ARBETSKRAFTSINVANDRING

Så tvingas Dmytro in i arbetslöshet – ”Jag vill bara jobba”

Medan kamraterna jobbar tvingas ukrainaren Dmytro Levandovskyi vänta på rätten att få arbeta. ”Det är hemskt. Jag vill bara jobba så att jag kan hjälpa alla som är kvar i kriget”, säger han till TN.

Det finns bara förlorare när handläggningstiderna av arbetstillstånd för arbetskraftsinvandrare blir längre och bedömningarna märkligare. Även arbetstillstånd enligt massflyktsdirektiven tar för lång tid till beslut. Det menar den svenska skogsindustrin som varnar för en allt svårare situation.

– Ukrainarna förlorar pengar, skogsbolagen förlorar pengar och Sverige som land förlorar både skatteintäkter och värdefull kompetens. Tyvärr har Sverige gjort det krångligt för ukrainare att få arbetstillstånd enligt massflyktsdirektivet medan andra länder, som Polen och Tyskland, tvärtom har underlättat för dem, säger Joakim Gustafsson, vd för Svensk Skogsservice, till TN.

Hårt slag mot den svenska arbetsmarknaden

Ett annat skogsbolag SCA, norra Europas största privata skogsägare, menar att Sverige kan få lida av den rådande situationen för lång tid framöver. Systemet där två-tre nya plantor sätts för varje träd som avverkas hotas och detta riskerar på sikt att utarma skogarna. Dessutom kan det bli ett hårt slag mot den svenska arbetsmarknaden.

– Att vi har tillväxt i skogen är också grunden för hundratusentals jobb som redan existerar. Det handlar både om direkt sysselsatta i skogsbruket eller i industrierna, men det finns också en massa jobb som understöds av skogsnäringen. Att skapa ny råvara i skogen är nyckeln för att försvara och helst utöka jobben och där är säsongsarbetarnas arbete betydelsefullt, säger Jonas Mårtensson, affärsområdeschef för skog på SCA, till TN.

Två ukrainare som har fått känna på Migrationsverkets långa handläggningstider och oförutsägbara bedömningar är Volodymyr Honsevych och Dmytro Levandovskyi. Volodymyr Honsevych fick i våras vänta i tre veckor på sitt arbetstillstånd trots att han har säsongsarbetat regelbundet i svenska skogar sedan 2009.

– Jag har svårt att förstå hur det kunde ta så lång tid för jag finns ju redan i svenska datasystem. För en vän till mig blev det ännu värre. Han fick vänta i två månader. Då sökte vi ändå arbetstillstånd samma dag, med samma dokument och vi har båda betalat skatt i Sverige tidigare. Jag förstår inte varför det ska vara så olika. Det är konstigt, säger Volodymyr Honsevych.

Dmytro tvingats till arbetslöshet

Dmytro Levandovskyi jobbade på ett annat skogsbolag fram till och med oktober på ett giltigt arbetstillstånd utfärdat innan kriget startade. Men han har nu tvingats till arbetslöshet på grund av att hans nya ansökan om arbetstillstånd enligt massflyktsdirektivet inte har godkänts ännu. Svensk Skogsservice har arbete åt honom så fort ansökan blir godkänd. Hittills är han uppe i tre veckor av sysslolöshet och utan lön, medan Volodymyr Honsevych och andra landsmän röjer sly längs Svenska kraftnäts kraftledningsgator.

– Först svarade Migrationsverket att det skulle ta två dagar att få godkänt arbetstillstånd, men jag väntar fortfarande. Varför ska jag behöva vänta så länge? Jag förstår det inte, säger Dmytro Levandovskyi.

Volodymyr Honsevych och Dmytro Levandovskyi berättar att de förlorar både tid och pengar när de inte kan jobba. De vill stötta krigsoffren hemma i Ukraina med olika insatser och då är den svenska lönen en mycket viktig inkomstkälla.

– Jag förlorar pengar som det är nu. Tack vare Joakim har jag i alla fall någonstans att bo under den här tiden. Jag har en familj hemma i Lviv-regionen med mamma, pappa och bror. Jag skickar hem pengar när jag jobbat för ibland har de ingen el och ingen mat, säger Dmytro Levandovskyi.

1 000 ukrainare kommer varje år

Skogsbranschen har kämpat sig igenom några tuffa år. Först kom pandemin och när det i våras verkade ljusna bröt kriget i Ukraina ut. Och det blev kännbart. Den svenska skogsindustrin anlitar nämligen sedan många år ukrainare som planterar ny skog och röjer kraftledningsgator. Varje år kommer runt 1 000 ukrainare med säsongsarbetstillstånd till de svenska skogarna. De sätter 80 miljoner nya skogsplantor och utför 30 procent av all röjning.

– Vi drabbades av dubbla problem. Dels gjorde kriget i sig att det plötsligt saknades 1 000 medarbetare i svensk skogsvård, så det är många plantor som inte blivit satta och stora volymer som inte röjts i år. Dels ställde Migrationsverket om från att hantera vanliga arbetstillstånd till att använda massflyktsdirektivet vilket skapade svårigheter med arbetstillstånden, säger Joakim Gustafsson.

EU:s massflyktsdirektiv innebär i korthet att ukrainska medborgare som lämnade landet vid krigsutbrottet den 24 februari eller senare kan få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som också ger rätt att arbeta. Skogsindustrin uppger att Migrationsverket inledde med att rakt av neka de sedvanliga säsongsarbetstillstånden. Argumentet var att det på grund av kriget fanns risk att ukrainarna stannade kvar i Sverige även när säsongen tog slut. I samband med avslaget hänvisades ukrainarna istället till att söka uppehålls- och arbetstillstånd genom massflyktsdirektivet. Följden har blivit allt längre väntan och oklara bedömningar.

– Det är uppseendeväckande när vi ska vara solidariska med ukrainarna. Många har ju svårt att försörja sig. Det känns tufft men vi i branschen tar den här fajten mot Migrationsverket. Ukrainarna behövs verkligen här och de har den erfarenhet som krävs, säger Joakim Gustafsson.

Systemet kring arbetskraftsinvandring hotas

SCA understryker att det inte är vilka arbetssökanden som helst som klarar skogsarbetet. Det tar ofta flera säsonger innan en plantör blir riktigt duktig.

– Det är ett fysiskt krävande arbete som innebär att man rör sig och arbetar hemifrån under längre tidsperioder, vilket också gör att det generellt är svårt att rekrytera i stora volymer. Därför blir det snabbt problematiskt om man börjar exkludera olika delar av det utbud som finns idag, säger Jonas Mårtensson.

Dessutom hotas systemet kring arbetskraftsinvandring av ännu stramare regler. Enligt Tidöavtalets förslag ska det införas ett lönegolv, som i praktiken innebär att det enbart beviljas arbetstillstånd om lönen överstiger medianlönen 33 200 kronor i månaden. Joakim Gustafsson är mycket kritisk till förslaget.

– Vi arbetsgivare måste tillsammans med facken självfallet skapa goda förutsättningar med löner och arbetsvillkor så vi kan locka till oss arbetskraft. Men politikerna ska inte gå in och bryta den svenska modellen på det här sättet. Det blir väldigt märkligt. Vi har en bra svensk modell där fack och arbetsgivare tar sitt ansvar, säger han.

Bjuder in ministern till samtal

Migrationsverket har i ett mejlsvar bekräftat för TN att handläggningstiderna för arbetstillstånden blivit allt längre. Orsaken är bland annat att en mer komplex lagstiftning trädde i kraft den 1 juni, vilket innebar att tusentals ärenden som var klara att avgöras behövde kompletteras.

”I sådana fall kunde inte beslut fattas direkt. Arbetsgivarna behövde först skicka in de dokument som nu krävdes utifrån den nya lagstiftningen”, skriver Migrationsverkets presstjänst i sitt svar.

Skogsindustrin har nu i ett brev vänt sig till den nya regeringen och bjudit in arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) till samtal.

– Vi delar regeringens ambitioner att stävja missbruk av arbetskraftsinvandring, men vi hoppas också att man har ambitionen att försöka vara så träffsäker som möjligt i åtgärderna och undvika att underminera redan befintliga jobb, säger Jonas Mårtensson.

Svensk Skogsservice fortsätter att stötta ukrainarna socialt med bland annat boende, tills de får sina arbetstillstånd och kan börja arbeta. De ukrainska arbetskraftsinvandrarna hoppas att regeringen gör något så att livet i Sverige underlättas.

– Det är hemskt. Jag gör ingenting förutom att vänta. Jag vill bara jobba så att jag kan hjälpa alla som är kvar i kriget, säger Dmytro Levandovskyi till TN.