DEN SVENSKA KONJUNKTUREN
Därför stoppas företagen från att växa efter corona
Trots pandemiåret vill företagen växa och anställa, visar nya siffror. Samtidigt radar de upp hinder som står i vägen. Tidningen Näringslivet listar stoppklossarna för att ekonomin ska ta fart. Risken är att potentialen förvandlas till långtidsarbetslöshet, varnar experter.
Coronakrisen har slagit hårt mot Sverige, och hela världen. Men snart vänder det och tillväxten kan ta fart på allvar, menar flera ekonomiska bedömare. Samtidigt sker det från låga nivåer och det kan vara lätt att bländas av tillväxttalen.
Det finns en rad saker som håller företagen tillbaka och risken är att potentialen förvandlas till långtidsarbetslöshet, varnar experter som Tidningen Näringsliv har pratat med. Redan i dag ligger arbetslösheten på de högsta nivåerna sedan finanskrisen.
– Sektorer utanför industrin befinner sig fortfarande i katastrofläge. Industrin har klarat sig bättre än andra branscher, så ser det ut i hela världen. Men om man tittar på den svenska konjunkturen kommer vi inte att få ett normalläge så länge restriktionerna ligger kvar, säger Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen.
Företagen vill anställa
Men nya siffror visar att företagen faktiskt vill anställa, menar Lars Jagrén, senior rådgivare på Svenskt Näringsliv, som i två undersökningar har analyserat frågan. 60 procent har ambitioner att anställa de kommande två åren, trots det senaste årets kris. 40 procent inom den hårt drabbade besöksnäringen och 32 procent inom tjänstenäringen har höga eller mycket höga ambitioner att öka antalet anställda.
– Ibland hör man att företagen inte vill växa sysselsättningsmässigt, men det stämmer inte. Företagen vill växa och det är jätteviktigt för att människor inte ska bli fast i långtidsarbetslöshet, säger han.
– Framför allt besöksnäringen och andra tjänstenäringar anställer grupper där risken för långtidsarbetslöshet är som störst, fortsätter han.
En rad hinder – kan stanna vid ambitioner
I en internationell kontext är det dock få svenska företag som räknar med att växa snabbt. Andelen är omkring hälften så hög som i länder som USA, Tyskland, Schweiz och Storbritannien, berättar Lars Jagrén. Svenskt företagande står starkt på många sätt, till exempel när det gäller grön omställning och innovation. Men det finns också flera problem. Sverige har få företagare trots bra affärsmöjligheter och många företagare är äldre och vill dra sig tillbaka, förklarar han.
Lars Jagrén är bekymrad över att företagen som har höga tillväxtambitioner nu ser flera allvarliga tillväxthinder, och att potentialen ska stanna vid just potential. Omkring 70 procent av företagen lyfter fram höga skatter, bland annat löneskatter, och brist på arbetskraft, som hinder för att växa.
– Utmaningen med kompetensbrist kommer att bli ännu större och vi måste se till att kompetensförsörjningen hinner med den tekniska utvecklingen, säger Mats Kinnwall.
Galopperande samhällsproblem
Häromdagen kallade Johan Thyblad, vd för techbolaget Solita, kompetenskrisen för ett galopperande samhällsproblem i en debattartikel i Realtid. IT & Telekomföretagen skrev ett öppet brev till utbildningsminister Anna Ekström att Sverige är hotat som IT-nation. Bransch efter bransch larmar om en eskalerande kompetenskris.
I norra Sverige är efterfrågan på arbetskraft större än någonsin när flera industrijättar storsatsar, menar Marita Lundgren, enhetschef på Arbetsförmedlingen i södra Norrbotten.
– På kommunnivå är det bara Umeå och Luleå som har positiv inflyttning av arbetsför befolkning, övriga kommuner har en negativ utveckling av befolkning i arbetsför ålder, där har vi en utmaning att vända trenden.
Enorma brister
Pandemin verkar inte ha dämpat behovet av arbetskraft.
– Basindustrin är ett tydligt draglok och skapar också efterfrågan på andra tjänster, exempelvis hos underleverantörer och i servicesektorn. Det behövs också personal inom undervisning, vård och omsorg och flera andra yrkesområden, säger Marita Lundgren.
Ett av yrkena där det just nu råder särskilt stor brist är processoperatörer.
– När Northvolt drar igång i Västerbotten kommer det bland annat att behövas ett stort antal processoperatörer. Vi satsar på utbildningar, men det kommer inte att räcka. Det krävs att arbetskraft från andra delar av Sverige flyttar hit. För viss kompetens kommer det också att behövas arbetskraft från andra länder.
Just nu pågår flera stora satsningar för att locka arbetskraft till norr, berättar hon Marita Lundgren som är optimistisk inför framtiden.
– Jag tror att många kommer lockas av livet i norr och att jobba med klimatomställningen, det är här vi gör det på riktigt. Sedan hoppas vi locka hit mer entreprenörskap som kommer att behövas när efterfrågan på handel, service och nöjesutbud ökar i takt med att befolkningen ökar.
Krånglet ett av de största problemen
Men regelverk upplevs som knepiga och osäkra och är ett av de största tillväxthindren som företagen anger i Svenskt Näringslivs undersökningar. Dels handlar det om den samlade bördan, dels specifika regelverk.
– Exempelvis har vi i Sverige valt att inte fullt ut utnyttja EU:s möjligheter att undvika revision för små företag. Även bygglov, livsmedelskontroller och andra saker där kommunen måste ge sitt godkännande blir onödigt krångliga. I vissa fall betalar man för kontroller vare sig något kontrolleras eller inte, säger Lars Jagrén.
”Risken är ju att de som börjar bli utslagna inte återanställs”
Han ser två trender som står emot varandra. Företagen vill växa, men stoppas av tillväxthinder. Det blir en tudelad bild, menar han.
– Totalt sett kommer sysselsättningen att öka, men risken är ju att de som börjar bli utslagna inte återanställs. Ju längre tid du är utslagen från arbetsmarknaden desto knepigare blir det att komma in igen, säger han.
Krävs reformer
Enligt Lars Jagrén behövs ett batteri av reformer på kort och lång sikt, inte minst kring utbildning och kompetens. Ett viktigt steg har tagits med LAS-överenskommelsen kring kompetensutveckling, men det behövs mer, menar han. På kort sikt behöver man skruva i regelverk kring jobben för de som står längst från arbetsmarknaden. Det borde också gå hyggligt snabbt att öka platser på yrkesvux, på yrkeshögskolan, menar han.
– Men mycket här och nu handlar om att påverka detaljer i regelverken så att de inte stoppar upp. Oöverskådlig handläggning kring tillstånd är en annan sak. Även kriminaliteten mot besöksnäringen kräver snabbare åtgärder, säger han.
På längre sikt handlar det om att ändra bidrags- och skattesystem och att åtgärda flera delar inom utbildningssystemet och anpassa det bättre till näringslivets behov. Sådana saker tar tid, men jobbet måste påbörjas redan nu, enligt Lars Jagrén.
Flaskhalsar oroar
Dessutom har bristen på halvledare och andra komponenter fått stor medial uppmärksamhet.
– Det är ju internationella flaskhalsar, som kan vara svåra att påverka, säger han.
Mats Kinnwall på Teknikföretagen håller med men menar att det stoppa upp.
– Bristen på halvledare är en indirekt effekt av pandemin. Dessutom har det varit stora problem med transporterna över världshaven. Innan vi får balans så kommer vi att se fortsatt brist på halvledare och kraftigt stigande råvarupriser, utbudet hänger helt enkelt inte med när efterfrågan ökar så fort. Det finns flera sådana flaskhalsar som riskerar att bromsa upp konjunkturen när industriföretag måste minska sin produktion på grund av att komponenter saknas.
”Företagen upplever en allmän osäkerhet kring vilken politik som ska råda. De vet inte hur det blir med den framtida energipolitiken, skattetrycket, kritiken mot friskolor och vinster i välfärden”
På hemmaplan finns flaskhalsar som elproduktionen, elsäkerheten, bostadsmarknaden och infrastrukturen kring bredband, vägar och underhåll av järnvägsnät. Osäkerheten påverkar investeringar, etableringar, rekryteringar och tillväxtplaner redan i dag, menar Lars Jagrén. Den politiska osäkerheten kvalar in som ett av de fyra största tillväxthindren för företagen.
– Företagen upplever en allmän osäkerhet kring vilken politik som ska råda. De vet inte hur det blir med den framtida energipolitiken, skattetrycket, kritiken mot friskolor och vinster i välfärden, säger han.
Kan inte öka produktionen
Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna, spår en uppgång på endast en procent i basindustrin i år och under 2022.
– Det är begränsningar i produktionsprocesserna som håller tillbaka utbudet. Nu ser vi jättehög efterfrågan på exempelvis sågade trävaror, men lagren är historiskt små och det finns flaskhalsar i produktionen som gör att man inte kan öka produktionen. Vi ser en liknande situation när det kommer till förpackningsmaterial.
Frågor om äganderätten, tillgången till råvaror och utdragna tillståndsprocesser skulle behöva lösas innan företag vågar satsa stort och långsiktigt. Sverige har möjlighet att öka produktionen, men vi måste ha rätt förutsättningar, politisk osäkerhet är aldrig bra för investeringar, konstaterar Kerstin Hallsten.
På kort sikt är det vaccineringen som oroar.
– Problem kring vaccineringen och fortsatta regleringar dämpar möjligheten att kunna växa starkare på kort sikt, säger hon.
