KOMPETENSKRISEN

Kan anställa 40 ukrainare men byråkrati sätter stopp – ”Känns så dumt”

Woolpower i Östersund kan anställa 40 ukrainska sömmerskor idag, men Migrationsverket hindrar flyktingarna från att flytta till Jämtland. ”Om någon på ett flyktingboende i Norrköping har kompetens som behövs i Östersund är det väl bara att ge den personen en tågbiljett hit?”, säger vd Linus Flodin.

Östersundsföretaget Woolpower, som bland annat tillverkar underställ i ull, är ett av få företag som fortfarande har hela tillverkningsprocessen från garn till färdigt plagg i Sverige. Företaget växer så att det knakar och behöver rekrytera 40 personer av sin största yrkeskategori – sömmerskor. Men de blir allt svårare att hitta, enligt vd:n Linus Flodin.

– Industrisömmerskor som är utbildade eller har rätt erfarenhet går nästan inte att få tag i längre. Det leder till att vi får anställa personer utan erfarenhet och lära upp dem själva, säger han.

Ukraina har däremot fortfarande en sömnadsindustri och många flyktingar som har kommit till Sverige har sömnadskunskap. Woolpower har därför haft kontakt med ett flertal av dem. De bor idag på flyktingboenden på olika platser i landet, men har kommit till fabriken i Östersund för intervjuer och för att testsy.

”Industrisömmerskor som är utbildade eller har rätt erfarenhet går nästan inte att få tag i längre.”

– De skulle med bara en mindre utbildningsinsats snabbt kunna komma i gång och jobba. Vi vill anställa dem och de vill jobba här, men Migrationsverkets processer hindrar dem att byta flyktingboende och de har ju svårt att hitta en bostad på egen hand.

Östersund har reserverade flyktingboenden med lediga platser och som bara väntar på att bli tilldelade ukrainska flyktingar, förklarar Linus Flodin. Men Migrationsverkets regler gör att ett byte av flyktingboende är mycket komplicerat och tidskrävande. Om det ens går, tillägger han.

– Jag kanske är naiv men om någon på ett flyktingboende i Norrköping har kompetens som behövs i Östersund är det väl bara att ge den personen en tågbiljett hit? Insatsen borde inte vara så stor för att lösa det, så att personen får ett jobb. Men det fungerar inte nu och det är frustrerande.

Om den som bor på ett flyktingboende får ett jobb ökar möjligheterna markant att i nästa steg ta sig därifrån och bli en del av samhället, påpekar Linus Flodin.

– Skulle det komma en ny flyktingvåg framöver vore det bra om processerna förfinats så att det inte bara ses som ett problem utan också som ett sätt att skapa möjligheter.

Efterfrågar bättre matchning

Han efterfrågar en bättre matchning när flyktingar anländer till Sverige – att Migrationsverket samarbetar mer med Arbetsförmedlingen och för att bättre mappa kompetens med det kompetensbehov som finns i olika regioner.

– Det bör inte ta så mycket extra tid att redan när de kommer göra en snabb kartläggning av kompetens och jobberfarenhet från hemlandet, och ta med som en parameter vid lokaliseringen. I stället för att bara fokusera på att de ska ha tak över huvudet.

Det vore positivt både för företaget, samhället och de ukrainska flyktingarna, konstaterar han.

– Jag förstår att det finns regler och förhållningssätt som inte jag känner till men när man ser det utifrån känns det så dumt att det inte går att lösa smidigare. Lite mer precision i placeringen skulle påskynda integrationen eftersom jobb är en så viktig nyckel.

Problem med Arbetsförmedlingen

TN har tidigare skrivit Woolpowers problem att hitta nya medarbetare. I början av året skrev företaget kontrakt med Nordic Combat Uniform System om att sy militäruniformer till Norge, Sverige, Danmark och Finland. Då efterlyste produktionschefen Anna Sjöberg bättre draghjälp från Arbetsförmedlingen. Hon var noga med att påpeka att samarbetet med Arbetsförmedlingen i Östersund har fungerat väldigt bra.

– Men när vi försöker lyfta det till ett nationellt plan och få andra arbetsförmedlingar att matcha ihop sina arbetssökande med våra jobb, så finns det ingen att prata med. Det finns ingen som ”äger frågan” på Arbetsförmedlingen nationellt, sa Anna Sjöberg till TN i mars.

En annan faktor bakom Woolpowers kraftiga tillväxt är att människors medvetande och intresse för hur det går till när mat och kläder tillverkas har ökat på senare tid, och då är det en stor fördel att ha produktionen i Sverige, förklarar han.

– Här finns en gedigen arbetslagstiftning och miljölagstiftning. Alla vet att de som jobbar här har det som du och jag – det säljer sig själv på något sätt. Men det är klart, hittar vi inte personer med rätt kompetens att anställa, så hindrar det våra möjligheter att växa.

”Om vi vill ha en regional utveckling och en levande landsbygd måste företagen kunna hitta medarbetare.”

Woolpower har tillverkat kläder i Östersund i 50 år. Linus Flodin får ofta frågan om företaget har funderat på att lägga produktionen i lågkostnadsländer i stället. Men det har aldrig varit aktuellt.

– Historiskt skulle vi såklart ha tjänat mer pengar om vi hade lagt ut produktionen, men hela företagets värderingar bygger på det svensktillverkade. Det är viktigt för ägarna att driva företaget så här.

Landshövdingen: ”Vi har inte råd med kompetensbristen”

Woolpower är inte det enda företaget i Jämtland om har problem att hitta medarbetare. Precis som i övriga landet är kompetensbristen stor i alla branscher. Landshövding Marita Ljung, som har engagerat sig för att försöka lösa problemen, menar att det är viktigt att företagen hittar den kompetens de behöver.

– Om vi vill ha en regional utveckling och en levande landsbygd måste företagen kunna hitta medarbetare. Viss nyckelkompetens verkar inte gå att hitta i Sverige, säger hon.

– Vi har inte råd med den här kompetensbristen. Vi måste vara innovativa för att klara kompetensförsörjningen. Alla måste hjälpas åt, oavsett om det är det privata näringslivet eller det offentliga. Kan näringslivet tänka utanför boxen, så måste vi från det offentliga kunna möta det.