AVTALSRÖRELSE

Konjunkturinstitutets studie: Fackliga låglönesatsningen slog ut jobb

Höjda lägsta löner gav mager utdelning för löntagarna. Det visar en unik svensk KI-studie av tre avtalsområden. Ändå fyrar facken av en historiskt hög låglönesatsning i avtalsrörelsen. ”Den kommer att leda till att folk förlorar jobben”, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.

Konjunkturinstitutet har undersökt vilka effekter höjda minimilöner har på sysselsättningen på svensk arbetsmarknad. Studien omfattar Serviceentreprenadsavtalet inom städbranschen, Detaljhandelsavtalet inom handeln och Gröna riksavtalet inom besöksnäringen och presenterades i förra årets lönerapport:

”Resultaten visar att faktiskt utbetalade timlöner stiger när minimilönen höjs och att arbetsgivarna antingen säger upp anställda eller låter dem arbeta färre timmar. Den ökning av lönen som sker väger inte upp för minskningen av antal arbetade timmar. I stället ser den sammanlagda arbetsinkomsten ut att sjunka när minimilönen höjs”, skriver Konjunkturinstitutet i rapporten.

Det handlar om att arbetsgivaren försöker parera de ökade kostnaderna på olika sätt. En löneökning måste motsvaras av en produktivitetshöjning, annars måste arbetsgivaren hitta andra vägar.

– I rapporten görs skattningen för varje avtalsområde för sig. Vi ser i handeln att när man höjer minimilönerna snabbare än lönerna för resten av de anställda så är det fler som har minimilöner som inte är sysselsatta nästa år, säger Jonas Kolsrud, som idag är forskare på Linnéuniversitetet i Växjö, men var den person som ansvarade för KI-studien.

Inom restaurang finns däremot relationen mellan arbetstagare och arbetsgivare kvar, menar han. I stället minskar arbetsgivaren antalet arbetade timmar. Jonas Kolsrud anser att det i den branschen ingår i arbetssättet att ”ringa in folk på timmar”.

– Det kanske är lättare att i just den branschen jobba så; att bara låta folk jobba när det är mycket kunder och att arbetsgivaren är mer noggrann med det.

Stöd i forskningen

Mycket lite forskning om minimilöner och dess effekter på sysselsättningen har gjorts i Sverige, vilket gör KI-studien extra intressant. Men det finns en mängd internationella studier.

– Lite hårdraget kan man säga att ju senare och ju bättre studie desto mindre effekt på sysselsättningen. Om man tänker lite policymässigt så verkar konsensus vara att man kan ha minimilöner som utgör cirka 60-65 procent av medianlönen utan ha det har egentliga effekter på sysselsättningen, säger Jonas Kolsrud.

Men forskningen visar också att det har större effekt när minimilönerna är högre. Jonas Kolsrud hänvisar till en studie i Danmark där forskarna tittade på vad som händer när unga får en så kallad vuxenlön.

– När man fyller 18 år i Danmark höjs lönen kraftigt, med 30-40 procent, till vuxenlön. Det ger väldigt stora sysselsättningseffekter för ungdomar. Lönen som vuxna ska ha är ju relativt hög, säger han.

– Det finns alltså en nivåeffekt. Det spelar roll från vilken nivå man ska höja minilönerna, lägger han till.

Sannolikheten att förlora jobbet ökade

Det råder inga tvivel om att forskningen ger stöd för att höjda lägstalöner påverkar sysselsättningen negativt, menar Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.

– I de mest välgjorda studierna, där man har höjt lägstalönerna från höga nivåer, så är det tydligt att det finns en negativ sysselsättningseffekt, både i minskande antal arbetade timmar eller i antalet jobb, säger han.

– Studier från USA stödjer det. I en studie där man i Seattle höjde minimilönerna till svenska nivåer var det tydligt att löntagarna förlorade på höjningen. De fick visserligen högre lön, men det ledde också till färre arbetade timmar. Dessutom ökade sannolikheten att bli av med jobbet.

Sverige har höga minimilöner och ska därför jämföras med andra länder eller regioner med liknande förutsättningar, menar Sven-Olov Daunfeldt, som också påpekar att eftersom så lite forskning har gjorts i Sverige är resultaten i KI-rapporten extra intressanta.

I en forskarrapport som Sven-Olov Daunfeldt har gjort tillsammans med Anton Gidehag och Hans Seerar Westerberg belyser han den motsatta effekten, det vill säga vad händer om kostnaderna för företagen sänks. Mer specifikt handlar det om när arbetsgivaravgiften sänktes för unga. I studien synas detaljhandel i sömmarna.

– Den visar att de arbetsgivare som fick stora besparingar anställde fler till ingångslön och de som redan jobbade med ingångslön fick jobba fler timmar, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Giftig cocktail av kostnadsökningar

Samtidigt pressar facken på för att ytterligare höja de redan höga lägstalönerna i Sverige. Under avtalsrörelsen har LO presenterat en låglönesatsning som innebär att alla som har en lön under 27 100 kronor ska få minst 1 192 kronor mer i månaden.

Hanna Ågren, enhetschef på KI, poängterar att myndighetens roll inte är att kommentera parternas krav. Hon vill inte heller dra några generella slutsatser utifrån resultaten i studien.

– Uppdraget som finns i vår instruktion handlar om att belysa makroförutsättningarna för lönebildning. Vi har ingen normativ syn, utan det är upp till arbetsmarknadens parter. Vi har inte heller någon syn på låglönesatsningar, säger hon.

Hon är dock inte förvånad över att frågan dyker upp i avtalsrörelsen med tanke på att reallöneökningarna urholkas och att det drabbar individer som har små ekonomiska marginaler.

– Men vi har ingen syn på detta på myndigheten. Det vi kan konstatera är att höjda minimilöner skulle kunna göra att fler inte kommer in på arbetsmarknaden, säger hon.

Sven-Olov Daunfeldt är desto mer bekymrad med tanke på den lågkonjunktur som väntar. Flera branscher som redan idag lider av en giftig cocktail av kostnadsökningar är viktiga instegsbranscher för grupper som står långt från arbetsmarknaden, till exempel invandrargrupper och ungdomar. Att ytterligare addera kostnader, genom bland annat höjda instegslöner, är kontraproduktivt:

– När man tar KI:s studie – och andra studier – i beaktande blir låglönesatsningen i avtalsrörelsen problematisk. Den kommer att leda till att folk förlorar jobben och de som arbetar kommer att arbeta färre timmar, säger han.