FRAMTIDENS PENSIONER
Ny statistik: Därför har pensionärerna aldrig varit rikare än nu
Eländesbeskrivningar och ett pensionssystem på fallrepet. Vad är sant och falskt i pensionsdebatten? Tidningen Näringslivet har talat med experter och tagit del av siffror över alla pensionärers riktiga plånböcker. ”Här kan debatten starta”, säger pensionsexperten Staffan Ström.
Sällan har uttrycket ”det var bättre förr” använts så mycket som i pensionsdebatten. Men bilden av pensionärernas ekonomiska situation spretar. Hur illa det är beror ofta på vem som ropar. I media lyfts eländesbeskrivningar och ”fattigpensionärer” målas frekvent upp som symboler för ett pensionssystem på fallrepet.
Men stämmer den bilden? Är det verkligen så nattsvart för dagens pensionärer? TN har pratat med experter som har djupanalyserat frågan för att reda ut vad som är myter och sanningar kring pensionerna.
Omfattande statistik
Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta, har tillsammans med sina kollegor precis genomfört en stor studie över tre miljoner svenskars inkomster i åldrarna 55 till 85 år, och resultaten förvånar många.
– Pensionärernas inkomster är klart bättre än hur det låter i debatten. Och tvärtemot vad många tror har inkomsterna blivit bättre med tiden, inte sämre, säger han.
SCB-statistiken visar att pensionärernas inkomster i allmänhet ligger på 75 procent av inkomsten som de hade åren innan pensionering.
– Vi blev förvånade över att förhållandet ligger så pass högt. Sedan betyder det såklart inte att alla har en inkomst som ligger på 75 procent, vissa har mer och andra mindre. Det här är mediansiffror, säger han.
En 66-åring i dag har 72 000 mer i plånboken
Staffan Ström ger några exempel för att illustrera hur utvecklingen har sett ut över tid. En 69-åring idag har 46 000 kronor mer om året att röra sig med efter skatt än vad en 69-åring hade för nio år sedan. Och dagens 66-åring har 72 000 kronor mer om året jämfört med en 66-åring för 12 år sedan.
– Det här utmanar bilden av att allt bara blir sämre och sämre. Visst, vi har utmaningar framåt, men tittar vi på hur det ser ut i pensionärernas plånböcker i dag, så ser det faktiskt rätt hyggligt ut, säger han.
”Vi menar att man måste bredda perspektivet och kunna diskutera flera saker samtidigt”
– Medialt är det oftast ett väldigt fokus på fattigpensionärer. Jag vill inte på något sätt förminska att det finns människor som lever på väldigt låga inkomster, det gör det. Men tyvärr har det satts en bild av att hela pensionssystemet gör att människor blir fattiga på gamla dagar, att hela tillvaron för pensionärer ser ut så. Vi menar att man måste bredda perspektivet och kunna diskutera flera saker samtidigt, fortsätter han.
När siffrorna bryts ned på låg-, medel- och höginkomsttagare visar det sig att pensionärernas inkomster fortsatt ligger på 75 procent av den tidigare arbetsinkomsten, och då räknas varken eventuellt privat pensionssparande eller kapitalinkomster in.
”Var fjärde pensionär fick mer att röra sig med”
De enda som sticker ut är de med de allra lägsta inkomsterna innan pensionering. Och de får det faktiskt bättre när de går i pension, förklarar Staffan Ström.
– Var fjärde pensionär fick mer att röra sig med när de gick i pension. Det har att göra med grundskyddet i pensionssystemet, framför allt i form av garantipension och bostadstillägg, säger han.
Staffan Ström hoppas att studien slår hål på myter om att man blir fattig av att gå i pension. Det stämmer helt enkelt inte. Och om man ändå ska slå in på den vägen är pensionärerna långt ifrån den mest utsatta gruppen i samhället, menar han. Enligt studien är det vanligare att personer upp till 50 år har en riktigt tuff ekonomisk situation.
– Det är klart att har man haft en låg inkomst hela livet så kommer man att fortsätta att ha en låg inkomst, så är det. Men siffrorna visar att man faktiskt får det lite bättre när man går i pension, säger han.
Pensionärer är en heterogen grupp som måste kunna diskuteras precis som andra grupper i samhället, menar Staffan Ström.
– Vi vill inte osynliggöra någon som har en låg inkomst, men vi behöver nyansera bilden. I stort är eländesbilden för Sveriges pensionärer felaktig, säger han.
Kombinerar pension med arbete
Framför allt menar Staffan Ström att människor måste sluta betrakta pension som ett enda tillfälle, där man går från att arbeta till att bara vara pensionär. Han berättar att hundratusentals människor över 65 års ålder i dag kombinerar arbete och pension, och att många sakta glider över från en tillvaro där de huvudsakligen försörjer sig på arbete till att de huvudsakligen försörjer sig på pension.
– Det gäller att höja blicken och se att människor idag lever på en mix av olika inkomster, både i 60-, 65-, 70- och 75-årsåldern, säger han.
Det här är ett viktigt perspektiv som missas i pensionsdebatten, konstaterar Staffan Ström som saknar en faktabaserad diskussion om pensionärernas verkliga plånböcker. I studien ingår därför allmän pension, tjänstepension, arbetsinkomster och eventuella transfereringar som bostadstillägget. Det mesta i debatten hittills har byggt på osäkra prognoser om ålderskullars pensionsutfall och kritik mot noga utvalda delar i pensionssystemet, menar han.
– Oavsett om det är en minister, en pensionärsorganisation, ett fackförbund eller ett pensionsbolag som uttalar sig, så gäller det att veta vad vi diskuterar. Är det vad den allmänna pensionen levererar eller är det vad pensionssystemet levererar totalt sett, inklusive tjänstepension som trots allt nio av tio svenskar har, eller är det pensionärernas inkomster totalt sett, det vill säga vad de faktiskt har att röra sig med?
”Det ser hyggligt ut för de flesta. Det måste man förhålla sig till för att över huvud taget kunna föra en vettig debatt”
När Alecta nu presenterar deklarerade inkomster för Sveriges alla tre miljoner människor i åldrarna 55 till 85 är det ett gediget faktaunderlag som läggs på bordet. Oavsett hur man tolkar materialet så visar det svart på vitt hur pensionärernas verkliga inkomster ser ut.
– Vi har tittat på hela den äldre befolkningen och det här är pensionärernas riktiga plånböcker, det är en nulägesbild av hur inkomsterna ser ut. Och det ser hyggligt ut för de flesta. Det måste man förhålla sig till för att över huvud taget kunna föra en vettig debatt om högre pensioner och var pengarna i så fall gör mest nytta, säger han.
Pensionsdebatt fastnat
Samtidigt har pensionsdebatten fastnat. Fokus just nu ligger på att ”rätta till” att den allmänna pensionen blir lägre när medellivslängden blir längre snarare än vad pensionärerna faktiskt har att röra sig med. Höga röster höjs för höjda pensionsavgifter och högre pensioner. Längst fram i ledet står socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi.
– Det hårt kritiserade inkomstpensionstillägget är ett resultat av denna linje som utan större betänkligheter frångår såväl pensionsöverenskommelsen som livsinkomstprincipen, säger pensionsexperten Ingvar Backle på Svenskt Näringsliv.
”Det är klart att det är en farlig väg att börja öppna portarna mellan statsbudgeten och pensionssystemet”
Staffan Ström är också kritisk till pensionstillägget.
– Det är klart att alla grupper vill ha högre inkomster och att det därför kommer många rop. I vår studie tar vi inte ställning till något av förslagen, utan det vi lägger på bordet är en helhetsbild över hur det ser ut i befolkningen.
– Men det är klart att det är en farlig väg att börja öppna portarna mellan statsbudgeten och pensionssystemet. Det har tjänat Sverige väldigt bra att vi har haft ett pensionssystem som har stått på egna ben, fortsätter han.
”Oroande”
När Ardalan Shekarabi tar politiska genvägar för att kompensera vissa grupper innebär det samtidigt något annat, som på sikt kan få allvarliga konsekvenser.
– Pensionssystemet blir plötsligt blir beroende av vilken regering som för tillfället sitter vid makten, och dessutom det statsfinansiella utrymmet, vilket är oroande. Då kan politiker både öka och sänka pensioner utifrån vad man för dagen har råd med, säger Staffan Ström.
– Sedan kan man absolut diskutera hur stora inbetalningarna till pensionssystemet ska vara och var pengarna gör mest nytta, men då bör man först ha analyserat hela bilden för att det ska bli vettiga diskussioner. Att ta den här genvägen över statsbudgeten är vanskligt, fortsätter han.
Det som ofta glöms i den här debatten är vem som ska ta räkningen, menar Staffan Ström.
– Det diskuteras höjda inbetalningar, både framåt och retroaktivt. Då innebär det att vi skulle låna pensionspengar från våra barn, det måste man vara öppen och hederlig med tycker jag, säger han.
”Så fort man släpper kopplingen mellan livsinkomst och pension kan det bli problem”
Sedan kommer det alltid att finnas de som har en tuffare situation än andra. I många fall beror det på val man har gjort under livet. Har man jobbat deltid, pluggat längre, rest istället för att jobba heltid och så vidare? Alla sådana val påverkar livsinkomsten och därmed pensionen.
Sett pensionssystem i världen fallera
Kopplingen mellan livsinkomsten och pension är en grundbult. Det är själva grunden för ett sunt pensionssystem, menar Ingvar Backle.
– Man kan naturligtvis tycka att det är rimligt att vissa ska ha mer, men så fort man släpper kopplingen mellan livsinkomst och pension kan det bli problem. Vilken grupp blir det nästa gång, och nästa gång? Det här har fått pensionssystem runt om i världen att fallera. Ofinansierade löften eller dåligt finansierade löften till folk som är på väg ut i pension eller som är i pension innebär ofta att man skickar notan till barnbarnen. Världen är full av sådana exempel, och det ger inte mersmak, säger han.
– Många uppfattar fortfarande pension som något man får av staten, medan det i många år faktiskt har varit så att pension är något som man tjänar in under livet. Sedan är det klart att yttre omständigheter kan påverka pensionsnivåerna och att det såklart måste finnas ett bra grundskydd, säger Staffan Ström.
”Om man ignorerar bilden är det inte meningsfullt att prata om var pengarna gör mest nytta”
Därmed inte sagt att det inte finns utmaningar framåt. Att människor lever längre och att pengarna ska räcka längre utmanar såklart framtidens pensioner.
– Det som är hoppingivande är att vi inte bara lever längre utan att vi i snabb takt även blir friskare och piggare. Långt ifrån alla, de finns absolut de som inte orkar jobba längre än sina föräldrar, och då är det viktigt att det finns en robust sjukförsäkring till exempel.
Men i allmänhet jobbar nu människor längre upp i åldrarna än tidigare, konstaterar han. Och oftast gör man inte det av ekonomiska skäl, utan för att jobbet ger livskvalitet och ger hälsoeffekter, visar siffror från Alecta.
– Ganska få väljer att fortsätta arbeta heltid, men vi får allt fler jobbonärer, det vill säga äldre människor som lever av både pensionspengar och andra inkomster, det är en mix av olika inkomster. Om man ignorerar den bilden är det inte meningsfullt att prata om var pengarna gör mest nytta. Här kan debatten starta, säger han.
Tidningen Näringslivet har sökt socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi som avböjer medverkan.
