KOMPETENSKRISEN

Nya siffror: Så många är på fel plats i yrkeslivet

Många av Sveriges anställda är antingen under- eller överkvalificerade för det yrke de arbetar inom idag. Denna felmatchning på arbetsmarknaden kostar. ”I slutändan är det företagen som får ta notan”, säger Johan Olsson, policyexpert kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.

Den utbildningsbakgrund som är mest efterfrågad av svenska företag är en gymnasial yrkesutbildning. Men det är inte tillräckligt många som har en sådan utbildning och därför råder det ett underskott på arbetsmarknaden. En stor del av Sveriges anställda arbetar dessutom på fel nivå givet sin utbildningsbakgrund. Detta blir i längden dyrt för alla: anställda, företag och samhället i stort. Johan Olsson, policyexpert kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, menar att om inget görs så kommer arbetsmarknaden att sakna 290 000 yrkesutbildade år 2035.

I en granskning av matchningen mellan utbildningsinriktning- och nivå samt de yrken som individer på arbetsmarknaden har, som Svenskt Näringsliv har låtit göra med SCB:s statistik, framkommer det att nära en halv miljon är antingen under- eller överkvalificerade för de arbeten de har.

447 575 anställda har helt enkelt inte en förväntad utbildningsbakgrund för sitt jobb.

Några av de områden som har mest felmatchning är byggindustrin med yrken som snickare, anläggningsarbetare och arbetsledare. Här är mer än åtta procent felmatchade. Även inom industrin med yrken som process- och maskinentreprenörer finns många som har antingen en för låg eller för hög utbildningsnivå.

”Företagen får ta notan”

Johan Olsson konstaterar att matchningen aldrig kommer att kunna vara exakt men att det finns risker med att låta problemet fortsätta växa till sig.

– Yrkesutbildningsskulden är tilltagande och i slutändan är det företagen som får ta notan för det.

Konsekvenserna av att matchningen inte fungerar som den ska är flera, såväl på individ- som samhällsnivå enligt arbetsgivarorganisationen.

– Det betyder att individer som annars hade kunnat få ett jobb nu får svårare att hitta jobb. Det betyder också att företag tvingas tacka nej till order och uppdrag, att försäljning och lönsamhet förändras.

Johan Olsson menar vidare att för att Sverige ska klara av allt det klimatomställningen, digitaliseringen, den globala konkurrensen och välfärdens finansiering kräver så måste kompetensförsörjningen och matchningen på arbetsmarknaden fungera bra.

– När vi nu går mot tuffare tider är det så klart ännu viktigare än tidigare.

Förebilder är viktiga

Vilket ansvar har företagen själva i detta? Johan Olsson pekar på att företagen redan idag tar ett stort ansvar genom att ta emot praoelever, ordna APL (arbetsplatsförlagt lärande) och delta i programråd och collegekoncept med mera.

Trots det finns det utrymme för ännu större engagemang, tror han, men han säger att det kräver också att politiken skapar förutsättningar för företagen att engagera sig mer.

Fler skulle kunna få upp ögonen för yrkesutbildningar om kopplingen till jobb tydliggjordes än mer, tror Johan Olsson.

– Vi behöver jobba med förebilder och även bryta könstraditionella utbildnings- och yrkesval. Kopplingen mellan utbildningar och näringslivet behöver både bli starkare och tydligare så att fler ser att kvaliteten och relevansen är god.

Han menar även att företagens och branschernas makt och inflytande behöver stärkas. Först då kan kvaliteten och relevansen på utbildningarna öka.

– Utbildningarna behöver också i högre grad dimensioneras utifrån arbetslivets behov. Vi behöver även se förändringar på gymnasiets introduktionsprogram och vuxenutbildningen.

– Det är ett jättejobb som ligger framför oss, men gör man jobbet så finns det stora samhällsvinster att hämta, sammanfattar Johan Olsson.