ARBETSKRAFTSINVANDRING
Näringslivet kritiserar regeringens besked: ”Ett hårt slag”
Kraven för arbetskraftsinvandring ska skärpas, meddelar regeringen och SD, som nu snabbt låter utreda frågan. Beskedet får skarp kritik från näringslivet. ”Om man ska klara den gröna omställningen och den inte ska försvåras, så är politikernas inriktning fel”, säger Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten.
Tidöavtalet om arbetskraftsinvandring ska genomföras, meddelar migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) och arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) tillsammans med Sverigedemokraternas talesperson för arbetsmarknad Ludvig Aspling, på en presskonferens.
En viss lönenivå, ungefär medianlön för arbetstagare i Sverige, ska vara utgångspunkten där det dock kan finnas ett lägre lönekrav för vissa lönegrupper.
Det ska nu övervägas om vissa yrkesgrupper kan exkluderas helt. Maria Malmer Stenergard vill inte föregripa utredningen som nu ska göras och peka ut särskilda grupper, men nämner ändå assistansbranschen och skönhetsbranschen.
Förslag på undantag
Men det finns också förslag på undantag från de skärpta reglerna.
– Vi tittar på om vissa grupper kan undantas med vissa kompetenser, säger Johan Pehrson.
– Det ska vara fortsatt enkelt för högkvalificerade men vi ska ha ett golv, säger Johan Pehrson.
Sverigedemokraternas migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling säger att man bevittnat allvarliga exempel på hur arbetskraftsinvandringen har missbrukats.
– Detta sker bland annat inom personlig assistans. Det är ett väldigt allvarligt problem och djupt omoraliskt. Det är en bransch som vi vill gärna komma åt.
Förlängd utredningstid
Johan Pehrson säger också att det nuvarande systemet har missbrukats. Men det ska vara möjligt att arbetskraftsinvandra även framöver.
– Det ska vara fortsatt enkelt för högkvalificerade men vi ska ha ett golv, säger han.
Utredningstiden förlängs med sex månader och ska redovisas senast den 31 januari 2024, meddelar regeringen och SD på pressträffen.
– När reglerna kan vara på plats så tar vi emot utredningen och sedan ska remissinstanser ha synpunkter, det är lite som vanligt inom svensk politik och går inte att säga exakt datum men förhoppningsvis nästa år, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard.
På en fråga hur mycket arbetskraftsinvandringen ska minska svarar migrationsministern:
– Vi har inga sådana siffror men är övertygade om att betydligt fler som befinner sig i Sverige kan ta jobb som folk får tredje land nu kan ta, säger Maria Malmer Stenergard.
– Det uttalade målet är rätt att arbetskraftsinvandring ska komma till Sverige.
Kritik från näringslivet
Svenskt Näringslivs vice vd Karin Johansson är starkt kritisk till beskeden från regeringen.
– Det är företagen som avgör vilka behov de har och det är arbetsmarknadens parter som ska avgöra de svenska lönerna. Ett politiskt bestämt lönegolv är ett ingrepp i den svenska lönebildningsmodellen och sätter kollektivavtalens reglering ur spel, säger hon.
Hon betonar att svenska företag har svårt att hitta rätt kompetens och betonar att flera länder istället gör förändringar som underlättar arbetskraftsinvandringen.
– Sverige har inte råd att tappa i konkurrensen om kompetensen, säger hon.
Karin Johansson uppmanar politikerna att börja med att stärka drivkrafterna för att arbetslösa ska ta de lediga jobben.
– Nu stryper man den internationella kompetenstillförseln innan man stärker drivkrafterna till arbete inom landet. Det kommer bara leda till att företagen får än svårare att hitta medarbetare, säger hon.
Går emot den svenska modellen
Karin Johansson får medhåll från Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten.
– Det finns saker som fortfarande är problem i politikernas sätt att se på arbetskraftsinvandringen, säger han till TN.
Han menar att det lönegolv som finns med i Tidöavtalet och som fortsatt finns med i utredningsdirektiven är problematiska.
– Den svenska modellen bygger på att det inte är myndigheter eller regeringen som avgör nivån på lönerna. Det är en uppgift för kollektivavtalsparterna.
Han ser att det samtidigt det finns vissa besked på presskonferensen som är lite positiva.
– Det verkar som att de ska ta bort arbetsmarknadsprövningen. Det är i så fall bra, säger Per Hidesten.
Riskerar den gröna omställningen
Han konstaterar att regeringen och Sverigedemokraterna, trots att de säger att de går näringslivet till mötes, är inne på att begränsa arbetskraftsinvandringen.
– Men om man ska industrialisera norra Sverige, så är det inte bara industrin som behöver kompetens, utan det behövs också till de indirekta jobben, till exempel städare och liknande. Annars kommer det inte att funka.
Almegas chefsekonom Patrick Joyce håller med. Han poängterar att gröna omställningen av industrin i norra Sverige kommer att kräva upp till 100 000 nya anställda på längre sikt.
– Det kommer inte bara behövas kvalificerad arbetskraft inom teknik. Behoven av personal är stora inom utbildning, vård och service. De kan inte fyllas utan arbetskraftsinvandring, säger Patrick Joyce i ett pressmeddelande.
Regeringen och Sverigedemokraterna säger att det här ska förenkla arbetskraftsinvandringen. Vad är din kommentar till det?
– Jag vet inte vad de syftar på, men jag kan konstatera att om de lägger den lönenivå som de pratar om, så kommer inte det att förenkla, säger Per Hidesten och fortsätter:
– Om man ska klara den gröna omställningen och den inte ska försvåras, så är politikernas inriktning fel.
Behöver tusentals professionella medarbetare
Tanja Rasmusson är näringspolitisk chef på Byggföretagen, en bransch som liksom de flesta andra branscher lider av en allvarlig kompetensbrist.
– Satsningar på bostäder, vindkraft och järnvägar kräver tusentals professionella medarbetare på alla nivåer. Att i det läget skruva åt möjligheterna till arbetskraftsinvandring är inte rätt väg att gå, säger hon till TN.
Hon understryker att merparten av de arbetkraftsinvandrare som vill arbeta i byggbranschen är ingenjörer.
– Det är olyckligt att det har skapats en bild av att de som kommer till byggsektorn bidrar till eller drabbas av arbetslivskriminalitet, säger hon.
Hon håller med Karin Johansson och Per Hidesten om att det inte är politikerna som ska sätta lönerna.
– Om svenska lagar och avtal följs behövs inga lönegolv.
Tanja Rasmusson uppmanar nu regeringen att välja en annan väg.
– Värna den fria rörligheten, stärk kontrollerna för att motarbeta fusk och kriminalitet och satsa på en gedigen yrkesutbildning, säger hon.
”Hårt slag mot kompetensförsörjningen”
Patrick Joyce menar att det är bra att regeringen nu skrotar förslaget om att återinföra en arbetsmarknadsprövning, men att de nya förslagen inte är bättre.
– Det höjda lönekravet innebär att 45 procent av dagens arbetstillstånd kommer att försvinna. Det blir ett hårt slag mot kompetensförsörjningen i många branscher och drabbar inte bara yrken inom service och besöksnäring utan även yrkesutbildad arbetskraft inom tjänsteföretag, industri och hantverksyrken, säger han i ett pressmeddelande.
Han understryker att det inte hjälper att regeringen ska få möjlighet att undanta vissa yrkesgrupper från lönekravet utifrån en myndighetsanalys av behoven på arbetsmarknaden.
– Detta innebär att man i praktiken återinför arbetsmarknadsprövningen för halva arbetsmarknaden. Myndigheters möjligheter att förutse behovet av arbetskraft inom viktiga yrken och i olika delar av Sverige är begränsade. Det fungerade inte före 2008 och kommer inte att fungera nu heller, säger Patrick Joyce.
