DEBATTEN OM MINIMILÖNER

Dahl om kompromissen om minimilöner: ”Öppna inte Pandoras ask”

EU (TT)

Regeringen stödjer en föreslagen EU-kompromiss om minimilöner, meddelar arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S). Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv, oroas: ”Det är viktigt att regering och riksdagen håller i den svenska positionen hela vägen och inte öppnar Pandoras ask”, säger han.

– Jag är väldigt glad över att det finns ett brett stöd och att det finns en majoritet för att vi ska fortsätta förhandla, stå upp för det vi åstadkommit och göra allt vi kan för att värna den svenska lönebildningsmodellen, säger dock arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) efter ett samråd med EU-nämnden.

På måndag deltar hon i ett möte med EU-ländernas arbetsmarknadsministrar där ministrarna ska slå fast sin linje inför de förhandlingarna med EU-kommissionen och EU-parlamentet om direktivet om minimilöner i EU. Regeringen och riksdagen har varit emot direktivet från start, åtminstone att det skulle gälla i Sverige. Farhågorna har varit att det skulle leda till att fack och arbetsgivare förlorar makten att sätta löner genom att politiker istället gör det genom att lagstifta. Men nu vill regeringen förhandla vidare, i hopp om att Sverige ska få viktiga undantag från direktivet.

Linjen som EU-länderna nu ska driva i förhandlingar tillgodoser de svenska kraven, hävdar Eva Nordmark, men det gäller att hålla i den och se till att den inte försvagas framöver.

Inga krav

– Jag konstaterar tillsammans med experterna på regeringskansliet och experterna hos fack och arbetsgivare att det inte finns några krav på Sverige att införa lagstadgade minimilöner eller allmängiltigförklaring, säger Nordmark till TT.

Alternativet till att stödja kompromissen och vara med och förhandla är, enligt Nordmark, ett nej och att då inte sitta med vid bordet för att bevaka det som uppnåtts hittills.

Men Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna stödjer inte regeringen. Det finns inget som säger att det som Eva Nordmark talar om som viktiga svenska undantag står sig framöver, enligt partierna.

Ser risker

– Det finns stora risker med det här. EU-domstolen skulle kunna välja att tolka det här direktivet allmänt och då får vi det vi velat undvika, säger Tobias Billström (M).

– Moderaterna har konsekvent varit emot den här utvecklingen och det viktigt att Sverige får bestämma själv över den svenska arbetsmarknaden.

Sverige och Danmark har hittills varit ledande i motståndet mot EU-minimilöner, av oro för att det skulle underminera den nordiska lönesättningsmodellen.

LO och Svenskt Näringsliv skulle helst se att direktivet inte alls blev av och är inte helt lugna inför de förhandlingar som ska följa mellan ministerrådet, EU-kommissionen och EU-parlamentet.

Minst dåliga

– Det är det minst dåliga kompromissförslaget vi har sett hittills.Men det är oerhört viktigt att regeringen håller i sina röda linjer och sin position,säger Therese Guovelin, första vice ordförande för LO.

Hon har beskrivit EU-parlamentets hållning om minimilöner som en katastrof. Parlamentet vill att ett direktiv ska omfatta alla löntagare i EU.

– Det skulle kunna innebära att en missnöjd arbetstagare som inte är med i facket går vidare till domstol. Det kan sedan hamna i EU-domstolen och det blir den som slår fast vad som är skälig lön.

– I Sverige är det parterna på arbetsmarknaden som avgör det, vi vill inte att det ska vara EU-domstolen, säger Guovelin.

Mer återhållsam

Svenskt Näringsliv är mer återhållsamt.

– När nu regeringen säger att man har gjort en rättslig bedömning och man garanterar att vi (läs: Sverige) inte träffas av minimilöner så är väl det jättebra, det är ju det vi är ute efter, säger Mattias Dahl, vice vd i Svenskt Näringsliv.

Helst skulle han dock se att EU inte la sig i överhuvudtaget i arbetsmarknadsfrågor.

– Men från svenskt perspektiv är det viktigt att regering och riksdagen håller i den svenska positionen hela vägen och inte öppnar Pandoras ask, säger Dahl.

Till det allmänna yttrandet i ministerrådet ska regeringen lägga ett uttalande till protokollet, för att göra tydligt vad som inte går an i de fortsatta förhandlingarna.

– Det är för oss viktiga red-lines. Om det skulle komma krav från EU-parlamentet som vill gå i en annan riktning kan vi luta oss mot det svenska yttrandet och vad vi står för, säger Nordmark.