DEBATTEN OM MINIMILÖNER

Nationalekonom: Därför kan EU:s förslag sänka svenska löner

EU vill lagstadga om minimilöner inom unionen. Helt fel menar Sverige och ett tiotal andra medlemsländer. Fakta visar bland annat att i de länder som redan har minimilöner så har de allmänna lönenivåerna sjunkit. Och i Sverige är fack, arbetsgivare och politiker överens: Förslaget strider mot EU:s grundlag.

EU vill sätta en lägsta lönenivå för alla länder inom unionen. I förra veckan presenterades därför två direktiv, minimilönedirektivet och lönetransparensdirektivet, och redan nu har ministerrådsförhandlingarna inletts. De två förslagen har dock mött högljudd och skarp kritik, inte bara från Sverige och de nordiska länderna, utan från totalt ett tiotal länder i Europa. I Sverige är motståndet kompakt. Svenskt Näringsliv och LO såväl som samtliga politiska partier är emot.

– Regeringen kommer aldrig att acceptera att EU ska bestämma över vilka löner som ska gälla i Sverige, skrev arbetsmarknadsminister Eva Nordmark i en debattartikel redan i december förra året när frågan började bli aktuell.

Hotar svenska modellen

Sedan dess har utredningsarbetet rullat på med fortsatt kritik från bland annat svenskt och danskt håll. Det är framför allt den svenska modellen som av allt att döma hotas om direktivet blir verklighet. De nordiska länderna har frikopplat lönebildningen från politiken och lagt ansvaret på arbetsmarknadens parter. Det är ett framgångsrecept som bland annat har säkrat reallöneökningar och bidragit till en betydligt fredligare tillvaro på arbetsmarknaden än i många andra europeiska länder.

Vad som nu är på väg att hända, menar kritikerna, är att EU genom att införa lagstadgade, tvingande minimilöner inom unionen riskerar att slå sönder den svenska modellen.

– Jag vill påstå att EU inte har kompetens i den här frågan, det vill säga inte får fatta ett sånt här beslut, säger Per Hidesten, vd för industriarbetsgivarna.

Marie Nilsson, ordförande för IF Metall, håller med:

– Vi är överens om att det här ligger utanför det som parlamentet och kommissionen ska syssla med.

Strider mot grundlagen

Ännu tydligare i kritiken är den analys som Svenskt Näringsliv, LO och TCO gemensamt har tagit fram, bland annat med underlag från EU:s egen rättstjänst som även de är tveksamma till de föreslagna direktiven: ”Vi delar rättstjänstens uppfattning att ett direktiv, inom fördragets gränser, inte kan ha ett innehåll som innebär en skyldighet för medlemsstaterna att införa en minilön för alla arbetstagare eller som fastställer nivån.”

Kort sagt: Förslaget strider mot EU:s grundlag.

EU-företrädarna är känner naturligtvis väl till både kritiken och de modeller för lönebildning som finns i de nordiska länderna. Därför har EU-kommissionen ”garanterat” ett undantag som säger att den svenska modellen även fortsättningsvis ska vara i bruk i Sverige. Det är dock utfästelser som inte har lugnat ner kritiken.

– Det där är bara nys. Det finns inga undantag, har LO:s vice ordförande Therese Guovelin slagit fast i en TT-intervju.

”Totalt tondövt”

Abir Al-Sahlani, ledamot för Centerpartiet i Europaparlamentet, ser också risken för att EU-domstolen kan komma att pröva frågor kring lönebildningen i Sverige och övriga länder i Norden. Med en antagen lag om minimilöner i ryggen kan domstolen börja ifrågasätta bland annat hur kollektivavtalen är utformade och hur de kan garantera minimilöner.

– Och vi har ju bittra erfarenheter av utgången från sådana rättsliga prövningar i EU. Jag är stolt över den svenska modellen och ser att den nu verkligen är hotad på allvar. Hela förslaget är totalt tondövt, säger hon.

Risk för rekyl

En mer allvarlig kritik mot att införa minimilöner är att de faktiskt inte hjälper mot det som EU vill, nämligen att skydda lågavlönade och minska fattigdomen. Visserligen kan en lagstadgad minimilön höja lönenivån för dem med allra lägst lönenivå. Men samtidigt finns risken för en rekyl om de höjda lönerna istället minskar företagens möjligheter att anställa och arbetslösheten därmed ökar. Det menar Per Skedinger, vid Institutet för Näringslivsforskning i Stockholm och adjungerande professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet i Växjö. Han har forskat om vilka effekter som införandet av minimilöner kan få.

– Det kanske mest slående med kommissionens samrådsdokument är att det genomsyras av en stor optimism i frågan om vad minimilöner kan åstadkomma, både på nationell och övernationell nivå, skriver han i en analys från 2020.

Det finns heller inget som pekar på att det pågår ett ”race to the bottom” i Europa, att lönenivåerna blir allt lägre inom unionen. Enligt EU:s egen statistik ökade andelen lågavlönade under åren 2006 – 2014 med bara 0,5 procent. Forskningen pekar istället på att lönenivåerna i de olika medlemsstaterna närmar sig varandra. Samtidigt uppstår den negativa effekten att minimilönerna pressar samman den allmänna lönestrukturen. I Tyskland har medianlönerna till och med sjunkit när minimilönerna infördes.

Forskningen ger inte heller några bevis för att minimilöner är ett redskap mot EU:s andra mål, att bekämpa fattigdomen.

– Minimilöner tycks vara ett trubbigt instrument för fattigdomsbekämpning, eftersom de mest utsatta ofta saknar arbete och många med minimilön inte lever i fattiga hushåll, fortsätter Per Skedinger.

Omröstning i september

Fram till den 11 maj går det att påverka innehållet i texten. I september ska sedan en första omröstning – om allt går som planerat – skapa en gemensam ståndpunkt i det så kallade sysselsättningsutskottet. En slutlig överenskommelse kan sedan ske första halvåret 2022. Arbetsmarknadens parter och politiken fortsätter därför arbetet på att stoppa och dra tillbaka förslaget.

– Det finns ingen anledning att gå in och störa ett fullt fungerande system, säger Marie Nilsson.

Per Hidesten menar att vid sidan av det uppenbara hotet mot den svenska modellen ökar oron för vad EU kan ta sig till i framtiden.

– I första skedet ändrar det helt förutsättningarna för hur vi förhandlar på den svenska arbetsmarknaden. I ett fortsatt perspektiv kan det vara ytterligare ett steg mot att EU breddar sin kompetens och maktstruktur på bekostnad av medlemsländernas möjlighet till självständighet i fundamentala frågor och som detta utgör.

I ögonblicket finns dock mycket som talar emot att det verkligen går att stoppa förslaget. Sverige och de andra nio länderna i motståndsgruppen är i minoritet.

– Men det hindrar inte att det är rakt av ett dåligt förslag som jag verkligen hoppas blir ännu en hyllvärmare, säger Abir Al-Sahlani.