FRAMTIDENS PENSIONER

Så mycket förlorar du på att gå i tidig pension

Att gå i tidig pension kostar snabbt tusenlappar, visar ny statistik. Men den nya trenden – att bli jobbonär – kan stöpa om svensk arbetsmarknad. Redan i dag tar var femte 73-åring ut pension och arbetar samtidigt. ”Jag jobbar för att det är kul, inte för att jag behöver pengarna”, säger Berndt Cahn, 71, till TN.

Andelen personer som både arbetar och tar ut pension, så kallade jobbonärer, ökar stadigt. Tidigare var pensioneringen starkt knuten till 65-årsdagen men utvecklingen går mot att pensioneringen inte längre är något som plötsligt händer en dag utan sker i en process. Gränsen mellan arbetsliv och pension suddas allt mer ut.

Pensionsbolaget Alecta beräknar att 350 000 svenskar tar ut pension samtidigt som de får lön. I en undersökning som bolaget gjort uppger var tredje 68-åring, var femte 73-åring och var tionde 79-åring att de fortfarande arbetar i någon utsträckning. 20 procent av pensionärerna svarar att de måste jobba för att ha råd med hyran medan 80 procent jobbar för att de vill och mår bra av det.

– Vissa har provat att vara heltidspensionärer. Det första året blir för många som en långsemester, men sedan går det upp för en del att detta tillstånd gäller livet ut. Pensionär är man ju även en regnig tisdag i november när det inte är lika härligt. Efter ett tag väljer vissa att börja jobba igen. Jobbonärerna menar att de då kan njuta mer av ledigheten och sätter större värde på den, säger Staffan Ström, pensionsekonom vid Alecta, till TN.

Snabb ökning av jobbonärer

Ökningen av jobbonärer sker i snabb takt, särskilt i de högre åldrarna. Andelen jobbande pensionärer i åldrarna 65-74 ökade med 2 procentenheter från 2016 till 2018 och ökade med 3,6 procentenheter i åldrarna 75-84. De flesta arbetar inte heltid utan drygar ut pensionen med deltidsarbete. Alecta uppger att det mesta tyder på att vi i framtiden kommer att få allt fler kollegor som är 70, 75 eller 80 år gamla.

– Jag tror att det kommer att bli allt vanligare att pensionärer blir jobbonärer. Det är en effekt av att vi i snabb takt inte bara blir allt äldre, utan också allt friskare och piggare långt upp i åldrarna. Förr jobbade man som en galning till 65, fick en blombukett och så var man pensionär. Men framöver kommer fler svenskar att själva ta kommandot över när de går i pension och på vilket sätt, säger Staffan Ström.

En pensionär som valt just den vägen är 71-årige Berndt Cahn från Älvsjö i Stockholm. Efter ett arbetsliv först inom idrottsrörelsen och sedan i Friluftsfrämjandet gick han i pension 2016. Men någon ledighet på heltid handlar det inte om. Berndt har skaffat sig ett extraknäck där han hjälper mäklare att visa nybyggda lägenheter för bostadsköpare.

– Jag såg av en slump en annons på Facebook där JM sökte visningsvärdar bland pensionärer och studenter som behövde något extrajobb. Och det var ju perfekt för mig för jag känner lite extra för byggbranschen. Jag är grunden utbildad byggnadsingenjör men har aldrig arbetat som det, säger han.

Inte av ekonomiska skäl

Berndt berättar att han inte hoppade på jobbet av ekonomiska skäl.

– Mot slutet av arbetslivet hade jag skaffat mig en hyfsad koll över hur pensionen skulle bli och kände mig rätt trygg. Pensionen skulle räcka. Jag jobbar extra nu för att det är kul, inte för att jag behöver pengarna. Jag är timanställd och jobbar när jag vill, det blir i snitt 1-2 dagar i veckan á 3-4 timmar. Det är ett perfekt tempo, säger han.

Staffan Ström understryker att det är positivt för samhället att fler svenskar arbetar högre upp i åldrarna. Det är en enorm resurs för arbetsgivarna att kunna använda erfarna människor som gladeligen vill jobba utan att känna kravet på att göra karriär.

– För den enskilde är ju detta pluspengar som dessutom påverkar pensionen i positiv riktning. Intjänandet av allmän pension har ingen övre åldersgräns, utan all löneinkomst som beskattas gör att det betalas in nya pensionspengar till den allmänna pensionen, med två års eftersläpning. Även när du jobbar som 80-åring fylls alltså pensionspåsen på med nya pengar. På Mina sidor hos Pensionsmyndigheten ser man vad som betalats in under året, säger Staffan Ström.

Tjänstepensionen nyckeln

Berndt Cahn berättar att den tjänstepension arbetsgivarna betalat åt honom under arbetslivet har varit den avgörande faktorn för att han känner sig trygg ekonomiskt.

– Min allmänna pension är faktiskt rätt låg. Tjänstepensionen är nyckeln till ett bra pensionärsliv, som jag ser det. Jag får utbetalningar från flera håll och har justerat utbetalningstiderna så att några löper på kortare tid och andra på livstid. Nu har en del förfallit så jag får mindre pengar än tidigare så vi får se hur det känns i plånboken om några år. Men just nu ger mig den allmänna pensionen och tjänstepensionen ett tillräckligt bra liv. Jobbet som visningsvärd ger mig en extra guldkant på tillvaron, säger han.

Staffan Ström betonar att det spelar en stor roll för ekonomin när du väljer att gå i pension. Alecta har räknat fram ett typexempel för hur stor pensionen blir vid olika åldrar:

Typexemplet visar tydligt att det kostar mycket pengar att gå i pension tidigt. Staffan Ström menar att tidpunkten kan vara det viktigaste beslutet kring pensionen.

– Grejen är att om du väljer att fortsätta jobba till 65 istället för att gå redan vid 62 så händer två saker. Det ena är det fortsätter att pumpas in pengar till den allmänna pensionen och tjänstepensionen under ytterligare tre år. Det andra är att de pensionspengar du tjänat in ska fördelas på färre förväntade levnadsår vilket ger dig ett högre månadsbelopp, säger han.

Det pågår just nu en successiv höjning av pensionsåldrarna där den lägsta åldern för att ta ut den allmänna pensionen höjts från 61 till 62 år och kommer att höjas till 63 från år 2023 och till 64 år från 2026. Samtidigt har den så kallade las-åldern, hur länge man har rätt att jobba, höjts från 67 till 68 och kommer att höjas till 69 år från 2023. Vissa ekonomer hävdar att pengarna i det svenska pensionssystemet håller på att ta slut men Staffan Ström menar att larmen är kraftigt överdrivna.

– Det har tvärtom aldrig funnits så mycket pengar i pensionssystemet som nu. De problem som finns beror istället på att medellivslängden ökar så fort i Sverige, med hela 3,5 timme per dygn faktiskt. Pensionspengarna behöver därför räcka längre och längre, säger han.

Medellivslängden ökar snabbt

Jämfört med när det nuvarande pensionssystemet infördes i mitten av 1990-talet så har medellivslängden i Sverige ökat med 2,5 år. Det innebär att 30 månader av ytterligare pensionsutbetalningar lagts till. Staffan Ström uppger att det grovt räknat finns tre vägar att gå för att få pengarna i systemet att räcka. Det första är att sprida ut pensionspengarna över fler år vilket innebär att månadsbeloppen sjunker och det andra är att avstå mer av lönen under arbetslivet för att höja inbetalningarna till pensionen. Men dessa alternativ är inte särskilt populära bland svenskarna. Då återstår det tredje alternativt, att putta upp pensionsåldern vilket sker nu.

– Nu görs pensionsåldershöjningar i snabb takt för att komma ifatt den ökning av livslängden som skett sedan 90-talet men som politikerna hittills inte reagerat på. Och det är ganska rimligt tycker jag. 60-plussarna har aldrig varit så friska och pigga som nu. Genom att jobba några år längre än generationerna före oss blir pensionen betydligt bättre. Trots det kommer vi att hinna vara pensionärer under fler år än våra mor- och farföräldrar. Så snabbt ökar faktiskt den genomsnittliga medellivslängden i Sverige, säger Staffan Ström till TN.