FRAMTIDENS ARBETSMARKNAD

Försiktig optimism kring etableringsjobben

Etableringsjobben är äntligen på gång. EU har godkänt, regeringen har avsatt pengar och parterna ligger i startgroparna. Förhoppningen är att satsningen ska ge många en chans att äntligen få jobb. ”Vi tror på det här”, säger Markus Furberg på Akademikerförbundet SSR.

Efter fem års väntan är jobbet med att införa etableringsjobben äntligen på gång. Överenskommelsen mellan LO, Unionen och Svenskt Näringsliv gjordes redan 2017 med ambitionen att bland annat minska långtidsarbetslösheten och hjälpa de som kom till Sverige under flyktingkrisen 2015 in på arbetsmarknaden.

Tanken var att satsningen skulle införas under andra halvåret 2019 men ända fram tills nu har den malts runt i de politiska kvarnarna både i Sverige och Bryssel. Systemet ska vara enkelt med ett minimum av byråkrati och arbetsgivarnas kostnad är låg och ligger i nivå med produktiviteten hos individen.

– Arbetsgivarna har direkt koll på sin del av lönekostnaden, inte som tidigare i vissa fall när de ska betala hela lönen och sedan få delar av den tillbaka i efterskott, sa Stefan Koskinen, förbundsdirektör på Almega Tjänsteföretagen och en av dem som ursprungligen var med när etableringsjobben skapades 2017, på ett Ilera-seminarium i veckan.

Sedan dess har arbetet pågått i Regeringskansliet. En proposition var klar 2020 och den 16 i år maj i år kom godkännandet från EU-kommissionen. Regeringen har också avsatt 50 extra miljoner i vårändringsbudgeten för införandet av etableringsjobben. Fortsatt finns dock en del detaljer som måste justeras innan etableringsjobben kan övergå i skarpt läge.

– Mycket är fortsatt otydligt och det går i dagsläget inte att säga hur utfallet blir denna gång. Etableringsjobben ska vara så lika en vanlig anställning som möjligt och forskningen visar att det då uppstår ”undanträngningseffekter”. Alltså att om en person som står långt från arbetsmarknaden får ett etableringsjobb så ökar risken för att en annan icke långtidsarbetslös inte får det, säger Maria Hemström Hemmingsson, generaldirektör för IFAU, som har forskat kring tidigare sysselsättningsprojekt.

Från arbetsgivarhåll har också påpekats att det måste gå att avbryta en anställning inom etableringsperioden på 24 månader om det visar sig att anställningen inte fungerar. Parterna är dessutom medvetna om att det krävs en intensiv informationskampanj för att medvetenheten om etableringsjobben ska få fäste hos arbetsgivare och Försäkringskassan såväl som hos dem som satsningen riktas mot. Bristfällig information har varit en bidragande orsak till att andra typer av subventionerade sysselsättningar har runnit ut i sanden.

De olika frågetecknen till trots råder det en försiktig optimism kring att etableringsjobben kan bli den insats som på allvar hjälper till att bryta en del av utanförskapet. Framför allt är det viljan ha så nära verkliga jobb som möjligt och de möjligheter som det kan skapa i bland annat företagen. Om de som ingår i satsningen tar över en del av de enklare jobben på arbetsplatsen kan det frigöra resurser hos andra anställda att ta sig an mer kvalificerade arbetsuppgifter. På så sätt kan produktiviteten på arbetsplatsen, vare sig den är privat eller offentlig, öka. Tack vare utbildningsinsatser och den jobbträning om etableringsjobben innebär får förhoppningsvis många en första fot in på arbetsmarknaden – och det kan sedan leda till en regelrätt tillsvidareanställning med full lön och full produktivitet.

– Det här är ett arbete på långsikt och vi tror på det här, säger Markus Furberg, förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR.

Maria Hemström Hemmingsson håller med.

– Långtidsarbetslösheten och utanförskapet är en av de absolut största utmaningarna i samhället. Det är toppen att parterna tagit initiativ till etableringsjobben, se nu till att ro det i land!