DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Branschen skriker efter folk − då skrotar regeringen utbildningen

Regeringen stryper bidragen till branschskolorna som utbildar gymnasieelever i bristyrken. Beslutet drabbar både företagen och ungdomarna som ska ut i arbetslivet. ”Det är helt uppenbart att skolministern inte har förstått skillnaden mellan branschskola och riksintag”, säger Mikael Carlén på Åbro Kursgård till TN.

Yrkesutbildningarna inom gymnasieskolan har i många år haft allt större svårigheter att locka till sig unga som vill utbilda sig till plåtslagare, snickare, elektriker, bilmekaniker och liknande praktiska yrken. Allt färre elever som söker har i sin tur gjort att många skolor tvingats lägga ner yrkesutbildningarna, vilket skapar en nedåtgående spiral med minskat utbud, färre sökande och ytterligare minskat utbud. Samtidigt ropar företag i alla branscher allt högre efter just den typen av yrkeskunnande.

För att råda bot på den negativa situationen satsade regeringen 2018 på ett antal Branschskolor inom nio olika yrken. Där skulle eleverna kunna läsa de ämnen som den egna skolan inte kunde erbjuda. Till skillnad från så kallat riksintag kräver branschskolorna inte att eleverna flyttar dit för hela den treåriga utbildningen utan bara under själva yrkesfördjupningen på cirka tolv veckor. Resten av tiden är de på sin egen hemskola.

− Det passade mig perfekt. På min hemskola i Uppsala fanns inte resurserna till lackering som jag ville gå. Nu fick jag i stället den praktiska delen av lärarna i Falun samtidigt som jag gick kvar på skolan hemma. Jag ville ha en utbildning som blandade teori och praktik och det fick jag, det bästa av två världar, säger Sandra Nordlund som har utbildat sig till billackerare på branschskolan på Lugnetgymnasiet i Falun.

Förhoppningarna var stora på den nya satsningen. I en första utvärdering som Skolverket gjorde 2021 går det bland annat att läsa att ”branschskoleutbildningarna är värdefulla och av god kvalitet för berörda elever.” Skolverket menade också branschskolorna har ”bidragit till att stärka den nationella kompetensförsörjningen inom små yrkesområden”

Det är en betygsättning som Sandra Nordlund håller med om.

− Lärarna var proffsiga och jobbet roligt. Jag ville jobba med händerna, hade ett tag tänkt bli lastbilschaufför, men det här är mycket bättre. Dessutom var det bra stämning på skolan med bra kompisar.

Direkt efter examen i våras fick hon jobb hos Volvo Cars där hon tidigare hade gjort sin praktik.

− De ville ha kvar mig så när examen var klar på fredag började jag jobba på måndag. Och jag trivs jätte-jätte mycket. Är verkligen lyckligt lottad, säger Sandra Nordlund.

Menar att satsningen är ett misslyckande

Men trots de goda resultaten är tongångarna kring branschskolorna annorlunda idag. Den nuvarande regeringen menar att hela satsningen är ett misslyckande eftersom bara åtta av det 24 miljoner som fanns avsatta har använts under läsåret 2021 – 2022. Skolorna har alltså inte lyckats locka så många elever som det var tänkt.

− Vi är en av de skolor som har lyckats men vi behöver vara medvetna om att vi haft en pandemi de senaste åren och att det, även bortsett från det, tar tid att etablera en ny utbildningsväg.

Det säger Mikael Carlén som driver Åsbro Kursgård som är en av branschskolorna, inriktad på energibranschen.

Petter Johansson, förbundsombudsman på Elektrikerna, är ännu tydligare:

− Det är hål i huvudet att lägga ner en fungerande verksamhet. Det är slöseri på svensk arbetskraft att inte utbilda ungdomar till ett yrke där man tjänar bra och kan göra nåt vettigt, säger han i en intervju i Energi.se

Energiområdet är ett av de områden där konsekvenserna av den indragna finansieringen blir extra tydlig.

Sverige står inför en enorm omställning på energiområdet. Beroendet av fossila bränslen ska ersättas med el i allt från tung industri till transporter. Den gröna omställningen kräver miljardinvesteringar i bland annat elnäten vilket sätter fokus på en mycket viktig yrkesgrupp: Distributionselektrikerna. De arbetar med lokala elnät, ställverk och laddinfrastruktur för de elbilar som ska ersätta dagens bensin- och dieselfordon. Sveriges elkraftsentreprenörer beräknar att de kommande sju åren, fram till 2030, kommer det att behövas 3 000 distributionselektriker. Med dagens utbildningstakt blir bara cirka 1 000 utbildade till dess. Och det är alltså bara en yrkeskategori inom det teknikområde som expanderar allra snabbast just nu.

Har haft fullt upp

Mikael Carlsén har haft fullt på den branschskola han ansvarar för och som bland annat har ett övningsfält på 130 hektar med flera kilometer uppspända luftledningar, allt för att göra utbildningen så verklighetsanpassad som möjligt. Det har heller inte varit några problem att fylla utbildningsplatserna hittills och söktrycket finns kvar även i framtiden.

− Företagen ringer minst en gång i veckan och frågar när eleverna är färdiga och om det finns några att anställa. Efterfrågan är enorm, så killarna och tjejerna går ju direkt ut i arbete.

− Dessutom är det ju inga stora pengar det handlar om för statskassan. Den skola som eleverna kommer ifrån har möjlighet att via Skolverket Branschskola ansöka om statsbidrag på 50 000 kronor till varje utbildningsplats för att finansiera utbildningen. I och med att eleverna är ute i jobb direkt och betalar skatt så är ju återbetalningen till samhället omedelbar, säger han.

Som framgår av den statistik som regeringen nu tar som intäkt för att skrota hela satsningen, har några av branschskolorna haft svårigheter att fylla platserna. Men en nedläggning är helt fel väg att gå, menar Johan Olsson, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.

− Det måste få ta tid, nu när de väl är i gång. Dessutom är de olika branscherna engagerade i de olika utbildningarnas möjligheter att tillgodose företagens behov.

− Nu riskerar regeringen att slarva bort hela försöket som faktiskt har uppgraderat betydelsen av de olika yrkena. Och det utan att ge någon information om vad som ska komma efter, säger han.

Skolministern vidhåller

Skolminister Lotta Edholm svarade nyligen på en direkt interpellationsfråga i riksdagen om framtiden för branschskolorna, ställd av riksdagsledamoten Jim Svensk Larm (S). I svaret vidhåller hon beslutet att avsluta satsningen på branschskolor och hänvisar till ett antal pågående utredningar som ska komma med förslag om hur kompetensförsörjningen ska stärkas. Det ska bland annat ske via gymnasieskolan, Komvux och riksintag.

− Det är helt uppenbart att skolministern inte har förstått skillnaden mellan branschskola och riksintag. Finessen med branschskolan är ju att eleverna inte är tvungna att flytta på heltid till en skola i en ny stad, något som inte alla 16-åringar är mogna att göra, säger Mikael Carlsén och fortsätter:

− Nu avbryts försöket mitt i vilket kastar ut en rad unga med en halvfärdig utbildning som de antagligen måste börja om med.

Johan Olsson menar att det nu är hög tid att ta ett helhetsgrepp om yrkesutbildningen i stort och med fokus på de branscher där efterfrågan är stor på kompetenta medarbetare.

− Branscherna och företagen har redan ett stort engagemang i yrkesutbildningen och lägger upp mot två miljarder per år i samarbetet med gymnasieskolan. Det måste regeringen ta hänsyn till, säger han.