AVTALSRÖRELSE
Så ska parterna hantera krisen under lönerörelsen
En avtalsrörelse i en tuff tid väntar. Men från Svenskt Näringslivs sida råder enighet om vägen framåt. ”Alla sluter upp bakom gällande ordningen där industrin går först och alla andra följer efter”, sa Mattias Dahl, Svenskt Näringsliv, under ett seminarium.
Nästa års avtalsrörelse sker i en tid av stora utmaningar för Sverige och världen. Pandemin och dess allvarliga konsekvenser hade knappt hunnit klinga av innan Rysslands invasionskrig i Ukraina utlöste en humanitär katastrof och en ekonomiskt svår situation i form av elkris och stigande inflation.
Just nu förbereder sig parterna för fullt inför förhandlingarna och den sista mars är förhoppningen att ett nytt avtal ska vara på plats. Under ett SNS-seminarium diskuterade fack och arbetsgivare sina ingångsvärden inför avtalsrörelsen.
Industriavtalets tillkomst skedde med 1970- och 1980-talets negativa utveckling i åtanke. Under 1970-talet uppstod en negativ spiral, mycket beroende på att Riksbanken var inriktad på att hålla växelkursen fast, finanspolitiken var för expansiv och avtalsförhandlingarna var inte tillräckligt samordnade, slog Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi vid IIES och IFN, fast under seminariet.
Anledningarna till att det skulle gå bättre den här gången är flera, menade han.
– Vi har en självständig Riksbank med tydligt mål att uppnå låg inflation och en inställning hos facken att inte söka kompensation för prisstegringar. Dessutom har vi haft en låg löneglidning under senare år och det lär inte ske några höjningar av arbetsgivaravgifterna, sa Lars Calmfors.
”Alla sluter upp bakom gällande ordningen.”
Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv, fogade även Industriavtalet till listan över faktorer som talar för en bättre situation nu än på 1970-talet. Inför den kommande avtalsrörelsen är Svenskt Näringsliv överens om att fortsätta bygga på modellen med ett industriavtal.
– Alla sluter upp bakom gällande ordningen där industrin går först och alla andra följer efter. Det har varit väldigt komplicerat den här gången, men kom ihåg att under förra avtalsrörelsen var det pandemi och vi lyckades ändå leverera, sa Mattias Dahl.
Den här gången krävs det extraordinära åtgärder och det kan bli tufft att få till en LO-samordning, medgav Torbjörn Johansson, avtalssekreterare LO.
– Vi har ett läge där KI tror att inflationen ökar ytterligare och våra medlemmar har inga marginaler. Alla överens om att vi inte vill tillbaka till ett 90-talsrace där vi ska jaga inflationen, men det krävs extraordinära åtgärder. Lyckas vi inte blir det tufft, sa han.
Varningen: Då kan vi få samma situation som på 70- och 80-talet
Mattias Dahl, Svenskt Näringsliv, avvisade alla krav på kompensation i avtalen och underströk att alla sitter i samma båt eftersom arbetsgivarna inte har några andra elavtal än de anställda.
– När det blir tal om kompensation då påminner vi oss om vår roll. Staten har bett oss att ta hand om lönebildningen och konkurrenskraften, inte inflationen, det får dem ta hand om det. De vill lägga sina saker i vårt knä.
Även Jeanette Hedberg, förhandlingschef SKR, var inne på samma spår och underströk att den rådande lönemodellen har tjänat Sverige väl och är viktigare än någonsin att hålla fast vid.
– Vad händer om man försöker kompensera? Då kan vi få samma situation som på 70- och 80-talet. Där lönerna ökar, men också priser och Riksbanken höjer räntan. Det blir en ond spiral som kan förlänga läget.
Viss tillförsikt framöver är viktigt, underströk Mattias Dahl, Svenskt Näringsliv.
– Det är fem månader kvar innan industrin ska teckna avtal. Man måste ha is i magen och följa utvecklingen och se när pusselbitarna läggs och hur pusslet blir. Jag upplever att facket har samma inställning och det är väldigt, väldigt bra.