DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN
Varslen ökar: "Positiva trenden stannar av"
Ekonomi (TT)
Arbetsmarknaden har hittills stått emot räntehöjningar och ekonomisk oro.
Men i oktober ökade antalet varsel tydligt.
Om det rör sig om en tillfällighet eller ett trendskifte återstår att se.
När antalet varsel som arbetsgivare lägger hos Arbetsförmedlingen stiger brukar det vara en tidig indikation på att konjunkturen vänder nedåt.
Arbetsförmedlingens månadsstatistik för oktober visar att just det skedde i oktober.
Antalet varsel gick från 1 900 i september till 5 000 i oktober.
Enligt Anders Ljungberg, enhetschef på myndighetens analysavdelning, kan det potentiellt tolkas som "en tidig signal".
Följer varslen noga
Men han är försiktig med att dra alltför långtgående slutsatser.
– Oktober brukar vara en månad som historiskt sett har lite högre varseltal. Det är också en siffra som kan pendla en del från månad till månad. Vi hade till exempel 3 000 varsel i augusti, säger han.
Anders Ljungberg vill se att varslen ökar även i november för att kunna säga om det rör sig om en tillfällighet eller en trend.
– Men vi följer varselsiffrorna noga, säger han.
Främst är det företag inom handeln och industrin som har varslat.
Handeln får ta smällen när hushållen skär ned på konsumtionen. Industrin påverkas allmänt av det dåliga konjunkturläget i omvärlden, eftersom Sverige är en liten och öppen ekonomi.
Inte samma ruljans
I slutet av månaden låg antalet arbetslösa på 6,6 procent. Samma procenttal som i september.
I antal rör det sig om en marginell nedgång på 134 färre arbetslösa jämfört med månaden innan.
En tydlig trend nu är enligt Anders Ljungberg att arbetslösheten minskar i en långsammare takt.
– Vi ser tecken på att den positiva trenden som vi haft länge börjar stanna av något, det är inte samma ruljans på lediga jobb som tidigare, säger han.
Enligt Arbetsförmedlingens bedömningar kommer hushållen att påverkas som mest i början av nästa år. Det är då kostnaderna liksom räntorna beräknas vara som högst.
– Vi ser sedan en påverkan på arbetslösheten under det andra kvartalet då arbetslösheten väntas öka något, säger Anders Ljungberg.
Håller i de anställda
Målet med Riksbankens räntehöjningar är att få ned aktiviteten i ekonomin och på så sätt sänka inflationen. Men det är också en balansakt att inte ta i för mycket.
Hittills har arbetsmarknaden stått emot.
Ett skäl till det är att effekterna av räntehöjningarna oftast inte brukar synas direkt på arbetsmarknaden, utan kommer med en eftersläpning.
Enligt Anders Ljungberg finns det ytterligare en eventuell anledning till att någon ökning av arbetslösheten inte syns än.
– Vi kommer från en situation där arbetsgivarna har haft svårt att rekrytera, det har varit svårt att hitta rätt matchning till jobben. Många är därför försiktiga med att säga upp personer i det här läget. Det kanske i stället kan innebära att man drar ned på nyanställningstakten, säger han.
Johanna Ekström/TT
