DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET
Skadade sig på fritiden – därför får arbetsgivaren ta ansvaret
Sjukförsäkringsansvaret är ett av de stora hindren för att anställa, visar en ny undersökning. Ett företag tvingades ta rehabansvaret för en anställd som skadade sig på fritiden. ”Ansvaret dunkas över helt på arbetsgivaren och det är fel”, säger vd:n till TN.
Det handlar om ett företag med runt 30 anställda. En av företagets medarbetare skadade sig allvarligt vid en olycka när han utövade sitt fritidsintresse och det stod snart klart att han aldrig kunde återvända till sitt arbete.
– Vi tyckte väldigt mycket om killen och han hade kört länge för oss. Vi är ett relativt litet företag och kunde tyvärr inte hitta något annat lämpligt jobb till honom, säger vd:n.
Trots att olyckan inte var arbetsrelaterad tvingades företaget att betala både sjuklönen och ansvara för rehabiliteringen. Vd:n menar att reglerna är märkliga.
– Sjuklönen och rehabansvaret är helt okej om det handlar om en arbetsplatsolycka. Men här var det aldrig någon tvekan om att olyckan skett på fritiden, ändå fick vi som arbetsgivare ta ansvaret.
Ett av de största hindren för att anställa
Vd:n tog upp detta exempel när Företagarna nyligen arrangerade ett seminarium med utgångspunkt av en ny rapport från Entreprenörskapsforum. Rapportens slutsats är att den svenska arbetsmarknaden lider av en dålig matchning med höga vakanstal hos företagen samtidigt som arbetslösheten är hög. Företagarnas egen panelenkät visar att sjuklöneansvaret, rehabiliteringsansvaret och arbetsrätten utgör de största hindren för företagen för att anställa.
– Sjuklöneansvaret sticker ut här. Det spelar ingen roll om skadan sker utanför arbetet. Arbetsgivaren är skyldig att betala även om till exempel en skönhetsoperation leder till komplikationer, sa Erik Ageberg, expert på socialförsäkringar hos Företagarna, under seminariet.
Systemet brukar kallas för ”De små stegens tyranni”.
Sjuklöneansvaret innebär att arbetsgivaren måste betala 80 procent av lönen och förmånerna under en 14-dagarsperiod, därefter tar Försäkringskassan över. Rehabiliteringsansvaret innebär att arbetsgivaren måste upprätta en plan för arbetstagarens återgång till arbete när sjukdomen har varat i mer än 30 dagar. Företagarna menar att arbetsgivaren tvingas sätta sig in i ett omfattande och komplicerat regelverk för att kunna uppfylla sina skyldigheter.
– I synnerhet blir det väldigt krångligt för mindre företagare. Det blev extra tydligt under pandemin när medarbetare drabbades av långtidscovid. Inte ens den samlade läkarkåren hade koll på vad det innebar, men arbetsgivarna förväntades ändå skriva en formell plan. Systemet brukar kallas för ”De små stegens tyranni” och sammantaget innebär alla de här reglerna betydande hinder för företagen att anställa, sa Erik Ageberg.
Företagarna understryker att organisationen inte vill ta bort arbetsgivarnas ansvar för rehabilitering och arbetsanpassning. Däremot borde det göras justeringar som minskar hindren att anställa, som att begränsa sjuklöneansvaret för mindre och växande företag och minska de administrativa kraven för rehabiliteringsansvaret.
Har fått gehör för förändringar
Catharina Bäck, försäkringsexpert vid Svenskt Näringsliv, instämmer i att sjuklöneansvaret slår särskilt hårt mot mindre företag som är mer sårbara för oförutsebara kostnader. Arbetsgivarorganisationen har därför jobbat för och fått gehör för förändringar i sjukförsäkringssystemet, genom införandet av ersättningar för höga sjuklönekostnader. Högkostnadsskyddet innebär högre ersättning till de mindre företagen.
När det gäller sjukfrånvaro så är det medicinska kriterier som är avgörande för bedömningen av om arbetsförmågan är nedsatt eller inte. Det handlar inte om sjukdomens orsaker, menar Catharina Bäck.
– Regelverket om frånvaro, ersättning och rehabilitering utgår ifrån att arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom. Och det är ju enbart arbetet som läkaren kan sjukskriva från, oavsett orsaken till den nedsatta arbetsförmågan, säger hon.
Enligt Catharina Bäck är det vanligt att frånvaron beror på händelser i privatlivet eller på en kombination av privata och arbetsrelaterade orsaker.
– Det är ofta oklart vad som har orsakat den nedsatta arbetsförmågan, inte minst vid psykisk ohälsa. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar handlar om möjligheterna att göra anpassningar på arbetsplatsen. I det arbetet är företagen beroende av planering och samarbete med Försäkringskassan och att vården fungerar. Tyvärr signalerar företagen att informationsutbytet inte fungerar, vilket leder till att insatser fördröjs och sjukfrånvaro blir onödigt lång.
Saknar tidsbegränsning
Catharina Bäck menar att det är orimligt att arbetsgivarnas rehabiliteringsansvar saknar begränsning i tid. För att tydliggöra rehabiliteringsansvaret och kopplingen till sjukförsäkringen borde rehabiliteringsansvaret begränsas i tid och tydligare spegla rehabiliteringskedjans bedömningstidpunkter. Rehabiliteringskedjan bygger på att arbetsförmågan i det första läget ska bedömas mot det egna arbetet. Efter 90 dagar bedöms den mot fler arbetsuppgifter och efter 180 dagar bedöms arbetsförmågan mot normalt förekommande arbeten på arbetsmarknaden, men kan skjutas upp om rehabiliteringsinsatser pågår på arbetsplatsen.
– Man kan verkligen fundera på om omfattningen i tid är rimlig. Idag har arbetsgivaren i princip ett evigt rehabiliteringsansvar, säger Catharina Bäck.
Svenskt Näringsliv poängterar att den stora utmaningen för sjukförsäkringen ligger i att sjukfrånvaron i Sverige varierar över tid och i internationell jämförelse. Bara under 2000-talet har två stora upp- och nedgångar skett. Och detta speglar inte folkhälsan, menar Catharina Bäck. Svenskarnas hälsa blir tvärtom bättre och bättre. Variationerna beror istället på regelförändringar, ändrade tillämpningar av regelverket och inte minst på skiftande attityder som påverkar beteende.
Idag har arbetsgivaren i princip ett evigt rehabiliteringsansvar.
– I Sverige har vi extrema variationer när det gäller sjukfrånvaro. Det är en berg- och dalbana, med höga toppar och djupa dalar. Detta måste vi komma ifrån. Vi måste ha en sjukförsäkring som speglar hälsoläget, och som är låg och stabil över tid utan dessa kraftiga upp- och nedgångar. På sikt urholkar det förtroendet för systemet, säger Catharina Bäck.
Svenskt Näringsliv påtalar också vikten av att Försäkringskassan och vården samarbetar effektivare och tidigare med företagen så att medarbetarnas återgång i arbete underlättas.
– Försäkringskassan måste bli den samarbetspartner som hela regelverket förutsätter och myndigheten måste börja ta sitt ansvar. Det är också viktigt att vården finns där. Ett trepartssamtal mellan vården, arbetsgivaren och arbetstagaren i ett tidigt skede kan göra att man undviker eller i vart fall förkortar sjukfrånvaron, säger Catharina Bäck.
Företagets vd håller med om att myndigheterna borde bli bättre på att samverka med företagen. Vd:n är missnöjd med kommunikationen med Försäkringskassan.
– När det var uppenbart att vår medarbetare inte skulle kunna komma tillbaka som chaufför borde samhället ha erbjudit honom en omskolning. Vi hade önskat mer hjälp av myndigheterna i det här fallet. Nu dunkas ansvaret över helt på arbetsgivaren och det är fel, säger vd:n till TN.
Entreprenörskapsforum: Rapport: Återstart, lägre arbetslöshet och högre självförsörjningsgrad
Försäkringskassan: Sjuk medarbetare dag 1-90
Arbetsgivarverket: Vilket är arbetsgivarens rehabiliteringsansvar?
