REGELKRÅNGLET

"Rena övergreppet" − ny kostsam regel slår mot alla branscher

Alla företag som har en värmepanna ska certifieras – till dryga kostnader. En ny regel från Arbetsmiljöverket innebär att det för företag som missar certifieringen väntar dryga böter och i värsta fall driftförbud. Krav som helt saknar proportioner, menar Gröna Arbetsgivare.

Utbildning, prov, omtenta om det behövs och så ett diplom i handen. Det låter som vilket kursupplägg som helst men handlar här om ännu en pålaga på företagen från Arbetsmiljöverket. Senast den 1 december i år måste alla verksamheter som har en värmepanna installerad kunna visa upp en certifiering, alltså ett betyg på att de kan hantera den. Alldeles oavsett om de redan har haft pannan i åratal.

I sak är det ingen som ifrågasätter ambitionen att hålla en god säkerhetsnivå kring trycksatta kärl, men proportionerna, utbildningen och hoten om höga sanktionsavgifter, rimmar illa med det som ska åstadkommas, menar Camilla Backlund, arbetsmiljöexpert på Gröna Arbetsgivare. Särskilt som det inte finns några som helst rapporter om att det har förekommit olyckor med den typ av värmepannor som det gäller. Det tyder på att ansvariga företag och personer kan sköta pannorna, även utan krav på certifiering.

− Myndigheter ska alltid göra en konsekvensutredning inför en regeländring och där ska bland annat kostnaderna beaktas. I detta fall har det kommit att visa sig att kostnaden för att skaffa en certifiering långt överskrider det som myndigheten tar upp i sin konsekvensutredning, säger Camilla Backlund.

Det nya regelverket togs fram 2017 genom att slå samman fyra olika föreskrifter som har gällt tidigare. Därmed ska alla värmepannor över 100 kW och med en högre förbränningstemperatur än 65 grader besiktigas av en utomstående expert vartannat år, samtidigt som det måste finnas en certifierad pannoperatör på arbetsplatsen. Värmepannor av den storleken finns i tusental landet runt: från skolor, fritidsanläggningar och hotell, till lantbruk, tvätterier och bryggerier, mejerier och träindustriföretag. På alla de platserna ska nu en ansvarig utses som sedan skickas på utbildning. Visserligen finns inget krav på att gå den tre dagar långa utbildning men det har visat sig vara i princip omöjligt att klara testen som krävs för certifieringen utan utbildningen i botten.

− Vi har räknat på kostnaderna som nu läggs på företagen och det hamnar på mellan 15 000 och 20 000 kronor med kurs- och tentamensavgift och certifieringskostnad. Och det är utan att räkna med arbetstid och resor. Missar man tentan kostar varje omtenta 2 500 kronor. Det är långt från de summor på cirka 1 500 som Arbetsmiljöverket har gått ut med, säger Camilla Backlund.

”Ingen rolig historia”

Det är en verklighet som företagaren Anders Haglund kan skiva under på. Han driver Torsångs handelsträdgård i Borlänge och omfattas av de nya reglerna. Han har ännu inte genomgått certifieringen men ser ändå redan vilka kostnader de innebär.

− Ja, det är ingen rolig historia. Utbildning som krävs pågår i cirka tre dagar och bara det innebär kostnader för extrapersonal och så certifieringen och det övriga som hänger med, upp mot 30 000 skulle jag säga. Och det är en utgift som sen återkommer vart femte år.

Det måste vara unikt i svensk lagstiftning att man får en sanktionsavgift för kunskaper som man saknar och som man inte behöver.

Hanna Wihlborg driver även hon handelsträdgård, i Kristianstad, och gjorde utbildningen för knappt två år sedan när certifieringen rullade igång. Men när de två dagarna var genomförda stoppades det efterföljande provet.

− Det blev oklarheter om hur det skulle gå till, så allt avblåstes. Och där står vi. Förr eller senare ska det väl ske ett prov men det är ingen vågad gissning att vi tvingas göra om utbildningen innan dess. Och betala femtusen kronor till…

− Utbildningen i sig var inte heller mycket att ha. Vi blev matade med teknisk information på fackspråk om varenda typ av panna som finns på marknaden. Det lilla som sas om den modell vi har kunde jag ju redan och var gjort på tio minuter. Sen var det två dagar kvar. Helt värdelöst, säger Hanna Wihlborg.

Massiv kritik

Sedan innebörden av de nya reglerna stod klar har kritiken varit hård. En lång rad branschorganisationer har vid upprepade tillfällen skrivit brev till Arbetsmiljöverket och bland annat konstaterat på att det redan idag finns ett betryggande säkerhetssystem kring trycksatta pannor och pannor i öppna system. ”De nya reglerna har inte på något sätt förenklat säkerhetsarbetet, tvärtom är det enbart en höjning av kravnivån som kostar företagen stora summor utan att den eftersträvade säkerheten höjs”, skriver branschorganisationerna till Arbetsmiljöverket. De pekar också på att det nya regelverket motverkar användningen av pannor som till allra största delen drivs med förnybart biobränsle. Därmed bromsas ”uppvärmning med hållbara och klimatsmarta biobränslelösningar, som annars skulle frigöra eleffekt i det lokala elnätet.”

Även Näringslivets Regelnämnd har reagerat på Arbetsmiljöverkets vilja att skapa ett nytt certifieringssystem och med att det är dags att göra om och göra rätt.

− Det är tydligt att det behövs ett omtag och utvärdering av planerna. Bland annat har kostnaderna för företagen skenat samtidigt som Arbetsmiljöverket har underskattat antalet pannor i landet som omfattas av certifieringen. Förutsättningarna idag är helt annorlunda än när arbetet inleddes och framför allt finns redan ett godtagbart särhetssystem för värmepannor, säger vd Andrea Femrell.

Risk för hårda repressalier

Ytterligare en invändning är de repressalier som kan drabba de företag som inte uppfyller kraven på certifiering. Beroende på storlek på verksamheten och pannan finns en ”prislista” för böter på mellan 15 000 och 600 000 kronor. Minsta förseelse kostar alltså minst 15 000 kronor även om företaget sedan tidigare har haft koll på värmepannan utan tillbud. Vid sidan av det kan även ett driftförbud införas, något som till exempel skulle slå hårt mot en handelsträdgård.

− Det måste vara unikt i svensk lagstiftning att man får en sanktionsavgift för kunskaper som man saknar och som man inte behöver. Det viktiga måste vara att man har kunskaper och kan sköta sin egen panna, säger Stefan Wistrand, arbetsmiljökonsult för de gröna näringarna.

De uppvaktningar och försök till dialog som företag, branschorganisationer och LO har gjort till Arbetsmiljöverket har hittills mötts av kalla handen. Riksdagsledamot Alireza Akhondi (C) har skickat en skriftlig fråga till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) och påpekat hur situationen är idag och proportionerna i de nya kraven kring certifieringen: ”Det är uppenbart att den lilla företagarens perspektiv inte funnits med i konsekvensanalysen kring de nya kraven. Dagens pannor, exempelvis i mindre lantburksverksamhet, har många säkerhetsfunktioner med minst tre säkerhetssteg som måste fallera samt en årlig besiktning.”

Inte heller det har lett till någon reaktion från regeringen, annat än att införandet av de nya reglerna har skjutits upp i två år på grund av pandemin. Anders Haglund har även han engagerat sig i motståndet, bland annat genom LRF och trots stort gensvar från andra företag har det varit utan svar från respons.

− Att Arbetsmiljöverket bara tvärnobbat, inte ens gett ett lillfinger tillbaka, är under all kritik. Det understryker bara att det här är rena övergreppet. Ingen har ju efterfrågat den här certifieringen, säger han.

Camilla Backlund håller med:

− Vi har kört huvudet i väggen i flera år, i grund och botten helt utan respons från Arbetsmiljöverket. Möjligen kan en liten ljusning vara på väg eftersom det har kallats till ett möte framöver, säger hon.