DEBATTEN OM LAS

Parterna: Därför har ekonomerna fel i sin årsrapport

Ge stöd till individer och inte företag och dra ner på omställningsstudiestödet. Det är två av slutsatserna i SNS Konjunkturråds nya rapport. Men rådet får motstånd från arbetsmarknadens parter. ”Vårt system och våra pengar kommer inte att användas till det ni vill”, säger Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl.

Rikta omställningsstöd tydligare och stöd individer i stället för företag. Det menar SNS Konjunkturråd i en ny rapport. Rådet vill att korttidsstöd bara ska användas i djupa lågkonjunkturer och anser att omställningsstudiestödet som parterna har kommit överens om är alltför generöst. I stället för som nu, att stödet riktas till en bred målgrupp på arbetsmarknaden, så bör det riktas till dem som är i störst behov av omskolning, tycker rådet.

Konjunkturrådets rapport presenterades nyligen på ett seminarium.

− Temat för årets rapport är strukturomvandling. Vi står inför nya teknologier, den internationella konkurrensen förändras hela tiden, vi står inför en klimatomställning. Allt det här skapar ett omvandlingstryck på arbetsmarknaden. Gamla jobb försvinner, nya jobb kommer till och i genomsnitt är de nya jobb som kommer till på arbetsmarknaden produktivare än de gamla jobb som försvinner, konstaterade Konjunkturrådets ordförande Peter Fredriksson på seminariet.

Han menar att omvandlingen på arbetsmarknaden är en förutsättning för att vi ska ekonomiskt välstånd i Sverige. Den processen tycker Konjunkturrådet har fungerat bra på svensk arbetsmarknad. De menar att de framgångsrika faktorerna är parternas goda samarbete, Sveriges öppenhet för handel samt det faktum att företag som har gått dåligt inte har fått ”särskilt mycket stöd”.

− Men även om strukturomvandlingen har fungerat bra i genomsnitt och höjer välståndet i genomsnitt, så är det klart att den kan påverka olika grupper olika, sa Peter Fredriksson.

Högutbildade har gynnats

Den branschförskjutning som har skett, där tillverkningsindustrin har minskat medan tjänstesektorn har ökat, har inneburit att högutbildade har gynnats, menar Peter Fredriksson. Enligt prognosen är mönstret likartat även framöver.

Rådet har i sin rapport fokuserat på hur människor klarar av att förlora jobbet. Indikationen är att de flesta klarar omställningen från ett jobb till ett annat utan större problem, men det finns uppsägningar som får större effekter. Men generellt sätt är vi går det bättre för dem som blir uppsagda i Sverige i jämförbara länder. Lönetappet blir inte lika stort som i andra länder och omställningen går relativt snabbt. Endast ungefär 20 procent av dem som varslas kommer till Arbetsförmedlingen.

− Men det är klart att det finns vissa grupper som påverkas mer än andra. Det är lågutbildade och äldre. De har jobbat i tillverkningsindustrin i större utsträckning och de bor i glesbygd, sa Peter Fredriksson.

Han menar att det finns ytterligare ett problem i gruppen lågutbildade och äldre: intresset för vidareutbildning i gruppen är lägre än i andra grupper. Det gör att omställningen blir ännu svårare i den gruppen än i andra grupper.

− Vi tror det man kan göra för de här grupperna är att tillhandahålla korta omskolningskurser med en nära koppling till arbetsmarknaden. De kommer inte att vara intresserade av en generell vidareutbildning, sa Peter Fredriksson.

Och det är bland annat de här slutsatserna som gör att Konjunkturrådet har kommit fram till sina förslag om att i första hand ge stöd till individer och inte företag.

Vill ha ett system som bejakar strukturomvandling

Med för att kommentera rapporten fanns på seminariet två företrädare för arbetsmarknadens parter: Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen och ordförande för PTK:s förhandlingschefsgrupp, samt Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl. De var båda överens om att konjunkturrådet till viss del har missuppfattat parternas avsikter med delar av innehållet i LAS-överenskommelsen och hur bland annat såväl omställningsstudiestödet som möjligheterna till korttidsstödet ska användas.

– Vi vill ha system som bejakar strukturomvandling för det är det som på sikt gör att våra medlemmar får bättre betalda jobb och de kan utvecklas mer. Det har varit en viktig del i svensk arbetsmarknadssyn och i parternas syn, precis som ni sa, och vi har tänkt på det i den här frågan, sa Martin Wästfelt.

Staten har historiskt tagit för litet ansvar och parterna har fått ta för stort ansvar, anser Martin Wästfelt.

– Vår utgångspunkt med den här överenskommelsen [LAS-överenskommelsen, reds anm] så läggs ansvaret för dem som är etablerade huvudsakligen på Trygghetsråden. Arbetsförmedlingen behövs inte i det första skedet för dem som är etablerade.

Svårt att byta karriär

Han anser att det tidigare har varit för svårt att byta karriär mitt i livet och att det är därför som parterna har jobbat för ett bättre generellt stöd.

– Men man ska inte läsa det som att det bara gäller den som är starkast eller att det inte finns några prioriteringar. Det finns det, säger Martin Wästfelt och konstaterar att för att alla ska kunna ta del av omställningsstödet, så behövs både det statliga stödet och det kollektivavtalade stödet.

– Jag tror att vi har ganska goda möjligheter att styra det här på ett bra sätt.

Konjunkturrådet är också kritiskt till fortsatta möjligheter till korttidsarbete och menar att inte är någon lämplig åtgärd för att hantera den strukturomvandling som vi nu är inne i. Martin Wästfelt förklarar att parterna har stridit för att få till stånd korttidsarbete.

– Det är en erfarenhet efter finanskrisen där Sverige klarade sig dåligt. Jag tolkar det som att ni tyckte det var jättebra med korttidsarbete under pandemin och det tycker vi också. Och det system som nu finns har trösklar som gör att vi inte tror att det kommer att bromsa strukturomvandlingen.

Glasklara regler

Han får medhåll av Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl, som säger att rådet kan ”slappna av” på den punkten.

− Reglerna är glasklara. Det gäller när det är tillfälligt och det inte handlar om egen förskyllan, utan yttre faktorer, till exempel en pandemi. Reglerna finns där, men går inte att aktivera annars. Vi verkar vara helt överens. Check på den, sa Mattias Dahl.

Mattias Dahl instämmer helt med Martin Wästfelt i invändningarna mot Konjunkturrådets slutsatser. Han menar att det är viktigt att anpassa policyer och regelverk så bra som möjligt till den strukturomvandling som alltid pågår.

− Det är viktigt så att vi får så många vinnare som möjligt och så få förlorare som möjligt. Förlorare kommer det alltid att finnas, beroende på definition, sa han.

”Partssystemet och hela modellen som vi har tagit fram tar sikte på att fånga upp alla innan de hamnar i varsel, innan de hamnar i problem.”

Mattias Dahl håller med Konjunkturrådet i att Sverige har klarat sig bra i strukturomvandlingen. Inte minst handlar det om att Sverige har ett duktigt näringsliv.

− Näringslivet står i grunden för strukturomvandlingen, sa Mattias Dahl.

Det finns ytterligare två faktorer som han anser är avgörande för att Sverige ska klara sig bra: Vi har stabila och bra fackförbund som inte motarbetar strukturomvandling samt att vi har haft långsiktiga och stabila regler i Sverige.

− Det har övergripande en politisk enighet om öppenhet. Den är fortfarande kvar, men börjar naggas lite i kanten här och där. Det är ett problem, sa Mattias Dahl.

Ska fånga upp innan varsel

Även när det gäller omställningsstudiestödet så menar han att parterna och rådet är helt överens. Reglerna ska nyttjas så som rådet efterlyser.

− Partssystemet och hela modellen som vi har tagit fram tar sikte på att fånga upp alla innan de hamnar i varsel, innan de hamnar i problem. Jag tror att vi pratar förbi varandra där.

− Vårt system och våra pengar, för det är ju näringslivets pengar vi pratar om, kommer inte att användas till det ni vill. Det kommer inte att hända. Det betyder inte att vi är emot att den grupp som kommer att drabbas hårdast behöver bättre stöd och bättre hjälp. Det är korrekt. Men det måste ske inom ramen för något annat system, sa Mattias Dahl.

Han betonar att Konjunkturrådet har många bra analyser, men också att det saknas något.

− Det är strukturomvandlingen mellan privat och offentlig verksamhet.

Mattias Dahl oroas över att den stabilitet som har funnits i Sverige håller på att förloras. Han menar att det bästa staten kan göra är att återgå till långsiktiga och stabila regler för näringslivet, för skapa en förutsägbarhet.

− Så kan man klara en strukturomvandling, till exempel när det gäller grön omställning. Se till att vi har en elförsörjning i landet som fungerar. Utan det så kommer strukturomvandlingen ske ändå, men vi kommer alla att bli förlorare, sa Mattias Dahl.

Se hela seminariet på SNS Play.

Läs Konjunkturrådets rapport 2023. Strukturomvandling på svensk arbetsmarknad: konsekvenser och policyåtgärder.