GIGEKONOMIN

Oenigt om gig-regler i EU

Biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) på väg in till torsdagens EU-möte i Bryssel. Bild: Wiktor Nummelin/TT

EU (TT:s korrespondent)

Vem är anställd och vem utför bara en tjänst? EU-länderna letar fortsatt enighet i synen nya regler kring arbetsförhållanden och anställningsvillkor inom "gig-ekonomin".

EU-kommissionen lade i december i fjol fram sitt förslag på hur man ska kunna avgöra om någon som utför tjänster via olika plattformar på nätet ska ses som anställd eller inte.

Förslaget har sedan dess bearbetats av medlemsländerna, i hopp om att kunna enas vid torsdagens arbetsmarknadsministermöte i Bryssel. Än så länge finns dock ingen tillräcklig majoritet bakom förslaget.

– Vi kommer att fortsätta förhandla under dagen för att nå en uppgörelse, för jag tror att vi är nära, säger ordförandelandet Tjeckiens arbetsmarknadsminister Marian Jurecka inne på mötet.

Ja från Sverige?

Sveriges biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) har mandat från riksdagen att säga ja – men än så länge inom snäva ramar.

– Om det blir för stora förändringar, som är negativa för Sverige, kommer jag behöva ta en ny kontakt med EU-nämnden, konstaterar hon på väg in till mötet.

Sverige har ändå sett positivt på hur förhandlingarna gått bland medlemsländerna under året.

"Åt rätt håll"

– Det har rört sig absolut åt rätt håll för svenskt vidkommande. Den senaste versionen som vi har sett har varit betydligt bättre än den ursprungliga versionen när man ser till svenska intresse och att värna den svenska kollektivavtalsmodellen, säger Brandberg i Bryssel.

Om och när en uppgörelse blir klar krävs sedan kompromissförhandlingar med EU-parlamentet, som också behandlar frågan. Där väntas ansvarigt utskott rösta om sin syn på förslaget under nästa vecka.

Wiktor Nummelin/TT

Fakta

I EU-kommissionens ursprungsförslag från i fjol ställs fem kriterier upp för att avgöra vem som ska räknas som anställd eller egenanställd i gig-ekonomin:

* hur sätts ersättningsnivån och finns det någon övre gräns?

* övervakas arbetet elektroniskt?

* begränsas friheten att välja arbetstider eller ledighet eller för att godkänna eller förvägra användandet av ersättare?

* finns specifika regler för utseende, uppförande gentemot kunder eller hur arbetet utförs?

* begränsas möjligheten att ha en kundkrets eller att arbeta för någon annan?

Källa: EU-kommissionen.