AVTALSRÖRELSE

Experter: Därför riskerar lönerörelsen att elda på inflationen

Nu kommer krav från fackligt håll om att lönerna ska följa den rusande inflationen. Olyckligt, menar experter som TN har talat med. ”Om man hamnar för högt, då är det stor risk att vi kommer in i en löne- och prisspiral uppåt”, säger Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Sverige är på väg in i en ny avtalsrörelse. Våren 2023 ska parterna teckna runt 450 kollektivavtal som omfattar ungefär 2,2 miljoner anställda. Men i själva verket påverkar den stora avtalsrörelsen alla svenskar direkt eller indirekt. Och att inflationen är så hög blir en viktig fråga.

– Det kommer att vara huvudfrågan. Det vore ju konstigt annars, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo till TN. Hon fortsätter:

– Det är möjligtvis den största utmaningen för Industriavtalet sedan det kom till. Den här situationen är ny.

Hon menar att det ändå går att hantera, men att dagens situation sätter press på parterna på ett annat sätt än under de 25 år som Industriavtalet har funnits.

– Parterna inom industrin har ledartröjan i den här processen och allt de har sagt hittills skickar goda signaler för det vi har framför oss. Det är lätt att navigera fel i en sådan här situation och börjar ropa efter kompensation för det som har varit och inte tänker långsiktigt framåt. Det är lätt för arbetsgivarna, för de kan peka på inflationsmålet och hålla sig till det, men det är uppenbart att även facken inom industrin tänker långsiktigt och bortom här och nu, säger Irene Wennemo.

”De vet ju att det är industrin som faktiskt bestämmer det här. ”

Hon konstaterar att alla parter inom industrin inser att det gäller att hålla fast vid det inflationsmål som Sverige har, vilket hon menar är bra. Hon säger också att situationen är annorlunda nu jämfört med 70-talet.

– Då blev ju inflationen som den blev. Och hade man till exempel inte en tanke på att höja räntan för att få ner inflationen.

Vilket ansvar, om något, ska parterna då ta för att hantera den här processen?

– Parternas roll är väldigt viktig. Hur man hanterar den här situationen påverkar vilken inflation vi ska få. Men lönebildning är en av flera bitar som driver inflationen, säger Irene Wennemo och exemplifierar med bland annat energipriserna, livsmedelspriser och Ukraina-kriget.

– Vi kan inte styra det här helt själva.

Utbildar medlemmarna

Irene Wennemo understryker hur hon tycker att parterna inom industrin tar ansvar i ett svårt läge. Bland annat handlar det om att utbilda de egna medlemmarna och få dem att förstå den komplexa situationen.

– De angriper frågan väldigt seriöst. Det är positivt!

Det kommer krav nu från flera LO-förbund om att lönerna måste höjas mycket mer nu, på grund av inflationen. Hur ser du på det?

– Jag tror att det är för-postfäktning inför samordningen inom LO. De vet ju att det är industrin som faktiskt bestämmer det här. Trycker de på lite så vet de att det kanske spelar roll, men alla vet ju om att det inte är de som bestämmer.

Det kommer många olika krav från olika LO-förbund. Kommer LO att kunna samordna sig i år?

– Det är inte färdigt förrän det är färdigt, men jag tycker ändå att det har varit ganska positiva signaler. Det verkar vara mycket mer hoppingivande vad gäller Pappers och Kommunal, som inte ville vara med i samordningen förra gången. Det vore en väldigt stor fördel i den här avtalsrörelsen om de klarar sin samordning.

– Det är alltid en dragkamp, men jag tycker det finns en ambition att närma sig varandra. Det är också en möjlighet för LO att vara en aktör. Vill de vara med i den här processen och sätta sin prägel på gemensamma LO-krav, så behöver de ena sig.

Blir en mer stökig avtalsrörelse

Men ingenting tyder på att industrin inte kommer att sätta ett märke, enligt Irene Wennemo. Även om hon tror att det kommer att bli mer stökigt än tidigare.

Hon är noga med att påtala att vi har ett inflationsmål och att vi ska gå mot de två procent som det ligger på. Om avtalsrörelsen hamnar rätt, så kommer den inte bidra till en ökad inflation, menar hon.

”Jag är fruktansvärt glad att det är parterna som har ansvar för det här och inte jag.”

– Om man hamnar för högt, då är det stor risk att vi kommer in i en löne- och prisspiral uppåt. Det är facken i allmänhet inte sugna på. Hamnar vi alldeles för lågt, så finns det en risk att vi får en lång period av reallönesänkningar och det blir också en utmaning. Då finns en risk att Industriavtalet ifrågasätts.

– Det är en balansgång. Jag är fruktansvärt glad att det är parterna som har ansvar för det här och inte jag.

Påminner om 1980-talet

Birgitta Nyström är juridikprofessor vid Lunds universitet och expert på arbetsrätt. Hon har bland annat suttit i Medlingsinstitutets styrelse och dessförinnan i Förlikningsmannaexpeditionens styrelse. Hon har med andra ord lång erfarenhet av utvecklingen på svensk arbetsmarknad. Nu varnar för konsekvenserna om lönehöjningarna skulle följa inflationen och bli för höga.

– Man ser ju redan att det är fackföreningar som går ut med att deras medlemmar måste kompenseras.

– Det här känner vi igen från 1980-talet och början på 1990-talet. Då blev det så att vi under lång tid hade höga löneökningar, men i realiteten hade vi en negativ löneutveckling eftersom detta eldade på inflationen.

”Det är onödigt att elda på inflationen.”

I samband med finanskrisen under 1990-talet genomfördes en rad reformer som fick den svenska ekonomin att fungera bättre. Även lönebildningen fick nya förutsättningar. Till exempel tillsatte regeringen 1990 en förhandlingsgrupp, Rehnbergkommissionen. Deras arbete ledde fram till stabiliseringsavtal, som innebar att de nominella löneökningarna växlade ner kraftigt i början av 1990-talet.

– Det var Rehnbergkommissionen och de efterföljande avtal som parterna lyckades sluta, där man enades om att det är den konkurrensutsatta sektorn som ska sätta märket, som gjorde att man kunde dämpa löneinflationen – och inflationen i samhället – och verkligen få reallöneökningar, säger Birgitta Nyström och fortsätter:

– Fackens krav nu är olyckliga, men det är fackens uppgift att företräda sina medlemmar så kraven är fullt förståeliga. Det är dock onödigt att elda på inflationen.

Alltid varit delade meningar

Men det är ju inte alla fackförbund som ställer den här typen av krav. Till exempel har den här typen av krav inte kommit från facken inom industrin, det vill säga de som är med och sätter märket.

Vad tänker du om att kraven är så olika hos olika LO-förbund?

– Det har alltid varit så att man har haft delade meningar om vem som ska sätta märket och sedan har man ändå lyckats enas. Facken företräder ju sina medlemmar och då måste de ju gå ut och visa att de gör det, även om det är ett fackförbund som inte finns inom industrin, säger Birgitta Nyström.

Vad blir konsekvenserna om parterna följer inflationen i avtalsförhandlingarna?

– Jag tror att vi kommer hamna i samma situation som vi gjorde då på 1980-talet.

Vad innebär det för jobben?

– Det vi hade på 1980-talet var en ordentlig löneinflation, men vi hade också en orolig arbetsmarknad, inte minst i den offentliga sektorn, säger Birgitta Nyström.