en lagstiftningsfråga som ligger på regeringens bord. Det finns en uppgörelse i Pensionsgruppen som inte effektueras, säger han.

Slutligen, är pensionssystemet underfinansierat?

– Menar man att det är tillräckligt finansierat för att stå för de löften man ställt ut, så är det inte underfinansierat. Jag brukar säga att det aldrig har varit så överfinansierat. I inkomstpensionssystemet är det i dag ett överskott på 800 miljarder kronor, säger han.

– På det stora hela behöver de flesta inte oroa sig över sin pension. Samtidigt finns naturligtvis de som skulle behöva vidta åtgärder för att bli nöjda med sin framtida pension. En bra början är att göra en pensionsprognos på Pensionsmyndighetens hemsida eller hos minpension.se.