DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Ekonomerna: Så djup blir lågkonjunkturen – ”Sverige sticker ut”

Konkurser, utanförskap och rekorddeppiga hushåll. Nu varnar ekonomer för hur illa rustat Sverige är för krisen. ”Det är inte lågkonjunkturen som är det farliga, utan långsiktig stagnation”, säger krisforskaren Fredrik NG Andersson till TN.

Elkris, kostnadschocker, hög inflation och stigande räntor. Ovanpå det varnar ekonomer och företagare för att kraven i avtalsrörelsen (4,4 procent i löneökningar och låglönesatsningar) kan kasta oss tillbaka till 70- och 80-talets inflationsspiraler och spä på utanförskapet.

När Sverige går in i lågkonjunkturen är läget tuffare än på mycket länge.

Konkurserna har redan börjat ta fart, en varselvåg är på väg inom industrin och långivare stramar åt utlåningen till små och medelstora företag. Men det är bara början, menar exempelvis handeln. Hushållen är rekorddeppiga och planerar att konsumera mindre i jul och vinter, vilket gör det i princip omöjligt för företagen att kompensera med prishöjningar. Signalerna går inte att ta miste på just nu.

Frågan är bara hur väl rustat Sverige är för att möta en kris av den här kalibern?

Enligt krisforskaren och nationalekonomen Fredrik NG Andersson vid Lunds universitet står Sverige inför rejäla utmaningar.

– Tittar vi på Sverige de senaste 20 åren så har vi haft en fallande produktivitetstillväxt. Riksbanken har försökt motverka detta genom låga räntor och billiga krediter. Den politiken har inte fungerat. Skulle vi i detta läge med svag produktivitetstillväxt kraftigt höja lönerna riskerar vi högre arbetslöshet och en utdragen period av stagflation, säger han.

Sverige har tappat konkurrenskraft

Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, är också bekymrad över produktivitetsutvecklingen, vilket är ett mått på konkurrenskraften i ett land. Under perioden 1995 till 2006 hade industrin i Sverige en produktivitetsutveckling på sex procent per år, betydligt högre än i våra konkurrentländer, enligt en ny rapport.

– Efter finanskrisen har vi tappat kontinuerligt, så nu ligger vi någon procentenhet under våra viktigaste konkurrentländer. Vi ser alltså ett tydligt produktivitetstapp i Sverige samtidigt som våra arbetskraftskostnader har ökat snabbare än i andra länder. Det skulle vara extremt olyckligt med för höga löneökningar i det här läget, det skulle vara som att hälla bensin på inflationsbrasan, säger han och menar att vi står inför den viktigaste lönerörelsen sedan Industriavtalet infördes.

– Den svenska modellen har stått stark under en lång tid och det är viktigt att löneökningarna även i detta läge bestäms av näringslivets internationella konkurrenskraft, säger han.

Det som har räddat svensk konkurrenskraft fram tills nu är att kronan har varit svag vilket gynnat exporten, menar han.

– Nu talar mycket för att kronan kommer att stärkas, även om det alltid är svårt att bedöma växelkurser. Det är en tunn lina vi har balanserat på. Men slutsatsen är tydlig, vi har tappat kraft, säger han.

Brist på reformer

Nu måste vi få fart på investeringarna och få fler i arbete, menar Sven-Olov Daunfeldt. Då håller det inte att tillståndsprocesserna i Sverige är så långa när företag ska utvidga sin verksamhet.

– Varför ska multinationella företag välja att investera i Sverige när det kan ta tio år att få tillstånd när samma process tar tre till fyra år i Finland? Vi tappar jättemycket investeringar på grund av långa och krångliga tillståndsprocesser, säger han och nämner också kapitalskatter som en bromskloss.

De flesta länder i Europa brottas med problem just nu, inte bara Sverige, menar Fredrik NG Andersson.

– Stora reformer har uteblivit när det gäller till exempel välfärden och skattesystemet. Digitalisering, globaliseringen samt behovet av att minska utsläppen av växthusgaser och värna den biologiska mångfalden kastar om den ekonomiska spelplanen. Inte bara företag utan även stater måste anpassa sig efter dessa nya förutsättningar. Sverige är inte unikt i det avseendet. Det är många länder som har gått baklänges de senaste åren, säger han.

Digitaliseringen är en enorm kraft som Sverige har underskattat, menar Sven-Olov Daunfeldt. Den har pressat priser genom jämförelsesajter när sökkostnaden har gått ned till noll.

– Konkurrenseffekten tror jag är den stora förklaringen till att vi har haft så låg inflation under många år, det har inte bara varit Riksbankens förtjänst. Nu är frågan om den effekten har klingat av vilket kan göra det ännu svårare att bekämpa dagens höga inflation, säger han.

Utanförskapet värre än i andra länder

På ytan presterar Sverige inte sämre än andra länder, hela Europa är i gungning. De senaste åtta åren har vi haft en BNP-tillväxt på lite drygt två procent, vilket är högre än i Frankrike, Tyskland, USA och andra utvecklade länder, förklarar Fredrik NG Andersson. Däremot finns det flera saker som oroar honom.

– När det gäller BNP per capita så är siffrorna sämre. Vi har många människor som mer eller mindre går raka vägen in i utanförskap. De jobbar inte, eller så jobbar de i lågproduktiva sektorer, säger han och utvecklar.

– Vi har inte lyckats integrera människor. Tittar vi på arbetslösheten så är den hög, men inte bland inrikes födda. Vi har ett stort och växande utanförskap, som sticker ut jämfört med andra länder, säger han.

Även Sven-Olov Daunfeldt lyfter fram utanförskapet som det stora problemet i Sverige. Han menar att många inte är med i arbetskraften, de är inte ens arbetslösa i statistiken.

– Det är ett jätteproblem och här sticker vi verkligen ut jämfört med andra länder. Och det värsta är att vi verkar nöjda med det, det kan jag bli så frustrerad över. Man säger att svensk arbetsmarknad är stark, att det finns många lediga jobb och ganska få varsel. Men företagen hittar ju likväl ingen kompetent personal till de här jobben, säger han.

”Vissa tror jag inte ens kommer att komma in på arbetsmarknaden. Det är så illa det har blivit i Sverige.”

Kompetensbristen uppstår inte bara i högteknologiska branscher, utan även i mer lågkvalificerade branscher trots att många befinner sig i utanförskap. Det är tydligt att det krävs massvis med reformer för att få fler i arbete, menar han. Det behöver tas ett helhetsgrepp på hela arbetsmarknaden.

– Vi måste öka drivkrafterna att arbeta, sänka bidrag och göra det mer lönsamt med låglönejobb. Vi måste stimulera jobb via etableringsanställningar, förbättra matchningen och tillåta privata aktörer få ett utökat uppdrag. Vi behöver satsa på yrkesutbildningar som är relevanta för näringslivet. Det finns verkligen jättemycket att göra, säger han.

Hur illa är positionen för Sverige?

– Utanförskapet nu är helt annorlunda än tidigare, för det är helt tudelat. Arbetslösheten är starkt koncentrerad till utrikes födda och lågutbildade. Vissa särskilt utsatta områden har en mycket bekymmersam utveckling. Det skapas en sorts arbetslöshetskultur och normer som inte är förenligt med en arbetslinje, säger han.

Problemet har grott så länge att det kommer att krävas extremt många och tuffa åtgärder för att överhuvudtaget få in dessa människor på arbetsmarknaden, menar han.

– Vissa tror jag inte ens kommer att komma in. Det är så illa det har blivit i Sverige, säger han.

Lappas och lagas

Fredrik NG Andersson menar att kortsiktighet och avsaknad av strategiskt tänk i viktiga och stora frågor har varit Sveriges akilleshäl under lång tid. Det gäller energifrågan, utanförskapet och reformtempot i stort.

– Ingen har tänkt vad vi vill med Sverige och var vi ska vara om 10-20 år. Det strategiska tänkandet har varit borta från politiken väldigt länge. I stället lappar och lagar vi i de gamla systemen vars bäst före datum har passerats. Allt för mycket i politiken idag handlar om att ge ”kompensationer” till olika grupper. Många miljarder flyter runt i ekonomin för att vi inte tagit tag i grundproblemen, säger han och får medhåll av Sven-Olov Daunfeldt.

– Det är farligt om vi går mot någon form av stödekonomi och marknaden inte får spela sin roll. Vår styrka är att vi har varit en liten öppen ekonomi med frihandel och en tro på marknadskrafterna, säger han.

Energifrågan genomsyrar allt

När det gäller elen så förstår Fredrik NG Andersson att hushåll inte kan klara av hur stora elräkningar som helst.

– Det är speciell situation. Men generellt finns det en risk att man utformar stöd som blir permanenta och att det utformas stöd som förvärrar situationen. Ett högkostnadsskydd på el kommer till exempel inte göra att folk sparar på el, säger han.

Energifrågan är mest akut att adressera av alla kriser, för den genomsyrar allt, anser Fredrik NG Andersson.

– Den industriella revolutionen var enbart möjlig eftersom vi fick nya energikällor. Utan energi har vi ingen modern ekonomi, säger han och uppmanar politikerna att välja väg.

Ska det vara kärnkraft i framtiden måste besluten komma nu. Ska det vara något annat gäller samma sak.

– Innan vi har fattat definitiva beslut kommer vi ingenstans, säger han.

”Det är inte lågkonjunkturen som är det farliga, utan långsiktig stagnation.”

Fredrik NG Andersson återkommer till att Sverige under många år har undvikit att fatta svåra beslut och att vi inte längre kan rida på gamla reformer från 1990-talet. Den kommande lågkonjunkturen kan därför bli svår, menar han.

Hur allvarligt är läget, hur djup kan krisen bli?

– Det är inte lågkonjunkturen som är det farliga, utan långsiktig stagnation. Ett samhälle står aldrig stilla, varken socialt, tekniskt eller ekonomiskt. Anpassningar måste därför göras av skattesystem, infrastruktur och välfärdssystem. Gör man inte det så får man stagnation, säger han.

– Stagnerar samhället har man ingen tillväxt, ingen utveckling och yngre och utsatta grupper hamnar i kläm, det blir frustration. Det vill man undvika till varje pris, säger han.

Lägre tillväxt

Tillväxtprognoserna som kommer nu pekar på en inbromsning i ekonomin. Enligt Nordea faller BNP med 1,8 procent nästa år. I Svenskt Näringslivs senaste konjunkturprognos blir fallet 1,2 procent i det mest pessimistiska scenariot. Industrin spår nolltillväxt.

Så vad krävs för att vända trenden?

– Det som behövs är strukturreformer så vi får fart på produktivitetstillväxten igen, säger Fredrik NG Andersson.

– Men det krävs tre saker för riktig förändring. Nya tankar, politiker som inte är inkörda i det som varit och tyvärr troligen även en större kris som tvingar fram svåra beslut. Nu har vi en ny regering och en kris på väg, så nu är det upp till bevis, säger han.

Sunda statsfinanser ingen garanti

Att Sverige relativt andra länder har goda statsfinanser är inget som kommer att rädda oss, menar Fredrik NG Andersson.

– Visst, vi kan möta ett högre ränteläge utan att vara oroliga. Men problemet är om sunda finanser används för att ta lån till kortsiktig konsumtion och inte till genomtänkta och långsiktiga reformer. Staten ska skapa stabilitet och bra förutsättningar för företagen snarare än att peka med hela handen och själva investera i miljardprojekt, säger han och avslutar:

– Varningsklockorna har ringt under en lång tid. Negativa räntor i en högkonjunktur var ett tydligt sjukdomstecken.