KOMPETENSKRISEN

Så ska Sveriges sämsta företagarkommun stoppa jobbflykten

Pajala har under flera år fått jumboplatsen i rankningen om det svenska företagsklimatet. Samtidigt är kompetenskrisen i kommunen skriande. Nu inleder kommunen och gruvbolaget Kaunis Iron ett samarbete för att vända trenden.

Kompetenskrisen i Norrbotten har länge varit utbredd, och förväntas med de stora industrisatsningarna bli ännu tuffare framöver. I Svenskt Näringslivs senaste undersökning ”Lokalt företagsklimat” fick majoriteten av Norrbottens kommuner bottenplaceringar gällande kompetensförsörjning.

Nu tar Pajala krafttag för att säkra ortens kompetensutveckling. I en ny satsning har järnmalmsgruvan Kaunis Iron och Lapplands gymnasium samordnat ett lärlingsprogram för att ge elever en snabbskjuts ut i yrkeslivet. Till hösten välkomnar Kaunis Iron de första eleverna.

– Det är jättekul att vi kan komma igång med detta nu, det ökar möjligheterna för oss att kunna rekrytera lokalt vilket vi verkligen vill. Att de kan vara hos oss i vår verklighet ökar kvalitén i utbildningen och krymper tröskeln från utbildning till faktiskt jobb, säger Sara Stridsman, personalchef på Kaunis Iron, i ett pressmeddelande.

Lärlingsprogrammet pågår i tre år och äger rum både på skolan och hos Kaunis Iron. Under årskurs ett påminner programmet om de flesta gymnasieutbildningar och på schemat står bland annat matte, svenska och engelska. Det är först under det andra året som yrkesutbildningen startar. Då tillbringar eleverna halva skolveckan i verkstaden. Under det tredje och sista året är eleverna hos Kaunis Iron på heltid.

– Om man jämför med en vanlig yrkesutbildning praktiserar eleverna bara femton veckor. Det är inte ens en termin. Med lärlingsprogrammet får eleverna lära sig exakt vad arbetsgivare söker, säger Fredrik Mäki, rektor på Lapplands Gymnasium.

På frågan om eleverna får jobberbjudande hos Kaunis Iron efter studenten skrattar Fredrik Mäki till.

– Ja, det räknar jag med. Företagen får möjlighet att lära eleverna precis vad de behöver av en lastbilsmekaniker. Eleverna kommer att bli väldigt välanpassade för Kaunis Iron.

”Skolor och näringsliv behöver gå hand i hand”

Svenskt Näringslivs regionchef i Norrbotten, Hans Andersson, menar att lärlingsprogrammet är ett viktigt bidrag till länets kompetensförsörjning.

– Det blir allt tydligare att skolor och näringsliv behöver gå hand i hand för att kunna möta behovet av kompetens. Lärlingsmodeller är ett bra komplement för skolor som inte har de ekonomiska musklerna att ta in till exempel maskiner till yrkesutbildningar, säger han.

Pajalas kommunalråd Ulrica Hammarström (S) är inne på samma spår.

– Det finns en arbetsmarknad som skriker efter arbetskraft och lärlingsutbildningen är en del i att möta det behovet, säger hon och fortsätter:

– Det skapar möjligheter för ungdomarna att utbilda sig på hemmaplan, samt ökar möjligheten att få arbete då man via praktik skapat sig ett nätverk och en yrkeskompetens.

Vill vända utflyttningstrenden

Norrbotten har länge tampats med att fler invånare flyttar ut än flyttar in. Trots att länets arbetslöshet var näst lägst i Sverige 2021 har utflyttningstrenden fortfarande inte vänt. Vägen fram är att skapa fler möjligheter på plats, menar Fredrik Mäki.

– Pajala är en väldigt liten stad – en utflyttningsbygd. Lärlingsprogrammet bidrar till att ungdomar känner att de kan stanna i stället för att flytta iväg efter gymnasiet. Det är otroligt viktigt, säger han.

Även Hans Andersson understryker vikten av att fånga ungdomarnas intresse och visa de möjligheter som finns i regionen.

– Det har stor betydelse om de kan stanna på sikt, eller komma tillbaka efter högre utbildning till de lokala företagen, säger han.