AVTALSRÖRELSE

Hotet: Dubbel kostnadschock mitt i lågkonjunkturen

Rusande kostnader, höjda räntor och en lågkonjunktur på väg. Ovanpå det kräver facken en låglönesatsning samtidigt som arbetsgivaravgifterna ska höjas. Allt sammantaget hotar många företags överlevnad. ”Det blir en dominoeffekt”, säger en företagare till TN.

Det var i slutet av oktober som facken inom industrin presenterade sina krav inför den kommande avtalsrörelsen. Kraven ligger på rekordnivåer. 4,4 procent är högre än någon höjning sedan industriavtalet kom till stånd för 25 år sedan. Kraven fick också backning från LO, som dessutom vill se en låglönesatsning som innebär att alla med de lägsta lönerna ska få minst 1 192 kronor mer i månaden.

Utspelen har mötts av omfattande kritik, bland annat för att de presenteras i en tid när företagen redan brottas med efterdyningarna av pandemin, rusande elpriser, lågkonjunktur, en stegrande inflation och krig i vårt närområde.

– Tajmingen är åt helvete. Milt uttryckt, sa Sven-Olof Gudmundsson som driver Sannarps Bensin och butik i Halmstad till TN när kraven just hade presenterats.

”Det här slår hårt mot branschens förmåga att överleva.”

Företagarnas reaktioner har inte mildrats sedan dess. Peter Forssell är vd och ägare av trä- och snickeriföretaget Enably Sävar AB med 40 anställda utanför Umeå.

– Löner är vår enskilt största kostnad. Det här slår hårt mot branschens förmåga att överleva. Medianstorleken på ett företag inom Trä- och möbelföretagen är cirka 14 anställda, vilket skapar en stor sårbarhet för stora kostnadsökningar, säger han och pekar på ytterligare ett bekymmer som just nu påverkar vardagen:

– Vi har ett stort kompetensproblem och samtidigt ett pågående generationsskifte i branschen. Höga ingångslöner är inte det bästa sättet att lösa det, särskilt inte som vi redan har stora kostnader för att lära upp de unga som vill jobba hos oss.

Löser inte kompetenskrisen

Flera av de företagare som Tidningen Näringslivet har talat med är eniga om att det minsta näringslivet behöver just nu är stegrade lönekrav. Det gäller främst besöksnäringen och olika servicebranscher, de som traditionellt är ett första steg in på arbetsmarknaden för unga, nyanlända och de som redan står långt från arbetsmarknaden.

– Det var inte otippat men samtidigt mycket olyckligt, särskilt som ungdomsrabatten på arbetsgivaravgiften också skrotas. En låglönesatsning är inte det som löser kompetensbristen, säger Lena Kempe på Daftö Resort i Strömstad.

Den tillfälliga sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga under pandemin försvinner den 31 mars nästa år, vilket Visita med flera har varnat för. Dessutom kan kraftigt höjda hyror vänta många verksamheter. Det tillsammans med konsekvenserna av låglönesatsningen kommer att slå hårt, menar företagarna.

– Högre löner innebär färre anställda, mer deltid i stället för heltid och så vidare. Och det drabbar de som mest behöver det. Vi inom besöksnäringen har alltid varit en första-arbetsplats och det i sig är en viktig samhällsinsats. Det är underbart att se unga komma in och växa med det ansvar de får. Att det nu försvåras är mycket olyckligt, säger Lena Kempe.

”Lönekarriär är något sunt i ett företag.”

Emma Dehmer Unevik driver Stockholms Städsystem AB och brottas redan med kostnader för bland annat material och transporter som har gått upp 20–30 procent den senaste tiden. Lägg till att städbranschen är en personalintensiv verksamhet där lönekostnaderna är den ojämförligt största utgiftsposten.

– Och nu ska den kakan höjas. Det här kommer att bli den tuffaste avtalsrörelsen i mannaminne, säger hon.

Ingen stannar på ingångslön

Många företagare är kluvna inför diskussionen om lönenivåer. Även om de flesta reagerar starkt på fackens krav vill inte alla prata om det offentligt. Naturligtvis vill alla kunna betala bra löner på rätt nivå och ha nöjda medarbetare. Men ”löner är grymt känsligt” som en industriföretagare uttrycker det. Hen väljer därför att vara anonym i intervjun med TN.

– Låglönesatsningen är fullständigt fel från början till slut. Det är ju ingen som stannar på de ingångslönerna någon längre tid, max ett år. I takt med att personen sedan lär sig mer och får nya uppgifter ökar lönen och blir i sig en drivkraft. Lönekarriär är något sunt i ett företag, säger hen.

Hen menar att det nu i stället blir så att nya som kommer in och får de högre ingångslönerna hamnar på samma nivå som de som redan varit i företaget i flera år.

– Det är inte bra för sammanhållningen på arbetsplatsen. Alltså måste vi kompensera för det på alla nivåer. Det blir en dominoeffekt. Och om vi inte har råd, då blir det bara sju nyanställda istället för tio.

– Allt det här vet naturligtvis facket om men de väljer att bortse från det i det här utspelet. Därmed gör de hela lönestrukturen som finns i Sverige en björntjänst, säger företagaren som alltså vill vara anonym.