KOMPETENSKRISEN

Hitta en bussförare – belönas med tusenlappar

Bristen på förare gör att företagen får jobba hårdare än någonsin med sin rekrytering. Keolis provar nu ett nytt grepp för att kunna anställa fler. Och företaget tar redan befintliga medarbetare till sin hjälp.

Kollektivtrafikbolaget Keolis har som alla bussföretag svårt att hitta bussförare. Företagets senaste grepp är att erbjuda personalen hittelön för tips om personer som leder till en anställning. Hittelönen betalas ut när den nyanställda har jobbat på företaget i sju månader.

– Det är ingen större summa vi talar om, 2000–3000 kronor efter skatt, men vi tror att det ska motivera våra medarbetare att fråga vänner och bekanta som har D-körkort om de vill bli förare, säger Karin Nilsson Malmén, presschef på Keolis.

Satsningen är en del i ett större arbete med att locka fler till företaget. Hela branschen har brist på förare och dessutom ökar behovet med kommande pensionsavgångar.

– Vi söker folk men hittar inte de som vi behöver och då tänker vi att det finns andra vägar att gå. Vi tror att det är många som har D-körkort som inte har tänkt på föraryrket och vill via våra anställda förmedla att det kan var roligt och meningsfullt att arbeta som bussförare, säger Karin Nilsson Malmén.

I Transportföretagens undersökning i början av 2021 uppgav bussbranschen ett behov av att rekrytera 4 100 bussförare de kommande tre åren. Och behovet ser inte ut att ha minskat, enligt Caj Luoma, chef för Kompetensförsörjning på Transportföretagen.

– Det är en svår situation för många bussbolag, säger han.

Pandemikris blev kompetenskris

Till stor del är det pandemin som ligger bakom. Företag i de branscher som drabbades extra hårt tvingades kapa kostnader och säga upp personal när efterfrågan försvann. Samma företag drabbas nu av en stor kompetensbrist eftersom många av dem som lämnat branschen inte kom tillbaka.

– Pandemikrisen övergick i en kompetenskris. Inom persontransporter som flyg, buss, taxi och sjöfart har problematiken accelererat sedan efterfrågan har kommit tillbaka. Det gäller även hotell- och restaurangbranschen.

För företag kan kompetensbrist medföra störningar i den löpande verksamheten och att anställda behöver jobba övertid. Det kan också leda till att företaget tingas tacka nej till nya affärer och att det inte utvecklas i önskad riktning.

Keolis pusslar genom att försöka få medarbetare att arbeta på andra tider än det var tänkt från början till exempel, men ibland måste vissa turer ställas in, och det blir allt svårare att få ihop schemat i semestertider eller om någon blir sjuk, påpekar Karin Nilsson Malmén.

– Brist på personal leder i slutänden till att det inte går att utföra arbetet så som det är tänkt. Långsiktigt hållbar verksamhet behöver ett inflöde av personal, säger hon.

EU-regler hämmar

En stor utmaning i bussbranschen är EU:s regler. Enligt dem får en person som har genomgått en gymnasieutbildning till bussförare och har D-körkort fram till 21 års ålder bara köra sträckor som är kortare än 50 km. Det gör att det för många bussbolag inte är någon idé att anställa personer under 21 år, och därför vill Transportföretagen att linjebegränsningen tas bort.

”Det är en svår situation för många bussbolag.”

– Det skulle öka attraktiviteten för den här typen av utbildning på gymnasieskolan. I dag kan den som är klar med utbildningen inte utöva sitt yrke förrän 2–3 år senare. Då är risken stor att personen hittar ett annat jobb i en annan bransch, och blir kvar där.

På många håll i Centraleuropa är det inte en stor fråga, förklarar Caj Luoma. De har inte förarutbildningar på gymnasiet och dessutom är busslinjerna många gånger kortare än 50 km.

– I Sverige är de flesta busslinjerna längre än så och vi skulle vilja se att körkortsåldern för bussförare sänks till 18 år i alla EU-länder.

Transportsektorn är näst efter vård och omsorg samt hotell- och restaurangbranschen, den del av näringslivet som anställer flest med utländsk bakgrund.

Språket lägger grunden

Mot bakgrund av det vill Transportföretagen att arbetsmarknadsutbildningar ska gå att förlänga i syfte att stärka språkkunskaperna, eftersom det är en förutsättning för att kunna genomföra körkortsprov och yrkeskompetensbevis.

– Vi vill också att det ska vara möjligt att ta studielån för att utbilda sig för C- och D-körkort. Det är på gränsen till obegripligt att det inte går. Möjligheten finns idag bara för B-körkort. Även om det kanske inte löser hela bussförarbristen så är det en mycket lågt hängande frukt, säger Caj Luoma.