FACKENS FRAMTID

Nya trenden: Fack tar hjälp av arbetsgivarna

Fackförbund som blir medlemmar i arbetsgivarorganisationer? Är det ens möjligt? Ja, det är det och det blir allt vanligare. TN har frågat tre Saco-förbund varför.

På senare tid har flera Saco-förbund anslutit sig till arbetsgivarorganisationer. Och ännu fler funderar på att ansluta eller har redan bestämt sig, men ännu inte hunnit trycka på knappen. Fack som är medlemmar i organisationer som inte sällan representerar fackförbundens motpart har alltså blivit något av en trend.

Ett av förbunden är Naturvetarna. De blev nyligen medlemmar i Fremia (tidigare KFO och Idea).

– Det här är ett led i ett större förändringsarbete som vi har genomfört och genomför på kansliet de senaste två och ett halvt åren. Ytterst handlar det om att bättre svara upp till medlemmarnas och omvärldens krav på en modern organisation, säger förbundsdirektör Per Klingbjer.

Syftet är bland annat att kunna arbeta mer effektivt med de frågor som är viktiga för förbundets medlemmar. I det arbetet behöver organisationen vara en bra arbetsgivare för de 45 medarbetarna på kansliet. Per Klingbjer menar att de anställda får en trygghet med det centrala kollektivavtalet.

– Vi vill kunna locka bra kompetens till kansliet. Och då tycker vi att det är lämpligt att bejaka den svenska modellen och bli medlem i en arbetsgivarförening och ha ett centralt kollektivavtal som vilken annan arbetsplats som helst, säger Per Klingbjer.

Borde ni inte ha den här kompetensen internt, som det fackförbund ni är?

– Jo, det har vi givetvis. Men för att vara en professionell part i frågor som ska hanteras internt behöver vi ett arbetsgivarstöd.

− Med denna lösning får även vår lokala fackklubb ett motsvarande centralt stöd. Det betyder att vi båda får ett stöd där det så krävs, för att frågorna ska hanteras så professionellt som möjligt, i enlighet med den svenska modellen.

Väljer fristående organisation

Per Klingbjer förklarar att anledningen till att Naturvetarna har valt just Fremia är att de tecknar kollektivavtal för tjänstemän i civilsamhället.

– Fremia är dessutom fristående som arbetsgivarorganisation. Och det är ett stort plus att de inte är en del av Svenskt Näringsliv eller någon annan större organisation.

Har valet något med risken för intressekonflikter att göra?

– Ja, bland annat.

Hur ser du på risken för intressekonflikter?

– Vi ser risken som väldigt begränsad. I det avtal som vi har med Fremia så har vi avsagt oss påverkansdelarna, så vi kommer inte att ha något inflytande i deras idépolitiska utveckling framåt och de har heller inte något inflytande eller insyn i vår verksamhet. Det är inskrivet i avtalet, säger Per Klingbjer.

Okomplicerat val

På Sveriges Farmaceuter menar t.f. förbundsdirektör Carin Svensson att det är ett tämligen okomplicerat val att gå med i en arbetsgivarorganisation, i deras fall Arbetsgivaralliansen.

− De finns till specifikt för idéburna och fackliga organisationer.

Ni har ju funnits länge. Vad är det som gör att ni väljer att gå med i en arbetsgivarorganisation just nu?

− Vi hade tidigare ett centralt kollektivavtal, men så gick det ena fackförbundet upp i det andra, som gick upp i det tredje, så det hela blev väldigt rörigt. Men Arbetsgivaralliansen har ett bra centralt avtal.

Carin Svensson förklarar att som ett litet förbund med endast 7 000 medlemmar, har de inte de personella resurserna på kansliet att själva hantera de arbetsgivarfrågor som de nu får hjälp med via Arbetsgivaralliansen. Dessutom menar hon att de genom sitt medlemskap omfattas av bra försäkringar, bland annat för styrelsen. Hon tycker inte att det finns några problem kopplat till eventuella intressekonflikter.

− Vi kan inte se att det uppstår några sådana i det här fallet, genom att vi väljer just Arbetsgivaralliansen. Vi har mängder motparter på arbetsgivarsidan, men inte genom dem, säger hon.

Innan Sveriges Farmaceuter gick med i Arbetsgivaralliansen genomfördes en förhandling med de fackligt förtroendevalda på kansliet.

− De godkände det hela med acklamation, säger Carin Svensson.

Bejakar den svenska modellen

Även Sacos näst största förbund, Akavia, kommer att titta på frågan att gå med i en arbetsgivarorganisation.

− Vi tittar på förutsättningarna, säger förbundsordförande Lee Wermelin.

Hon menar, precis som Per Klingbjer, att det handlar om att de vill bejaka den svenska modellen. Men däremot menar Lee Wermelin att det är för tidigt att säga om Akavia skulle göra ett liknande avtal som Naturvetarna.

− Att de flesta av våra medlemmar arbetar hos en arbetsgivare som är med i en arbetsgivarorganisation ser vi som positivt. Därför behöver vi ta den här frågan på allvar för våra egna anställda.

− Arbetsgivarorganisationerna är fantastiska på att bevaka arbetsgivares intresse och säkerställa att man driver branschfrågor, säger hon.

Hon poängterar att fackförbund har dubbla roller.

− Vi vill ju vara den bästa arbetsgivaren vi kan för våra arbetstagare, men det finns olika perspektiv, till exempel om det uppkommer jäv. Det är viktigt att förstå och hantera, säger Lee Wermelin.

Ser över alla policyer

Akavia är ett tämligen ungt förbund, som bildades när Jusek och Civilekonomerna slogs ihop för två år sedan. Lee Wermelin förklarar att som ungt förbund går verksamheten igenom alla arbetssätt och alla sina policyer. Det är en av anledningarna till att frågan om att gå med i en arbetsgivarorganisation kommer upp just nu.

För ni en diskussion med den lokala fackklubben om det här?

− Vi har ju precis bara börjat föra ett resonemang om det här och det handlar mer om att stå upp för den svenska modellen, men vi har ju inte fattat något beslut än.

Hon återkommer till hur viktigt det är med den svenska modellen och att ta ansvar för dess framtid.

− Att gå med i en arbetsgivarorganisation är en röst på den svenska modellen och bidrar därmed begränsa det politiska inflytandet över spelreglerna på arbetsmarknaden.

Hur ser du på de eventuella intressekonflikter som kan uppstå?

− Det måste hanteras väldigt varsamt.

− Det här är ett viktigt beslut och vi måste först ta reda på förutsättningarna, till exempel om det går att lösa jävsproblematiken och om vi ser att det faktiskt är en bra idé att gå med, säger Lee Wermelin.