DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Klart: Nu ska gymnasieskolan anpassas efter företagen

Riksdagen har röstat ja till att arbetsmarknadens behov i större utsträckning ska styra utbudet på gymnasieskolan. ”Det är viktigt för att undvika resultat som ingen vill se, det vill säga att eleverna utbildas till arbetslöshet och att näringslivets rekryteringsbehov inte tillgodoses”, säger Caj Luoma på Transportföretagen.

Under torsdagen röstade riksdagen för en bättre dimensionering av gymnasieskolan. Det innebär att politikerna från och med nu vill att utbildningarna i högre utsträckning ska anpassas efter arbetsmarknadens behov och inte bara efter vilka linjer eleverna vill gå. Beslutet har föregåtts av en regeringsutredning som flera arbetsgivarorganisationer har varit delaktiga i. Och idag välkomnas beslutet från flera håll.

– Reformen är efterlängtad, säger Kristine Wiklund, expert inom arbetsmarknad och kompetensförsörjning på Gröna arbetsgivare, i ett pressmeddelande.

Hon får medhåll från Caj Luoma, chef för kompetensförsörjning på Transportföretagen.

– Vi har från start haft en positiv inställning till dimensioneringsfrågan. Huvudsakligen för att gymnasieskolan idag erbjuder utbildningar som inte efterfrågas på arbetsmarknaden och/eller att antalet elever i många utbildningar kraftigt överstiger arbetsmarknadens behov, säger han i ett pressmeddelande.

Kristine Wiklund konstaterar att gymnasieskolans utbud bara har styrts av elevernas efterfrågan sedan skolan kommunaliserades på 1990-talet.

– Detta har gjort att många viktiga utbildningsvägar har stängts då kommuner i många fall inte har velat satsa på dyra utbildningar med lågt intresse bland 15-åringar, säger hon och fortsätter:

– Det har också varit rationellt för skolor att satsa på billigare högskoleförberedande utbildningar även om det har lett till kompetensbrist i näringslivet och sämre livschanser för unga som inte läser vidare.

Bra för samhällsekonomin

Men nu ska det alltså bli en förändring. Caj Luoma menar att det här är bra inte bara för företagen, utan också för samhället i stort.

– Att ett dimensioneringssystem kommer på plats är viktigt för att undvika resultat som ingen vill se, det vill säga att eleverna utbildas till arbetslöshet, att näringslivets rekryteringsbehov inte tillgodoses och att samhällskostnaderna därmed successivt växer, säger han.

Beslutet innebär bland annat att en kommun ska samverka med minst två andra kommuner om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning i ett samverkansområde, förklarar Caj Luoma.

Nu hoppas arbetsgivarna att förändringen ska innebära att det blir enklare att lösa kompetensförsörjningen i framtiden. Enligt Kristine Wiklund blir det dock nu extra viktigt för företagen att synliggöra de egna kompetensbehoven. Och Caj Luoma menar att det inte är självklart att alla problem blir lösta genom reformen.

– Att vi får en dimensionerad gymnasieskola innebär inte med automatik att fler elever söker sig till gymnasieutbildningar som leder till karriärer i transportnäringen. Vi måste därför fortsatt jobba för attraktiviteten. Men det är vår förhoppning att en dimensionerad gymnasieskola, på grund av branschens stora rekryteringsbehov, ska innebära ett ökat antal elevplatser riktade till transportnäringen, säger Caj Luoma.