ARBETSKRAFTSINVANDRING

Så vill EU få fler talanger till Europa

Sverige går åt ett håll. EU går åt ett annat. Den nya svenska regeringen vill strama åt arbetskraftsinvandringen med bland annat ett höjt lönegolv. Samtidigt driver Europaparlamentet och EU-kommissionen på för att underlätta för legala vägar in i EU för arbete.

– Vi måste göra EU mer attraktivt. Det finns en självbild att alla vill hit. Så är det alls inte, säger Abir Al-Sahlani, Europaparlamentariker för Centerpartiet, till Tidningen Näringslivet.

– EU har inte ett harmoniserat system utan 27 olika regelverk. Det är krångligt för både arbetsgivare och de som söker jobb. Det är inte som i USA, Kanada eller Australien. Det är dem vi konkurrerar med.

Abir Al-Sahlani är ansvarig i parlamentets sysselsättningsutskott för en pågående revidering av två EU-direktiv.

Den ena revideringen ska förenkla procedurerna för att söka ett kombinerat arbets- och uppehållstillstånd i EU för personer från andra länder, Single Permit Directive. (EU-medborgare har tillstånd automatiskt.)

Den andra revideringen ska underlätta för utländsk arbetskraft att få status som varaktigt bosatta i EU, Long-term Residents Directive. Det ska också bli lättare att bära med sig intjänade rättigheter vid flytt från ett EU-land till ett annat.

Lättare byta jobb

Abir Al-Sahlani vill även få in skrivningar så att arbetstagare lättare ska kunna byta jobb när de väl är i EU.

– Ditt uppehållstillstånd ska inte gå ut bara för att du blir av med ett jobb. Du ska ha en tid att hitta ett annat jobb. Vi ska se till att man får en 90-dagarsperiod.

Då skulle skrupellösa arbetsgivare inte kunna utnyttja utländsk arbetskraft genom att hota att de blir utsparkade ur EU om de förlorar jobbet.

– Det gäller också att arbetsgivarna levererar på sin del av avtalet, att de stoppar missbruk så att till exempel hela lönen betalas ut, säger hon.

Problemen ser liknande ut i EU-länderna. Befolkningen åldras och det är brist inom många yrkesgrupper som IT, sjukvård och besöksnäringen.

För högkvalificerad arbetskraft har EU redan ett blåkortssystem (liknande USA:s green card). Det används främst av Tyskland medan andra EU-länder inte använder det alls.

Men legal arbetskraftsinvandring behövs inte bara för högutbildade utan även för medel- och låglöneyrken.

Gemensamma locktoner

Organisationen Svenskt Näringsliv är i huvudsak positiv till förslagen.

– Inriktningen är bra. Generellt är det bra att EU-länderna går ihop för att locka internationell kompetens till EU och ha enklare och smidigare processer för arbetskraft som rör sig inom EU, säger Svenskt Näringslivs arbetsmarknadsexpert Amelie Berg till TN.

– Sedan är mycket fortfarande oklart. Det är en balansgång där EU-lagstiftningen kan bli alltför detaljerad och gå in i nationella kompetenser. Vi värnar vår svenska partsmodell, fortsätter hon.

– I lagstiftningsarbetet finns givetvis protektionistiska tendenser bland vissa Europaparlamentariker från olika partier, som vill begränsa möjligheterna till arbetskraftsinvandring, säger Abir Al-Sahlani.

”Vi förlorade slaget om narrativet”

Förslagen från kommissionen utgår från att bristyrken ska identifieras av en nationell myndighet eller av facken. Centerpartisten vill ändra skrivningarna mer åt svenskt håll, så att prövningen sker mot arbetsrätten, inte arbetsmarknaden.

Tyvärr sker en sammanblandning i den politiska debatten mellan arbetskraftsinvandring, asylsökande och kriminalitet, säger Abir Al-Sahlani.

– Vi förlorade slaget om narrativet kring migration efter den stora vågen 2015-2016.

Även Amelie Berg tycker att den svenska debatten blandar samman arbetskraftsinvandring och asylsökande.

– Man tappar bort företagens behov när inriktningen bara har varit att begränsa fusk och missbruk, säger hon.

– Danmark och Finland jobbar mer strategiskt med att attrahera arbetskraft. Sverige saknar en strategi på nationell nivå för att locka internationell kompetens.

Två parallella spår

Lagstiftning i EU går på två parallella spår, i Europaparlamentet och i ministerrådet.

I rådet blir det troligen Sveriges uppgift att, som ordförandeland under nästa halvår, förhandla fram gemensamma ståndpunkter om direktiven för EU-länderna.

Därefter ska parlamentets och rådets lagförslag jämkas samman till gemensamma lagtexter, vilket antagligen blir mot slutet av 2023, säger Anitta Hipper, kommissionens talesperson för inrikesfrågor till TN.

EU-direktiv är bindande för alla EU-länder, även om de ger utrymme för vissa skillnader i utformning.

EU på talangjakt

Inom EU skapas det också praktiska samarbeten.

I april la kommissionen fram förslag på en talangpool för utländsk arbetskraft och samarbeten för rekrytering med länder utanför EU.

Talangpoolen ska fungera som en platsbank där utländsk arbetskrafts förmågor ska matchas med behoven hos arbetsgivare i EU. Den 10 oktober startade ett pilotprojekt för ukrainare som har tvingats fly sitt land efter Rysslands invasion, säger Anitta Hipper.

Samarbeten med länder utanför EU – kallade talangpartnerskap – förhandlas nu med Egypten, Marocko och Tunisien. Avsikten är att öka rörligheten för arbetskraft till nytta för både EU och partnerländerna. Tanken är att arbetskraften även ska kunna återvända till hemlandet efter en tid och bidra där.

Kommissionen vill diskutera sådana samarbeten med fler länder i Asien och Stillahavsområdet. EU:s migrationskommissionär Ylva Johansson var nyligen i Bangladesh och Pakistan för att diskutera legala vägar in i EU för arbetskraft.