DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN
Barn klarar sig bra när föräldrar blir uppsagda
Samhälle (TT)
Lägre inkomst, sämre hälsa och högre risk för skilsmässa. Att en förälder förlorar jobbet på grund av en arbetsplatsnedläggning har flera negativa konsekvenser. Särskilt om det är mamman.
Trots det verkar barnen klara sig bra, visar en ny rapport.
Forskare har följt barn vars föräldrar blev av med jobbet på grund av att deras arbetsplats lades ner mellan 1995 och 2000.
För föräldrarna är de negativa effekterna tydliga. Utöver att familjens ekonomi påverkas kan bland annat den psykiska hälsan försämras.
I viss mån drabbas även barnen, som kan få sämre betyg och klara sig något sämre på arbetsmarknaden. Effekterna är dock väldigt begränsade, enligt en rapport från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS).
– Den förväntan man kanske har är att det ska se ganska lika ut som i andra länder. Men vi ser ganska så små effekter för barnen, säger Anna Sjögren vid forskningsinstitutet IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) i Uppsala.
De negativa effekterna för barnen syns bara när det är mamman som förlorar jobbet. Då ökar dessutom risken för skilsmässa.
Inga hemmamammor
Även där skiljer sig de svenska resultaten från tidigare studier som gjorts utomlands.
– Det finns studier från andra länder där man kan göra tolkningen att man kan lägga den frigjorda tiden på barnen och att det, framför allt om mamman förlorar jobbet, till och med kan vara positivt för barnen, säger Anna Sjögren.
– Men det ser vi inte i Sverige och det finns en ganska ny norsk studie som visar liknande mönster i Norge.
Skillnaden kan bland annat ligga i att det i de skandinaviska länderna finns andra normer kring kvinnors arbetande, tror forskarna.
– De blir inte hemmamammor i stället, utan vi ser att svenska småbarnsmammor i lika stor utsträckning som fäderna försöker att komma tillbaka till arbetsmarknaden, säger Anna Sjögren.
Att svenska barn tycks klara sig bättre kan bland annat bero på de väl utbyggda svenska socialförsäkringssystemen, enligt forskarna.
Andra grupper
Anna Sjögren poängterar dock att studien koncentrerat sig på en grupp som är väl etablerad på arbetsmarknaden. Men slutsatserna i studien tycks gälla även andra grupper, som inte har ett lika starkt skyddsnät.
– Vi ser att det får begränsade konsekvenser på familjens disponibla inkomst i de här grupperna och genomslaget på barnen är inte starkare än för andra, säger hon.
– Vi tolkar det som att det kanske inte är skillnaderna i de ekonomiska villkoren som påverkar lika mycket som den psykiska ohälsan som kommer och att det är turbulent i familjen.
Alice Nordevik/TT
Jens Bornemann/TT
Fakta
Rapporten, som ges ut av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS), har följt alla barn upp till 18 år vars mamma eller pappa jobbade på en arbetsplats som lades ner under åren 1995–2000.
För att komma med i urvalet skulle föräldrarna ha arbetat på samma arbetsplats två och tre år före arbetsplatsens nedläggning, däremot behövde de inte ha jobbat kvar året före nedläggningen.
För varje utvalt barn valdes även ett jämförelsebarn ut, vars föräldrar arbetade på en arbetsplats som inte lades ner men som i övrigt hade så lika förutsättningar som möjligt som det drabbade barnet.
Studien är gjord av Eva Mörk, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, Anna Sjögren, docent i nationalekonomi och forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, samt Helena Svaleryd, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
Källa: SNS.