ARBETSKRAFTSINVANDRING

Företagare: Regeringens förslag om arbetskraftsinvandring kan sänka it-bolag

Att regeringen vill införa en arbetsmarknadsprövning vid arbetskraftsinvandring skapar stora problem för företag som är beroende av medarbetare från tredje land. ”Den kompetens vi behöver finns helt enkelt inte i Sverige", säger Sara Lindmark, vd för it-bolaget Together Tech till TN.

Regeringen vill införa en arbetsmarknadsprövning vid arbetskraftsinvandring. I veckan presenterade integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S) en utredning som ska ta reda på hur en sådan prövning ska kunna se ut.

Det oroar Sara Lindmark, som är vd för Together Tech och ordförande för Innovationsföretagen. Förra året rekryterade hon 90 ingenjörer, varav hälften kommer från länder utanför EU.

– Den kompetens vi behöver finns helt enkelt inte i Sverige. Hade vi kunnat anställa i landet, så hade vi gjort det, för det är så omständligt, kostar mycket pengar och tar mycket tid att anställa från länder utanför Europa, konstaterar hon.

”Sverige är beroende av arbetskraftsinvandring”

Together Techs ingenjörer jobbar bland annat med den digitala omställningen och elektrifiering, som viktiga komponenter för att skapa en hållbar utveckling och bromsa klimatkrisen.

– Vi verkar inom tjänstesektorn och utvecklar till andra. Vår tillgång är vår kompetens, säger hon.

Sara Lindmark menar att om företag som hennes inte kan anställa, då riskerar klimatomställningen att ta betydligt längre tid.

– Kompetensbristen är för stor för att vi ska kunna göra de teknikomställningar som krävs för att vi ska kunna uppnå FN:s globala mål. Sverige är i allra högsta grad beroende av arbetskraftsinvandring, säger hon och fortsätter:

Sara Lindmark berättar att när hon behöver rekrytera, så är det oftast snabba puckar som gäller.

– Helst vill vi att rekryteringen ska ta max en månad, men den byråkrati som finns redan idag, utan arbetsmarknadsprövning, innebär att vi får räkna med att det tar tre månader eller mer att genomföra en rekrytering från länder utanför EU, säger hon.

Svensk byråkrati satte stopp

Företagaren och styrelseproffset Christer Wallberg har dåliga erfarenheter från tiden före 2009, då det också fanns en arbetsmarknadsprövning vid arbetskraftsinvandring. Hans mjukvaruföretag Tacton anställde då en stor mängd medarbetare från tredje land.

– En tredjedel av våra anställda kom från andra länder, säger han.

– Vi hade utmaningar som alla andra it-bolag, nämligen att ta del av kompetent arbetskraft.

Eftersom Tacton arbetade med kunder över hela världen behövdes också medarbetare med rätt språkkunskaper och en förståelse för de olika ländernas kultur. Därför rekryterade företaget från bland annat Japan, USA, Kina och Indien, ja, i stort sett hela världen, utom från Afrika.

”Det är fullständigt korkat! Duktiga människor som vill komma till Sverige och betala skatt kommer vi att ha ett stort behov av.”

Men Tactons medarbetare kunde ha varit fler – om inte den svenska byråkratin hade satt stopp.

– De som jag ville rekrytera var attraktiva för många företag. Vi var i desperat behov av Java-programmerare, men konkurrerade med till exempel Google och Microsoft och liknande arbetsgivare i olika länder.

– Det var inte som att programmerarna stod på kö för att komma till Sverige, men jag övertygade dem om att det var ett bra land att leva i, att det var ett bra land att ha barn i och så vidare. Så de tackade ja.

Tappade rekryteringar

Men sedan kom byråkratin med arbetsmarknadsprövningen, där Arbetsförmedlingen och facken stod för prövningen.

– Processen drog ut på tiden och tog mer än tre månader. Så allt eftersom tappade vi alla dem som vi försökte rekrytera.

– Det hände om och om igen.

Till slut gav Christer Wallberg upp. Det fungerade inte att rekrytera från tredje land, trots att företaget verkligen behövde kompetensen. Det var först när den nuvarande lagstiftningen trädde i kraft, som han kunde börja rekrytera från tredje land på allvar.

– Då blev det mycket lättare, säger han.

Vad tänker du när regeringen nu vill införa arbetsmarknadsprövning igen?

– Jag tänker att den fokuserar på fel saker. Vi behöver processer som underlättar, så att vi och andra företagare kan ägna full kraft åt utveckling och hållbar omställning, säger Sara Lindmark.

– Det är fullständigt korkat! Duktiga människor som vill komma till Sverige och betala skatt kommer vi att ha ett stort behov av. De har en väldigt stor del i att vi ska kunna fortsätta vår tillväxt och ha en välfärd här, säger Christer Wallberg.

Sara Lindmark poängterar att det i första hand är hon själv som vet vem hon behöver rekrytera.

– Hur ska någon annan än jag som företagare kunna göra en bedömning om vad mitt företag har för behov? Och behovet skiftar ju snabbt. Hur ska de kunna hänga med i de skiftena? De sitter ju inte med den kunskap som vi har, säger hon.

– Som arbetsgivare tar man ju inte hit någon inkompetent person, fyller Christer Wallberg i.

Trodde det handlade om kaffe

Hon tror att en arbetsmarknadsprövning skulle ta ännu längre tid, precis som det alltså gjorde innan 2009, både för att det är mer administration och för att de som ska göra bedömningarna inte har rätt förutsättningar. Det är något som Christer Wallberg kan vittna om.

– När jag ville anställa Java-programmerare hände det att handläggare trodde att jag ville anställa någon som arbetade med kaffe. Och det är så det kommer att fungera igen, om regeringen återigen inför arbetsmarknadsprövning, säger han.

Sara Lindmark konstaterar också att det redan nu börjar bli alltmer svårt att rekrytera från andra länder, eftersom många av de länder som hon tidigare har anställt ifrån börjar få bättre levnadsvillkor. Och i takt med att levnadsvillkoren blivit bättre i till exempel Polen, så blir det också svårare att locka kompetensen till andra länder.

– Vi får leta i länder där det finns incitament till att flytta, som till exempel Turkiet och Mexico. De har bra utbildningar och en teknikindustri.

– Men med komplexiteten och byråkratin som är kring det här, så upplever jag att det blir svårare och svårare att rekrytera till Sverige, säger hon och berättar att Migrationsverket enbart godkänner uppehållstillstånd på sex månader vid provanställning och att det därmed blir svårt för dem som rekryteras från länder utanför EU att få lönekonton.

”Det handlar om företag som sköter sig, som betalar marknadsmässiga löner och som behöver kompetensen. Det behöver man inte åtgärda.”

Sara Lindmark berättar att det i hennes bransch finns mer att göra än vad de klarar av med den storlek företaget har idag.

– Vi kommer fortsätta behöva rekrytera fler medarbetare. Och behoven är större än vad det finns kompetens i Sverige.

Både Sara Lindmark och Christer Wallberg undrar varför regeringen vill försvåra den legala arbetskraftsinvandringen.

– Finns det verkligen ett problem? Det handlar om företag som sköter sig, som betalar marknadsmässiga löner och som behöver kompetensen. Det behöver man inte åtgärda, säger Sara Lindmark.

– Attackera inte bolagen som sköter sig, utan stöd dem till hundra procent. De som kommer hit genererar ännu mer jobb och de behövs här. Regeringen borde fokusera på att sätta dit skurkarna, inte gå på alla dem som är seriösa arbetsgivare, säger Christer Wallberg.