ARBETSKRAFTSINVANDRING

Nytt avslag för gravida forskaren: Vill Sverige inte ha oss?

Nu är det klart. Migrationsdomstolen har avslagit forskaren Linda Oks överklagan om att få uppehållstillstånd i Sverige. Orsaken är, som TN tidigare har skrivit, att hennes svenske make bor i en studentlägenhet medan han läser till läkare. ”Snart har vi skrämt bort de sista högkvalificerade forskarna från Sverige”, säger Sulfs ordförande Sanna Wolk till TN.

I och med att Carl Waernberg, som forskar och snart är färdigutbildad läkare i Stockholm, bor i en studentbostad, fick inte koreanska Linda Ok, hans hustru sedan snart två år, uppehållstillstånd i Sverige, vilket TN tidigare har skrivit om.

Att Linda Ok redan har bott flera år i Sverige och är utbildad i toxikologi vid Karolinska Institutet i Stockholm spelade ingen roll. Inte heller att de är gifta, att de klarar försörjningskraven och det faktum att Carl har en egen lägenhet i Göteborg, spelade någon roll: Carl Waernberg bor i en studentlägenhet i Stockholm och den räknas inte som ett varaktigt boende. Alltså: Avslag. Och det efter nästan två års väntan. I en intervju med TN slog Migrationsverkets gd Mikael Ribbenvik ifrån sig av kritiken kring ärendet.

Och när nu ärendet har hanterats av Migrationsdomstolen är svaret detsamma: Avslag.

– Det är ofattbart, jag förstår inte hur det kunde gå så här. Andra ansökningar har beviljats trots att den svenska personen bor i studentlägenhet. Men domstolen har inte ens prövat den frågan, suckar Carl Waernberg.

”Det ironiska är att vi valde att flytta fram tidpunkten för Lindas flytt på grund av de långa handläggningstiderna.”

Förvaltningsdomstolen i Göteborg hävdar att Linda Oks planerade flytt till Sverige i slutet på sommaren inte är i närtid, vilket är ett krav för att få uppehållstillstånd.

– Det ironiska är att vi valde att flytta fram tidpunkten för Lindas flytt på grund av de långa handläggningstiderna. Att vi behöver planera vår tillvaro för att vi ska bo här, även om det dröjer en tid, tas ingen hänsyn till. Alla övriga argument som vi har fört fram kring boendet bortser rätten från helt och hållet. Den i vårt tycke rättsosäkra handläggningen späs på av att förvaltningsrätten åberopar en dom i ett annat fall, som varken vi eller våra advokater kan förstå hur den relaterar till vårt fall över huvud taget.

Men nu har parets förutsättningar ändrats på ett sätt som borde vara lyckligt: De väntar barn med beräknad förlossning i oktober.

– Det gör det hela än mer förtvivlat. En stor och lycklig tid i livet kan vi inte vara tillsammans mer än sporadiskt. I stället ska vi lida genom den perioden också, säger Carl Waernberg.

Inte ovanlig situation

Den situation som Linda Ok och Carl Waernberg befinner sig är tung och smärtsam för dem, men samtidigt inte ovanlig. När de reglerna i utlänningslagen för att bevilja uppehållstillstånd skärptes 2021 drogs alla ansökningar över en kam. Det gick bland annat ut över forskare och doktorander med ambition att verka i Sverige.

– Det var då problemen började. Förutom att de långa handläggningstiderna – Migrationsverket erkänner själva att de inte kan uppfylla den lagstadgade tiden – finns en tydlig brist på förståelse för de villkor som forskarna lever under vid de svenska universiteten där systemet är uppbyggt med få fasta tillsvidareanställningar. Attityden hos myndigheten verkar vara att hellre fälla än fria. De gör snäva tolkningar av reglerna och blir i praktiken bakåtsträvande.

Det säger Sanna Wolk, förbundsordförande för Sulf, Sveriges universitetslärare och forskare, som nästan dagligen nås av rapporter om hur situationen för forskare och doktorander från länder utanför EU/EES blir allt svårare. Det är heller inget fåtal det gäller. Enligt siffror från UKÄ, Universitetskanslersämbetet, har de svenska universitet i dag i snitt 40 procent doktorander och inom vissa områden 60 procent doktorander med utländsk bakgrund. De är akademiker och högutbildade specialister, en viktig resurs för Sveriges framtida forskning och i förlängningen av det, de svenska företagen. En resurs som numera är satta på undantag i Sverige.

”Attityden hos myndigheten verkar vara att hellre fälla än fria. De gör snäva tolkningar av reglerna och blir i praktiken bakåtsträvande.”

– Det här slår direkt mot Sverige som kunskapsnation. Att vi både kan attrahera och behålla dem i Sverige är avgörande för kompetensförsörjningen till både våra lärosäten och till näringslivet. För att komma till rätta med problemet måste såväl regeringen som Migrationsverket underlätta för den här gruppen att kunna bo och forska i Sverige.

– Som det nu är har vi snart skrämt bort de sista högkvalificerade doktoranderna och forskarna från Sverige, säger Sanna Wolk.

Efterlyser bättre anpassade regler

Sulf, universiteten, högskolorna och näringslivet har vid upprepade tillfällen påtalat problemen och de effekter som de får för de enskilda människorna såväl som Sverige när högkvalificerade människor stängs ute från möjligheten att verka i Sverige.

– Att en färdigutbildad forskare, med en doktorandexamen från Kanada inom räckhåll och en utbildning från Karolinska i Stockholm i bagaget, dessutom gift med en svensk man, inte får uppehållstillstånd i Sverige är helt orimligt. För att inte halka efter behöver vi skyndsamt regler som är bättre anpassade för doktorander och forskare, säger Amelie Berg, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv.

Till del är det en kritik som har letat sig fram till regeringen. I Tidöavtalet finns en skrivning om att situationen bör förändras: ”För att stärka Sveriges konkurrenskraft som forskningsnation undersöks och vid behov författningsregleras särskilda bestämmelser för doktorander och forskare gällande möjligheten till uppehållstillstånd efter en viss tids sammanhängande anställning”, står det i dokumentet.

– Det är bra att det lyfts, men det är för vagt och ska det ske en lagändring tar det två år innan den är genomförd. Redan nu kan det återställas genom att föra in ändringar i utlänningsförordningen. Det tar bara ett par månader. Och här bör Migrationsverket inte tolka de regler som finns så snävt som myndigheten gör idag, säger Sanna Wolk.

Många har ju påtalat just den strikta, närmast rigida tolkningen av de nya reglerna, vad tror du det beror på?

– Rädsla. Att inte våga göra egna bedömningar, att inte se och väga skillnaderna i en ansökan. En rädsla för att egna tolkningar sen kan uppfattas, observera: ”uppfattas”, som att beslutet är taget i ett gränsland i regelverket. Handläggarna vågar helt enkelt inte agera själva. Därför måste regeringen redan nu ändra regelverket, vi har inte tid att vänta, säger Sanna Wolk.

Avråda från att överklaga igen

En tid funderade Carl Waernberg och Lina Ok på att dra ärendet vidare till Migrationsöverdomstolen. Men eftersom det förutsätter att deras ärende ska ses som viktigt ur prejudicerande synpunkt och med tanke på den oförutsägbara utgång som processen skulle innebära, valde de att avstå.

– De jurister som vi har anlitat avrådde oss. Trots att de ändå anser att ärendet mycket väl skulle kunna vara prejudicerande. Det är uppenbart att också utgången av en överklagan till migrationsdomstolen beror på vilken domare ärendet hamnar hos. Oberäknelighet och tidsfördröjning är ingenting vi mäktar med just nu. För oss är det viktigare att få bo tillsammans än att slåss mot väderkvarnar, säger Carl Waernberg.

– Linda är helt fantastisk, hon biter ihop och kör på med sin forskning och vår dröm även om det ibland blir svårt med tankarna: ”Vill inte Sverige ha mig…?”.