DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

Här varslas det mest i Sverige – en region sticker ut

En varselvåg sköljer över Sverige, visar en unik undersökning som TN har tagit del av. Den slår mot flera branscher och särskilt en region sticker ut. ”Det är problematiskt och oroande”, säger chefsekonomen Stefan Westerberg.

Den senaste tiden har varslen i landet ökat kraftigt runtom i Sverige. I januari varslades över 5 000 personer om uppsägning, vilket var den högsta varselsiffran i januari sedan 2015. 3 075 av dessa varsel skedde i Stockholm, visar ny statistik från Infostat.

Och februari har inte börjat bättre, visar Arbetsförmedlingens veckostatistik. Fram till den 10 februari hade 13 000 personer varslats i landet, det vill säga nästan hälften av hela 2022 års varseltal på lite drygt 30 000.

Lågkonjunkturen börjar märkas allt tydligare, enligt Eva Samakovlis, analysdirektör på Arbetsförmedlingen.

– Vi ser det både på att varslen ökar och att arbetslösa med kortare inskrivningstider ökar. Och att de nyanmälda platserna minskar, om än från en väldigt hög nivå, sa hon nyligen till TT.

Branscherna ”Information och kommunikation”, ”hotell- och restaurang”, ”transport” och ”bygg” har drabbats hårdast, enligt Infostats statistik över de senaste tolv månaderna. Än så länge är det dock en bit kvar till coronanivåer.

– Vi mäter hushållens ekonomiska marginaler varje månad. Trenden är tydlig. Det som ryker är det som kan anstå. Utekvällar, äta ute på restaurang och shopping – särskilt inom sällanköpshandeln – och hushållsnära tjänster, säger Mårten Lindberg, grundare av Infostat, till TN.

Stockholm drabbas hårdast

Allra flest är som sagt varslen i Stockholms län, både till antal och per 10 000 anställda. Stockholm sticker alltså ut även när hänsyn tas till att fler bor och jobbar i staden. På andra plats hamnar Kronobergs län och på tredje plats Jönköpings län. Däremot är det få varsel i Södermanlands län och på Gotland, enligt statistiken.

Stefan Westerberg, chefsekonom på Stockholms handelskammare, har noterat utvecklingen i huvudstaden.

– Det är problematiskt och oroande att Stockholm sticker ut, både gällande konkurser och varsel, säger han till TN.

Beträffande konkurserna har de hittills varit koncentrerade till byggindustrin och detaljhandeln, branscher som under den senaste tiden har haft det mycket tufft, konstaterar han.

– Utvecklingen är således relativt väntad, även om den såklart är mycket bekymmersam, säger han.

Byggindustrin i allmänhet, och husbyggandet i synnerhet, pressas nu från flera olika håll. Problemen består dels av höga produktionskostnader, som har ökat extremt mycket under det senaste året. Stefan Westerberg förklarar att byggkostnadsindex har ökat 16 procent på årsbasis, vilket är den högsta ökningen på 50 år.

– Det är en följd av höga energipriser, materialkostnader, och räntor som ökar finansieringskostnaderna, men också av minskad efterfrågan bland hushållen på grund av en lägre köpkraft. Det gör att hushåll har slutat att köpa nyproduktion på ritning och att många byggbolag pausat flera av sina nybyggen av bostäder. Kalkylen för nybyggen är just nu dålig, och det gäller särskilt i Stockholm, säger han.

Detaljhandeln går dåligt, bland annat på grund av att hushållen fått påtagligt mycket mer kostnader att tackla under det senaste året, fortsätter Stefan Westerberg.

– När hushållen måste lägga mer pengar på sitt boende och mat drar man särskilt ner inköp av sällanköpsvaror. Det ser vi i den löpande omsättningsutvecklingen.

Mårten Lindberg håller med:

– Absolut, hushållens konsumtion av sällanköpsvaror drar man särskilt ned på. Jag vill dock understryka att det hushållen oroas mest över är livsmedelskostnaderna, och det är ökade livsmedelskostnader som hittills lämnat störst avtryck i folks plånböcker. Det är inte så konstigt, eftersom det är svårt att minska sin konsumtion där, säger han.

Hög skuldsättning

I detta sammanhang är det värt att påpeka att den genomsnittliga stockholmaren har mer i bolån än rikssnittet, vilket gör att man är känsligare för ränteökningar. Under det senaste året har genomsnitträntorna på rörliga bolån ökat med cirka två procent, från 1,5 till 3,5 procent, enligt Stefan Westerberg.

– För ett sammanboende par som under de senaste ett till två åren har köpt ett småhus, ligger bolånen på cirka fem miljoner kronor. Deras räntekostnader har således ökat från cirka 53 000 till 123 000 kronor per år, netto efter avdrag. Det är pengar som tidigare lades på konsumtion eller sparande men som nu måste läggas på att få tak över huvudet.

Hur är er generella bild av stämningen hos företagen i Stockholmsregionen nu?

– Den sammantagna bilden är att konjunkturläget i Stockholm är dåligt, baserat på företagens bedömning av hur det gått, hur det ser ut nu och hur utsikterna ser ut, säger han.

Samtidigt ser det olika ut beroende på vilken bransch man kollar på, menar han.

– Tillverkningsindustrin går fortsatt hyfsat bra och har gynnats av en svag kronkurs, även om det givetvis är så att en stor del av exporten består av importerade insatsvaror. Tillverkningsindustrin hämmas nu också mindre av flaskhalsar i de globala försörjningsleden, vilket framgår i olika undersökningar och kan avspeglas i betydligt lägre fraktpriser, säger han.

Däremot är stämningsläget inom bygg och fastighet samt detaljhandeln betydligt sämre.

– Inom handeln kan vi se att lönsamheten är dålig jämfört med ett normalläge. Det gäller i synnerhet den specialiserade butikshandeln.

Även inom livsmedelshandeln är lönsamheten lägre än normalt. Det finns inga tecken på en slags greedflation som diskuterats och varit på tapeten, och detta påvisas också av Konjunkturinstitutets analyser, markerar han.

Investeringar ställs in

Stefan Westerberg och Stockholms handelskammare har analyserat hur företagen ser på den senaste tidens kostnadsökningar som energipriser, lönekrav och räntehöjningar, och resultaten är tydliga.

– I princip alla företag har fått kostnadsökningar, som till 95 procent bidragit till lägre lönsamhet i varierad utsträckning. Enligt företagen leder det till att man skjuter investeringar på framtiden samt bromsar nyrekryteringar och kompetensutvecklingsinsatser.

Han påpekar att särskilt små företag inom tjänstesektorn inte har så stora marginaler i ett normalläge och att ökade kostnader därför kan slå väldigt hårt och snabbt inom det segmentet.

De höga energipriserna har varit en betydande kostnadspost under det senaste året och särskilt under vintern, vilket enligt Stefan Westerberg har slagit extra hårt mot små företag med ett stort elberoende i verksamheten. Bägaren är nära att rinna över. Därför blir resultatet av avtalsrörelsen så viktigt.

– Utifrån att företagens kostnader har ökat väldigt mycket, och betydligt mer än inflationen i konsumentled, är det fördelaktigt att inte addera ytterligare kostnader med ökade löner. Det skulle kunna leda till ännu fler varsel och konkurser, vilket vore dåligt för alla, säger han.

”Det hela är en ond spiral”

Företagen kan likställas med ekrarna i ett hjul som stabiliserar ekonomin och säkerställer att de ekonomiska hjulen snurrar, menar han. Därför är han orolig över att konjunkturen nu dyker.

– Vi går mot sämre tider. Den realekonomiska utvecklingen under detta år kommer att sakta in till följd av lägre konsumtion bland hushållen och av mindre fasta bruttoinvesteringar, däribland bygginvesteringar. BNP-prognoserna för 2023 ligger mellan -1 till -2 procent, säger han.

Det hela är en ond spiral, förklarar Stefan Westerberg. Lägre konsumtionsvolymer slår mot företagens omsättning, vilket för med sig att de ekonomiska hjulen går långsammare och en svagare arbetsmarknad när efterfrågan på arbetskraft minskar.

– Allt pekar på att arbetslösheten kommer att öka, från redan höga nivåer där ungefär hälften är långtidsarbetslösa, säger han.

– Påminner vi oss om var konsumtionen minskar är det särskilt i branscher som oftare har möjlighet att erbjuda jobb åt dem som har svagast ställning på arbetsmarknaden. Vill det sig illa kan lågkonjunkturen därför försvåra det viktiga integrationsarbetet, säger Mårten Lindberg på Infostat.

Men det finns ljusglimtar vid horisonten. Enligt i princip alla prognoser kommer inflationen att toppa nu eller snart och sedan minska, konstaterar Stefan Westerberg. I ett bästa scenario skulle det kunna bädda för en vändning, menar han.

– Sett strikt på den ekonomiska tillväxten kommer den vara positiv under 2024, och under samma år väntas vi igen ha reallöneökningar, säger han.