DEBATTEN OM SJUKSKRIVNINGARNA

Slopad karensdag underkänns – ”Valfläsk”

Regeringen tillsätter en utredning för att ändra karensavdraget. Enligt Catharina Bäck, försäkringsexpert på Svenskt Näringsliv, är det en signal om att regeringen vill slopa karensdagen, något som varken gynnar anställda eller arbetsgivare. ”Det skulle öka sjukfrånvaron och innebära ökade kostnader för arbetsgivaren”.

Regeringen vill reformera karensavdraget och tillsätter därför en utredning som ska göra en genomlysning av regelverket för karens- och sjuklön. Det meddelade socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) under en presskonferens på torsdagen.

Syftet är att ändra reglerna så att de ”bidrar till att inkomstbortfall under sjukdom bärs på ett mer solidariskt och rättvist sätt, och motverka riskerna för att människor tvingas gå till arbetet sjuka”.

– Dagens regelverk för karens är orättvist. Regelverket påverkar människor olika beroende på ställning på arbetsmarknaden, kön, ålder och klass, säger Ardalan Shekarabi.

Pandemin har visat att de nuvarande karensreglerna slår hårt mot dem som saknar möjligheten att arbeta i hemmet, enligt honom.

– För en person som kan arbeta hemifrån går det att stanna hemma vid till exempel en förkylning eller halsont. För en barnskötare, undersköterska, byggnadsarbetare är hemarbete inte ett alternativ.

Vill gå facket till mötes

Fackförbundet Kommunal har varit starkt pådrivande för att karensavdraget ska tas bort och Catharina Bäck, försäkringsexpert på Svenskt Näringsliv, tolkar utredningen som att regeringen vill gå facket till mötes. Hon är mycket kritisk.

– Slopas karensen i sjukförsäkringen kommer det att innebära ökad frånvaro, ökade kostnader för företagen och färre arbetade timmar. Det är inte vad vi behöver just nu.

Regeringen har gjort så många förändringar och plockat bort så många länkar i sjukförsäkringens rehabiliteringskedja att det knappt är någon kedja kvar.

En tidigare regeringsutredning, som gjordes så sent som för fem år sedan, ledde till att karensreglerna ändrades för att bli mer rättvisa och förutsägbara för den anställde. Ändringen innebar att det alltid görs avdrag för en hel karensdag i en sjuklöneperiod, även om en person blir sjuk på jobbet och går hem efter att ha arbetat en del av dagen.

– Att en regering, som helt nyss ändrade karensen så att den är mer rättvis, redan nu vill utreda att helt ta bort den och låta arbetsgivare betala – det låter rätt mycket som valfläsk, säger Catharina Bäck.

Karensdagen är den anställdes självrisk och sjuklönen är arbetsgivarens självrisk, poängterar hon och understryker att systemet har särskilda skydd för riskgrupper som innebär att de slipper karensavdrag.

Motverkar skenande sjukfrånvaro

När sjuklön och karens infördes i början på 90-talet mer än halverades sjuktalen. Historien visar tydligt att sjukfrånvaron ökar så fort den ekonomiska risken för individen minskar, och för att motverka det behövs självrisken för den anställde, konstaterar Catharina Bäck.

– Regeringen har gjort så många förändringar och plockat bort så många länkar i sjukförsäkringens rehabiliteringskedja att det knappt är någon kedja kvar. Och så toppar man det med idéer med att slopa självrisken i försäkringen.

De många undantagen i sjukförsäkringens rehabiliteringskedja innebär att försäkringen har fått karaktär av yrkesförsäkring, där omställningsperspektivet nästan är helt borta, påpekar hon.

– Regelverket i rehabkedjan har gjorts så generöst att det riskerar innebära att människor göms och glöms, att individer fastnar i långa passiva sjukskrivningar. Att dessutom ta bort självrisken i försäkringen kommer innebära att ännu fler är borta från jobbet, även om arbetsförmåga finns.

Catharina Bäck får medhåll från Kajsa Dovstad, välfärdsansvarig på Timbro.

– Avskaffat karensavdrag kommer att bli en kostnadsbomb, säger hon.