ARBETSKRAFTSINVANDRING

Nya siffror: Lönegolv riskerar halvera arbetskraftsinvandringen

Nästan hälften av de företag som vill anställa arbetskraftsinvandrare stoppas om ett lönegolv i nivå med förslaget i Tidövatalet införs. Det visar en ny undersökning från Svenskt Näringsliv. ”Det är verkligen inte vad svensk arbetsmarknad behöver nu”, säger organisationens vice vd Karin Johansson till TN.

Åtta företag av tio upplever att det råder brist på lämplig arbetskraft i Sverige. Det visar en ny undersökning som Svenskt Näringsliv har gjort i sin företagarpanel. Och när kompetensen inte finns i Sverige, väljer många företag att försöka anställa arbetskraftsinvandrare.

Idag onsdag röstar riksdagen om förslaget att höja försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU, Norden och Schweiz, ett förslag som både Socialdemokraterna och regeringspartierna (M, L och KD) samt Sverigedemokraterna tidigare ställt sig bakom.

I Tidöavtalet, mellan regeringen och SD, står bland annat att det ”ska ske ett utredningsarbete som ska få i uppdrag att se över regelverket för arbetskraftsinvandring i syfte att höja inkomstgränsen. Utgångspunkten ska vara att arbetstillstånd endast ska beviljas om det arbete till vilket arbetskraftsinvandring sker i normalfallet har en lönenivå motsvarande medianlönen”. Det innebär alltså att den som har en lön under 33 200 kronor i månaden inte ska kunna få arbetstillstånd. I dag är gränsen satt till 13 000 kronor i månadslön.

Bekymmersamt, tycker Svenskt Näringslivs vice vd Karin Johansson.

− Det är en lönegräns som är långt över kollektivavtalet i många bristyrken, säger hon.

”Det skadar Sveriges konkurrenskraft i ett väldigt känsligt läge.”

Enligt Svenskt Näringslivs företagarpanel har tio procent av företagen redan använt sig av arbetskraftsinvandring. Tolv procent har övervägt, men ännu inte gjort slag i saken. Men ett lönegolv skulle kunna ställa till det. Drygt fyra av tio av dem som redan har anlitat arbetskraftsinvandrare eller som har övervägt att göra det säger att med det föreslagna lönegolvet skulle det inte längre vara möjligt att anställa från tredje land.

− Nästan hälften av företagen som har eller har funderat på arbetskraftsinvandring drabbas alltså. Det slår brett och påverkar väldigt många branscher. Inte minst slår det mot branscher där bristen på arbetskraft är stor, säger Karin Johansson.

Men det är inte bara enskilda företag som drabbas när det inte går att rekrytera.

− Lönegolvet kommer ytterligare förvärra kompetensbristen i näringslivet. Det är verkligen inte vad svensk arbetsmarknad behöver nu, när vi redan är på väg in i en lågkonjunktur. Det skadar Sveriges konkurrenskraft i ett väldigt känsligt läge.

Om lönegolvet faktiskt höjs till 33 200 är dock inte beslutat ännu och något datum för när de skärpta kraven ska träda i kraft är inte heller bestämt.

Krångligt redan idag

Redan idag är det svårt att anställa personer från tredje land. TN har vid flera tillfällen skrivit om företag som kämpar med att få hit sina medarbetare. Det handlar delvis om det befintliga regelverket, men om att det tar allt längre tid att få svar från Migrationsverket.

− Migrationsverkets handläggningstider ställer till det för företagen, som tappar viktig kompetens. Även det skadar Sveriges konkurrenskraft. Att då samtidigt ytterligare försvåra för företagen genom ett lönegolv är orimligt, säger Karin Johansson.

”Politiken ska ju underlätta för företagen, inte tvärtom.”

Hon är starkt kritisk till att politikerna lägger sig i lönebildningen.

− Det är arbetsmarknadens parter som ska avgöra de svenska lönerna. Ett politiskt bestämt lönegolv är ingrepp i den svenska lönebildningsmodellen och sätter kollektivavtalens reglering ur spel, säger Karin Johansson och fortsätter:

− Det var alla – politiker, fack och näringslivet – överens om när det gällde EU:s minimilöner och det borde vi vara överens om nu också.

Men är inte ett lönegolv bra för att motverka kriminaliteten kring arbetskraftsinvandringen?

− Vi ska självklart stävja kriminaliteten, men det är inte genom ett lönegolv som vi kommer åt den. Det har regeringens egen utredare landat i och det visar också all erfarenhet. Det finns mer effektiva förslag, som regeringen bör gå vidare med i stället.

Karin Johansson understryker att det är företagarna själva som bäst kan avgöra vilka medarbetare de behöver.

− Företagens behov kan aldrig avgöras genom ett politiskt beslutat regelverk. Politiken ska ju underlätta för företagen, inte tvärtom.