SVENSKA INNOVATIONSKLIMATET

Så blir Sverige en ledande kunskapsnation – igen

Sverige har länge varit en ledande utbildnings- och forskningsnation. Men dessvärre har vi inte vårdat denna position på senare år. För att återupprätta Sverige som ledande kunskapsnation krävs nu reformer, menar experter.

Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät visar att tre av tio rekryteringsförsök misslyckas helt då företagen inte hittar sökande med rätt kompetens. Den visar även att 71 procent av företagen tycker att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera de med en högskoleutbildning. En annan undersökning visar att 60 procent tycker att rekryteringsproblem hindrar klimatomställningen.

– Det här leder till att företag tvingas säga nej till uppdrag och affärer vilket påverkar lönsamheten negativt. Kompetensbristen blir då ett tillväxthinder och försämrar Sveriges tillväxt, konkurrenskraft och välstånd, sa Ulrika Wallén, högskolepolitisk expert på Svenskt Näringsliv, på ett seminarium nyligen.

Hon menar att rekryteringsutmaningarna finns i hela landet, i alla branscher och i alla typer av företag.

– Därför behövs relevant högskoleutbildning av god kvalitet, både vad gäller grundutbildning, forskarutbildning och vidareutbildning för yrkesverksamma. Men idag anser fyra av tio företagsrepresentanter att högskoleutbildningarnas relevans brister.

Finns förbättringspotential

I jämförelse med andra jämförbara länder som Belgien och Nederländerna så påbörjar och avslutar svenska studenter sina studier relativt sent vilket leder till en högre etableringsålder på arbetsmarknaden. Dessutom dimensionerar Sverige inte den högre utbildningen efter arbetsmarknadens behov och det saknas även strukturer för arbetsmarknadsinflytande på systemnivå. Det finns förbättringspotential när det gäller matchningen på arbetsmarknaden, menar hon.

– Högre utbildning är ett underreformerat område och vi menar att inriktningen på nya reformer bör vara att högskolans kursutbud ska understödja näringslivets kompetensförsörjning och att arbetsmarknadens behov i högre grad ska styra. En framgångsfaktor för att detta ska fungera bättre är en god samverkan och utveckling mellan universitet, högskolor och näringslivet, sa hon och lyfte bland annat fram förslag om att tillsätta en utredning med uppdrag att reformera högskolans resurstilldelningssystem.

Emil Görnerup, forskningspolitisk expert på Svenskt Näringsliv, pekar ut tre stora utmaningar för svensk forskning. Det handlar om en låg relevans för näringslivet, bristande akademisk kvalitet samt för låga investeringsnivåer.

– Tittar vi över tid har Sverige tappat i forskningsintensitet. Trots att vi har en större akademi än någonsin så är kompetens- och kunskapsbristen en av näringslivets största utmaningar.

Han menar vidare att svensk forskningspolitik i för hög grad varit för inåtblickande och inte svarat mot det yttre konkurrenstrycket från omvärlden.

– Dessutom har forskningspolitiken till stor del drivits av en utbildningspolitisk logik snarare än en tillväxtpolitisk. Kvalitet har fått stå tillbaka för kvantitet.

Forskningspolitiken är även detta ett underreformerat område, konstaterade han och lyfte fram tre skarpa mål framöver. Det handlar om att öka investeringarna i forskning motsvarande en procent av BNP på tio år, att andelen högciterade publikationer ska vara i nivå med de bästa samt att det ska finnas en tydlig återspegling av det svenska näringslivet styrkeområden i forskningspolitiken.

Tre reformförslag

Dessutom lyfte han fram tre reformförslag. Det handlar om att växla upp resursfördelningsmodellen för lärosätesprofilering, att verka för en etablering av ett nytt toppuniversitet i Sverige samt att införa en innovationspremie som motsvarar 25 procent av basanslaget.

– Det är viktigt att hitta ett sätt att hitta starka drivkrafter för att bättre kunna möta de behov som finns i näringslivet men också för att kunna möta konkurrenstrycket från omvärlden.

Mats Persson, utbildningsminister (L), menar att den nya regeringens inriktning är att forskning och högre utbildning är till för att göra Sverige till en bättre kunskapsnation och är en del av tillväxtpolitiken.

– Det handlar om ekonomisk tillväxt och välstånd. Det är inte en regionalpolitik eller arbetsmarknadspolitik, sa han på seminariet.

– Vi lade fram en budget i en väldigt orolig ekonomisk tid. Men i budgeten finns med att vi kraftigt förbättrar FoU-avdraget som innebär att företag får skattelättnader för att investera i FoU. Det är ett steg för att adressera problemet.

Världsledande universitet

Stefan Bengtsson, rektor på Chalmers tekniska högskola, menar att Sverige på många sätt har en framgångsrik akademi men att vi tappar i forskningskvalitet i relation till andra jämförbara länder. Han pekade även ut två anledningar till att Sverige stagnerar när det gäller högre utbildning och forskning.

– Sverige har ett forskningsfinansieringssystem som gradvis blir alltmer kortsiktigt och riktat mot vissa områden.

– Det handlar även om en kombination av produktivitetsavdrag, det vill säga att vi i utbildningsanslaget inte får kompensation för till exempel löne- eller prisökningar, och ökade krav på universitet och högskolor att rapportera och redovisa för saker som inte ligger i kärnuppgifterna.

Han berättar vidare att Chalmers tagit fram en 20-årsplan för att bli ett världsledande tekniskt universitet. Nu ska högskolan rekrytera stjärnforskare och utveckla samarbetet med näringslivet.

– Vi höjer ambitionsnivån i all vår verksamhet. Detta ska vi göra genom att nyttja stiftelsehögskolans former. Det kommer att hända jättespännande saker här så vi tar ansvaret bitvis själva för att ta dagens goda lärosäte till den absoluta världstoppen.