DEN SVENSKA INTEGRATIONEN

Ny forskning: Så förbättras integrationen med utrikeshandel

Sverige har en stor andel utlandsfödda jämfört med många andra länder men förhållandevis få är inne på arbetsmarknaden. Det skulle kunna ändras om fler företag inte upplevde att det var så besvärligt att handla med andra länder, visar en forskningsstudie.

Kan ökad utrikeshandel bidra till ökad integration på arbetsmarknaden? Svaret på den frågan är ja, enligt Magnus Lodefalk, docent i nationalekonomi vid Örebro universitet.

– Vad vi ser är att företag som börjar handla med ett annat land, eller handlar mer med ett annat land, anställer fler invandrare. Effekten verkar vara lika stor för första som för andra generationens invandrare, säger Magnus Lodefalk, som även är knuten till forskningsinstitutet Ratio.

Han har tillsammans med Fredrik Sjöholm vid Institutet för näringslivsforskning, IFN, och Lunds universitet, och Aili Tang, forskare vid Örebro universitet, undersökt hur efterfrågan på invandrad arbetskraft påverkas när företag börjar handla med utlandet eller intensifierar sin utrikeshandel.

Tillverkningsföretag med minst 20 anställda som exporterar och importerar granskades utifrån data från en 20-årsperiod.

Hur starkt sambandet är beror på individerna, företagen och länderna, enligt studien.

Anställs i högre grad

Invandrare anställs i högre grad om företaget handlar med ett land där det finns stora handelshinder i form av till exempel höga tullar, tidskrävande tullprocedurer eller regler som krånglar till det eller är svåra att förstå.

Det skiljer sig också beroende på hur företaget ser ut. Om få av de anställda har en högskoleutbildning är sambandet starkare än om en hög andel har det.

En annan faktor är om de anställda kommer från Europa eller från utomeuropeiska länder, och om de har högskoleutbildning eller inte. Den starkaste effekten finns hos de som kommer från Europa och som har en högskoleutbildning.

Den positiva jobbeffekt som skapas tolkar forskarna som att utrikesfödda anställs för att hjälpa företag att överbrygga handelshinder. Samtidigt ser de inga tydliga tecken på att efterfrågan på svenskfödd arbetskraft minskar.

– Det är intressant hur utrikeshandel kan bidra till ökad integration på arbetsmarknaden av de invandrare som redan finns i Sverige, och det tror jag att vi som nation kan dra större nytta av. Då kan vi både förbättra arbetsmarknadsintegrationen och skapa bättre möjligheter att exportera och vara en del av den globala marknaden.

Stort sysselsättningsgap

Bakgrunden till studien är att andelen utlandsfödda i Sverige har på tio år ökat från 15 till 20 procent, vilket är en stor andel jämfört med andra OECD-länder där snittet ligger på 14 procent.

Samtidigt är Sverige ett av de länder som har ett relativt stort sysselsättningsgap mellan inrikes födda och utrikes födda, speciellt för de som är födda utanför EU.

– Sverige sticker ut med sin jämförelsevis höga andel utlandsfödda och ett stort sysselsättningsgap. Allra störst är skillnaden hos de som inte har en högskoleutbildning. Här befinner sig en oproportionerligt stor del av de utlandsfödda i låglönejobb.

Sverige skiljer sig även internationellt genom att vara en liten och öppen ekonomi med en liten befolkning.

– Men trots att Sverige sedan länge är starkt beroende av sin utrikeshandel, så upplever många företag att det är besvärligt att handla med länder utanför EU, säger han.

Visar på vikten av öppenhet

Enligt Amelie Berg, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv, visar resultatet av studien tydligt på vikten av öppenhet för omvärlden och ett internationellt utbyte. Svenskt Näringsliv driver sedan länge på frågan om hur Sveriges attraktionskraft ska stärkas för att locka hit företag och entreprenörer.

– I grunden handlar det om att stärka innovationskraften och att få näringslivet i vårt land att växa. Där har vi mycket att lära av andra länder. Vi behöver till exempel underlätta för startup-företag att komma hit, och hitta en lösning på varför forskare och doktorander efter sin examen inte stannar i Sverige.

När det kommer till internationell kompetens behöver Sverige stärka sin attraktionskraft och hon efterlyser ett brett tag som spänner över flera områden.

– Det handlar bland annat om bostäder, skolor, skatter och regelverk. Där har vi förslag på en nationell strategi för att attrahera, rekrytera och behålla internationell kompetens i Sverige, för att stärka företagens förutsättningar för att konkurrera på en global marknad.

Vissa av de som nu ligger på bordet skulle vara direkt skadliga för företagens kompetensförsörjning, menar hon.

– Den politiska retoriken kring de här frågorna är väldigt negativ just nu och det påverkar inriktningen på de förslag som kommer.

Catharina Bildt Grape, expert på migration, integration och arbetsmarknadsfrågor på Företagarna, betonar migrationens betydelse för länders välstånd och utveckling.

– Det är angeläget både i stunden och på sikt. Migration är viktigt, och ibland även nödvändigt, och då handlar det om att göra något bra av det och att koppla ihop det med entreprenörskap.

Läs rapporten här.